Stolthet och högmod

När vi läser Bibeln märker vi att stolthet och högmod verkar vara egenskaper som stänger ut människan från gemenskapen med Gud.

Det var ju också stolthet som ledde till djävulens fall, han ville bli som Gud. Hesekiel målar också en bild av den ondes uppror då han beskriver Babels kungs fall.

"Du sade i ditt hjärta:

’Jag ska stiga upp till himlen,

jag ska resa min tron

ovanför Guds stjärnor.

Jag ska sätta mig på mötesberget

längst upp i norr.

Jag ska stiga upp

över molnens höjder,

jag ska bli som den Högste.’

Men ner till dödsriket störtades du,

längst ner i graven."

Högmod blev också Nebukadnessars fall: "Tolv månader senare gick kungen omkring på taket av det kungliga palatset i Babel, och han tog till orda och sade: ”Här är det stora Babel som jag har byggt upp till ett kungavälde med min starka makt, till ära för mitt majestät!”

Medan orden ännu var i kungens mun kom en röst från himlen: ”Till dig, kung Nebukadnessar, ska det sägas: Ditt rike har tagits ifrån dig. Du ska bli utstött från människorna och bo bland markens djur och äta gräs som en oxe." 

Varför går det inte att komma med stolthet och högmod inför Gud? Det verkar strida mot hans väsen, Gud är ödmjuk och mild.