Profeten Jesaja skådar i Anden in i Guds rike och i det elfte kapitlet ser han vidare..
"Vargar skall bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap skall vara tillsammans, och en liten pojke skall valla dem.
Kor och björnar skall gå och beta, deras ungar skall ligga tillsammans, och lejon skall äta halm som oxar. Ett spädbarn skall leka vid huggormens hål, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga.
Ingen skall göra något ont eller förstöra något på hela mitt heliga berg, ty landet skall vara fullt av Herrens kunskap, liksom vattnet täcker havet.
Det skall ske på den dagen att hednafolken skall söka Isais rot, där han står som ett baner för folken, och hans boning skall vara härlig."
Så långt det profetiska ordet. Jag kan inte förstå eller förklara ordet, men jag kan tro på det. Jesaja ser hur hednafolken söker Isais rot. Han ser in i en tid då även Nordens folk i en avlägsen tid tackar och prisar Herren Jesus.
Månne inte det ryms i den synen hur de djupa skogarnas folk på främmande språk sjunger: "Ole kiitetty Herrani Jesus, ole kiitetty, kiitetty!"
Kor och björnar skall gå och beta, vargar skall bo tillsammans med lamm. Har något sådant skett ? I Noas ark fick vi en försmak av det då Gud lät djuren söka skydd i arken tillsammans med den rättfärdiga Noas familj.
I Edens lustgård var det så då Herren Gud lät Adam namnge djuren. Idag lider människor och djur som en följd av syndens förbannelse. Vi behöver hålla avstånd till varandra och skapelsen suckar och våndas och längtar efter Guds barns förlossning.
Jesus kommer snart säger bibelns ord. Jag vet inte när, men jag tror ordet. Jag vet inte om jag får förvandlas på denna syndens jord eller stiga upp ur mullen, men jag tror.
I Anden kan vi ana julfriden där vi får vandra med den uppståndne och förhärligade Jesus Kristus.
Och hans boning skall vara härlig! Allt detta sker i Jesus då han leder sina barn ur seklernas dunkel till den eviga himmelska julglädjen..
Sångaren sjunger: "När en tanke flög, när en suck sig smög, båda gingo upp till höjden. Fri från syndens band, ren i Kedars land, själen njöt av himlaföjden..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar