Bibeln är en innehållsrik bok och den innehåller också Guds barns mödor under vandringen på himlavägen.
Första gången som bibeln nämner ångest är när patriarken Jakob får höra att hans broder Esau kommer emot honom med 400 män.
I Moseboken läser vi: "När budbärarna kom tillbaka till Jakob sade de: "Vi träffade din bror Esau och han kommer emot dig med fyrahundra man."
Jakob blev mycket förskräckt och greps av ångest. Han delade upp sitt folk och fåren, nötboskapen och kamelerna i två skaror och sade: "Om Esau överfaller den ena skaran och slår den, så kan den andra komma undan."
Och Jakob bad: " Herre, min fader Abrahams Gud och min fader Isaks Gud, Herre, du som sade till mig: Vänd tillbaka till ditt land och till din släkt så skall jag göra dig gott. Jag är inte värdig all den nåd och trofasthet som du har visat din tjänare."
Ångesten och förskräckelsen ledde för Jakobs del till omtanke och bön. Han såg om sitt hus och ordnade det så gott han kunde för den kommande striden.
Sedan ropar han till Gud, sina fäders Gud. Den Gud som förde trons fader Abraham genom livet liksom hans fader löftessonen Isak.
I bönen hänvisar Jakob till Guds ord. Han tackar för Guds nåd och trofasthet. Ångesten för Jakob inför Guds ansikte. Den leder honom till den som vi känner som Jesus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar