"Jesus, kom och lär mig vaka, giv din bild inom mig liv, lär mig lida och försaka och mitt ljus i natten bliv. Dröj ej länge, gör mig värdig att dig följa, när du vill, för att alltid vara när dig och dig evigt höra till."
Versen ovan är en vers ur psalmen "Liksom vandraren i längtan". Texten är sådan att vi väl kunde tänka oss att aposteln Paulus skrivit den.
Psalmen har sina rötter från slutet av 1700-talet. Men den grundar sig på samma Guds ord som Paulus trodde på.
I stilla veckan får vi be att bilden av Jesus blir levande i vårt eget liv. Att lida och försaka är också en del av det kristna livet. Men vi förtjänar inte vår salighet genom det vi som kristna väljer att försaka. Inte förtjänar vi heller saligheten genom att vi lider något för vår tros skull.
Jesus led och han försakade allt för din och min frälsnings skull. När denna bibliska Jesusbild får bli levande här på himlavägen är det gott.
I psalmen sjunger vi: "Han på korset, han allena, är min fröjd och salighet, ingen kan så väl mig mena, ingen så mitt bästa vet. Ingen är mot mig så god, ingen har hans tålamod. Söker jag kring land och rike, aldrig finner jag hans like."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar