I det fjärde kapitlet flyttas blicken från jordens mörker upp till Guds tron.
Det känns gott att veta att hos Gud är det intet mörker. Johannes får genom en öppen dörr se in i himlen.
Det är samma himmel som Jesus for upp till för att bereda rum för dig och mig.
Johannes hör en röst säga: kom hit upp så skall jag visa dig vad som måste ske härefter.
Johannes ser en tron och någon sitter på tronen. Det strålar av honom som sitter på tronen. Där syns också löftets båge som en smaragd.
Runtomkring tronen sitter 24 äldste på 24 troner. Dessa är klädda i vita kläder och har kronor på huvudet.
Från tronen går det ut blixtar dån och åska. Framför tronen är Guds sju andar.
Där syns också 4 väsen. Utan uppehåll prisar dessa Gud. Samtidigt faller de äldste ned och tillber Gud och lägger sina kronor inför tronen och prisar Honom.
Nog var det säkert underbart för den gamle aposteln att få blicka in i himlen. Kontrasten mot klippön där han satt fängslad måste ha varit enorm.
Månne aposteln är där som en av de 24 äldste. Det vet Gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar