"Men den som är förenad med Herren är en ande med honom."
Jag fastnade vid versen ovan igår när jag lyssnade till en bibelförklaring. Jag minns inte hur den förklarades. Kanske den förklarade sig själv.
Den som är förenad med Herren. (Första Korinterbrevet 6:17) - är en ande med honom..
Versen är vacker och ljus i ett dystert sammanhang. I församlingen i Korint var det nämligen inte så vackert. Församlingen hotade ruttna inifrån, då människorna levde ut sina begär och laster. Man hade glömt att rätt vaka.
Men den som är förenad med Herren är en ande med honom.
Kristi ande. Han gav sin Ande..
Genom tron på Jesus, i Kristus gör Gud något. - som vi inte till fullo kan fatta.
Kristi ande i dig och mig på denna syndens jord.
I en sångvers sjunger vi: "När en tanke flög, när en suck sig smög, båda gick de upp till höjden. Fri från stoftets band här i jordiskt land själen njöt av himlafröjden, då jag med trons ögon klart här skåda fick allt vad Jesus gjort då han i döden gick. När en tanke flög, när en suck sig smög, båda gick de upp till höjden."
Fri från stoftets band.
Fri från syndens band, ren i jordiskt land..
Jesus gjorde något då han gick i döden. Vi är kallade till ett nytt liv. Ett liv i Kristus.
Ett liv i Kristus. Vad innebär det som enskild? Vad innebär det som församling?
"Men den som är förenad med Herren är en ande med honom."
Jesus kom för att rädda liv. För att rädda och rycka människor bort från branden. För att ge liv. För att göra människor döda i och av synder levande, med en vilja ny och god.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar