Profeten Amos skriver: "Ni var som en brand, ryckt ur elden. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.
Därför ska jag göra så med dig, Israel, och eftersom jag ska göra så med dig, så bered dig att möta din Gud, Israel."
När jag blickar tillbaka på det gångna året ser jag ett märkligt år. Herren lät sin milda hand vila över oss och vi fick fysiskt samlas till sommarmöten i Esse och Kållby.
Om jag minns rätt så skrev jag efter mötet i Esse att det stundom rådde en himmelsk frid. När så sommaren sakta förvandlades till höst blåste det upp till storm. En märklig storm som förorsakades av olydnaden mot Guds ord blåste genom nejden.
Vindarna var hårda och avslöjade det andliga landskap som vi lever i. Ett landskap och en verklighet som den Helige Ande målar i bibelns sista kapitel där vi läser:
"Och han sade till mig: "Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig."
"Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden.
Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden. Men utanför är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den."
Det folk som vandrar mot himmelen får tvätta resdräkten, sina kläder i Lammets blod. Det andra alternativet är att leva i synd och olydnad inför Herrens ögon och bedöva sitt samvete med lögn.
Människan uppmanas att bereda sig att möta sin Gud. Guds ord uppenbarar hurudan Israels Gud är. Han har ögon som eldslågor, men han bereder själv rum för sitt folk i sitt eviga rike.
När och där Herren bereder byts synd mot nåd. Ofrid byts mot frid. Mörker byts mot ljus. Herren själv torkar tårarna från sitt folks ögon.
Låt oss till sist med trons ögon blicka in i det som Gud berett och som han visade sin tjänare Johannes:
"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken.
Och ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. De ska se hans ansikte och bära hans namn på sina pannor. Ingen natt ska finnas mer, och de behöver inte lampors sken eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem. Och de ska regera som kungar i evigheters evighet."
Med önskan om ett gott nytt välsignat år, ett år som för oss närmare trons mål i Guds himmel..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar