"Den som bara kunde få en rätt bild av Jesus, värdera honom högt och se den underbaraste Frälsare och Överstepräst i honom, skulle redan ha övervunnit allt ont.
Men att göra detta i frestelser och prövningar är det svåraste av allt.
Jag känner nämligen djävulens list och vet hur han i frestelsens stund inte bara pekar på den stränga lagen.
Det som är värre är att han även försöker göra oss rädda för Frälsarens person, genom att visa oss något straffande ord av Jesus för att sätta skräck i våra hjärtan."
Orden ovan är citat av Luther. Den onde försöker få oss rädda för Jesus. Den onde vill stänga ut oss från Jesus.
I sången sjunger vi något helt annat: "Öppet står Jesu förbarmande hjärta, kärlekens armar, förlåtelsens famn.
Är det väl skäl att försmäkta i smärta, då du får ankra i sällhetens hamn?
Brudgummen Jesus i kärlek dig möter, ropar: O brud, mig ditt hjärta helt giv! Är det väl rätt att din vän du bortstöter, som till din lösen har givit sitt liv?"
Vi får ge vårt hjärta åt Jesus. Då har hjärtat det gott. Då får vi vila i nåden och i allt som oss möter förtrösta på Herren Jesus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar