Jag hade igår kväll möjlighet att vara med på ett tillfälle där situationen i vår Lutherska kyrka diskuterades. Vi var kanske något under 100 personer närvarande.
Många var unga, 20-30 år. Jag blev ombedd att ha en kort inledningsbön och läste 5 verser ur den 89. psalmen.
" Jag vill låta min mun förkunna din trofasthet från släkte till släkte"
Nog är Gud trofast. Han upprätthåller sin Kyrka till världens slut. Vi vet inte hur morgondagen ser ut.
Det är bra att se vad tiden lider. Vi får dock inte glömma att det är Gud som leder. Det vill ingen heller göra. Men, åtminstone jag glömmer så lätt.
" Min framtidsdag är ljus och lång, den räcker bortom tidens tvång"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar