I Apostlagärningarna kapitel 11 avger Petrus i Jerusalem rapport över hur hedningarna kommit till tro. Han återger hur Cornelius hela hus kom till tro: "Och när jag började tala föll den helige Ande över dem, så som han föll över oss under den första tiden. Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni ska bli döpta i den helige Ande. Om nu Gud gav dem samma gåva som han gav oss när vi kom till tro på Herren Jesus Kristus, vem var då jag att kunna hindra Gud?"
Här i världen finns det mycket tro, men den frälsande tron, tron på Herren Jesus Kristus är en gåva från himmelen. Jesu födelsedagsfest är inget hinder för den här världens debattörer när man febrilt vill angripa Guds ord från olika synvinklar.
När människan av Guds nåd får ha en levande tro på Jesus så är det den Helige Ande som tolkar bibelns ord. Då finns det inga motsägelser. När Gud genom den Helige Ande öppnar och förklarar ordet blir summan av Guds ord sanning.
I Psaltaren 119 läser vi om den troendes tröst I Guds ord. Psalmisten skriver:
"Jag vill tacka dig med ärligt hjärta när jag lär mig dina rättfärdiga domar.
Dina stadgar vill jag hålla. Överge mig aldrig!
Hur kan den som är ung hålla sitt liv rent?Genom att hålla sig till ditt ord.
Jag söker dig av hela mitt hjärta. Låt mig inte villas bort från dina bud.
Jag gömmer ditt ord i mitt hjärta för att jag inte ska synda mot dig.
Lovad är du, Herre! Lär mig dina stadgar. Med mina läppar förkunnar jag din muns alla domar.
Jag jublar över dina vittnesbörds väg som över stora skatter.
Jag ska begrunda dina befallningar och tänka på dina vägar.
Jag har min glädje i dina stadgar, jag glömmer inte ditt ord.
Var god mot din tjänare, så att jag får leva och hålla mig till ditt ord.
Öppna mina ögon, så att jag ser undren i din undervisning.
Jag är en främling på jorden. Dölj inte dina bud för mig!
Min själ förtärs av ständig längtan efter dina domar.
Du tillrättavisar de fräcka, de förbannade som villar bort sig från dina bud.
Ta bort vanära och förakt från mig, för jag tar vara på dina vittnesbörd.
Även om furstar sitter och rådslår mot mig, begrundar din tjänare dina stadgar.
Dina vittnesbörd är min glädje, de är mina rådgivare.
Min själ ligger nertryckt i stoftet. Ge mig liv efter ditt ord!
Jag berättade om mina vägar och du svarade mig. Lär mig dina stadgar!
Lär mig förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
Min själ gråter av sorg. Upprätta mig efter ditt ord!
Låt lögnens väg vara långt ifrån mig, och skänk mig i nåd din undervisning.
Sanningens väg har jag valt, dina domar har jag för ögonen.
Jag håller mig till dina vittnesbörd. Låt mig inte behöva skämmas, Herre!
Jag vill löpa dina budords väg, för du vidgar mitt hjärta.
Visa mig, Herre, dina stadgars väg, så vill jag följa den ända till slutet.
Ge mig förstånd, så att jag tar vara på din undervisning och håller fast vid den av hela mitt hjärta."
Guds ord är en aldrig sinande källa. Genom ordet avslöjar Anden den här världens debattörer. Aposteln Petrus skriver i sitt andra brevs andra kapitel, om hur Gud bevarar de sina , medan de ogudaktiga förgås:
"Herren förstår alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och hålla de orättfärdiga i förvar under straff fram till domens dag. Det gäller särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren.
Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att håna höga makter, medan änglar som står högre i makt och styrka inte uttalar några hånfulla domar mot dem inför Herren.
Dessa som hånar vad de inte känner till är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fångas och dödas. De är fördärvade och hamnar därför i fördärvet, där de får lönen för sin orättfärdighet.
De njuter av att festa mitt på ljusa dagen, de är smutsfläckar och skamfläckar där de i sina lustar frossar och festar tillsammans med er.
De har ögon fulla av otrohet och kan inte få nog av synd. De lockar till sig ostadiga själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn.
De har lämnat den raka vägen och gått vilse, de följer samma väg som Bileam, Beors son, som älskade orättfärdighetens lön. Men han blev tillrättavisad för sitt brott när en stum åsna talade med människoröst och hejdade profetens vanvett.
Dessa människor är källor utan vatten och moln jagade av stormvinden. Det djupa mörkret väntar dem. De talar stora och tomma ord och lockar med lössläppthet och köttsliga begär till sig människor som nyss.har kommit undan dem som lever i villfarelse.
De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, för det man besegras av är man slav under.
Om de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och kommit undan världens smitta men sedan återigen låter sig snärjas och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början.
Det hade varit bättre för dem att aldrig ha lärt känna rättfärdighetens väg än att lära känna den och sedan vända sig bort från det heliga budskap som anförtrotts dem. Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: Hunden vänder om till sin spya, och tvättat svin vältrar sig i smutsen.
Petrus ord är kraftiga och avslöjande. Låt oss därför tacka och prisa Gud för trons och frälsningens gåva. Guds ord håller för granskning och Guds barn ledsagar det genom den här världens stormar ända fram till trons mål i himmelens land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar