"När Jesus kom närmare och såg staden, grät han över den och sade: "Tänk om du i dag hade förstått, också du, vad som ger dig frid! Men nu är det dolt för dina ögon."
Lukas återger i sitt nittonde kapitel hur Jesus betänker hur Jerusalems folk hade kunnat använda sin tid annorlunda.
Nyss hade Jesu lärjungar jublande prisat honom. Lukas skriver: "När han närmade sig sluttningen av Olivberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla kraftgärningar de hade fått se: "Välsignad är han som kommer, kungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!"
Guds Ande hade fått lärjungarna att prisa Jesus, Guds Offerlamm, som hade ridit in i staden för att bereda frälsning och en evig frid för Jerusalems innebyggare. Men några fariseer hade bett Jesus att tysta ner dem. Kanske de tyckte att den glädje som lärjungarna visade över Jesus var ovärdig för den heliga staden.
Då gråter Jesus. Han inser att de och deras ättlingar aldrig tar emot honom och den frälsning som han snart skall bereda på kullen utanför staden.
I natt blev sömnen kort. Jag vaknade av märkliga drömmar som jag nog inte skall återge. Men jag tänker att kanske jag behöver dessa timmar för att betänka vad som ger frid. Så att friden inte blir dold för mina ögon.
Vilken frid? Jo den frid som endast Jesus kan ge. Friden som bekräftar att det verk som Jesus gjorde var fullkomligt. Inget behöver tilläggas. Inget får sättas till. Jesus verk är himmelens port, ja det för oss ända in i himlen. Och det bekräftar den Helige Ande för oss.
Tänk om..
Jag tänker på måndagen som inte riktigt blev som jag tänkte. Jag hann aldrig göra det arbete jag borde ha fått gjort. Det störde mig och stressade nog, men ändå kunde jag känna frid.
I bilen lyssnade jag på Jukka Norvantos undervisning utgående från Titus första brev. Och visst kände jag frid när jag körde mot Nykarleby och det arbetsuppdrag jag hade ännu den kvällen.
Paulus undervisade Titus om den gudsfruktan som ger hopp om evigt liv och det hoppet är sant för det är grundat på Guds ord. På vägen är det ganska lungt och jag är ute i god tid så jag har det gott.
Och så dyker älgen upp från sidan och den stora besten är rakt framför bilen. En bromsning, några tankar och en lätt smäll. En futtig sekund och allt skulle ha kunnat vara helt annorlunda.
Nog hade Gud ett budskap också med älgen, för jag hade den dagen hört om hur Gud kan använda även dem för att vittnesbördet om Herren Jesus skall gå ut.
Tänk om..
När vi tror på Gud och den frälsning som han berett i och genom Herren Jesus och utför de dagliga sysslor som vi har i hem, arbete och familj lever vi det liv som Gud berett för oss. Om Jesus och hans verk fördunklas mister vi det som ger frid och hopp om evigt liv.
Tänk om..
Den tid vi använder för Guds ord är aldrig fåfäng. Ordet leder och håller oss på den rätta vägen. Ordet bereder den frid som vi behöver. Ordet lyfter fram Herren Jesus för våra ögon.
Gud har gjort allt. Han ger även den tro på Jesus som vi behöver. Därför säger också Jesus. " Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga."
Så får vi följa Jesus som dagens barn. Bättre än så kan det inte bli på den här jorden. Och ett Guds barns framtidsdag är verkligen ljus och lång.
Gud är god! Hans godhet ser vi framför allt i det som Kristus Jesus gör för oss..
Tänk om..
Ja, tänk om jag ägde allt, men inte Jesus. Då hade jag missat allt. Men Jesus är vårt hopp för den här dagen såväl som för evigheten.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar