"Slutet på allting är nära. Var därför kloka och nyktra så att ni kan be. Framför allt ska ni visa uthållig kärlek till varandra, för kärleken överskyler många synder.
Var gästfria mot varandra utan att klaga.
Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.
Om någon talar ska han tala i enlighet med Guds ord.
Om någon tjänar ska han tjäna med den kraft som Gud ger, så att Gud i allt blir ärad genom Jesus Kristus.
Hans är äran och makten i evigheters evighet. Amen."
(Första Petrusbrevet 4)
Dagens tillfälle att stanna upp inför ordet blev nu efter arbetsdagens slut. Samtidigt nås jag av budet att Herrens tjänarinna Mona flyttat hem till det himmelska hemmet.
Hennes arbetsdag blev lång. Gud lät henne tjäna, bli ett redskap i sin hand då hans ord skulle stadfästas bland det ingermanländska folket.
Idag kan vi läsa om hur man nu i öst vill rikta sina kärnvapenmissiler mot Finland.
Tiden att verka, den behagliga tiden är ofta kort. Ordet vittnar ändå om att idag är en behaglig tid. Idag är frälsningens dag.
Guds vilja är inte att vi skall lamslås av rykten om krig, av att ondskans hantlangare vill utplåna vårt land från världskartan.
Men visst lever vi i mycket allvarliga tider. Men, ändå tider som är i Guds hand.
Gud är god! Stor är hans trofasthet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar