"Gud känner dig" var överskriften för en bibelförklaring som jag lyssnade till då jag körde hem från arbetet.
Känslorna växlade mellan oro, glädje, fruktan och sorg. Gud känner mig! Inget går att dölja för Honom. Nog känns det obekvämt.
Men en nådefull Gud som erbjuder den nåd han berett i Jesus Kristus som en underbar gåva.
Så får jag ställa mig själv frågan. Känner jag Gud?
I Jobs bok utbrister den hårt prövade kämpen till sist:
"Job svarade Herren och sade:
Jag vet att du kan göra allt,
inget du beslutar
är omöjligt för dig.
”Vem är den som döljer ditt råd
utan förstånd?”
Jag ordade om det jag inte begrep,
om det som var
för underbart för mig
och som jag inte förstod.
”Lyssna nu, så ska jag tala.
Jag ska fråga dig,
och du ska ge mig besked.”
Förut hade jag bara hört talas om dig,
men nu har jag sett dig
med egna ögon.
Därför tar jag tillbaka det
och ångrar mig i stoft och aska."
Psalmdiktaren skriver:
"När får jag se dig, Frälsare kär,
ren och förklarad bliva dig när?
När ser mitt öga
dig i det höga,
sådan som du är?"
(en måndag i januari)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar