Ikväll lyssnade jag på de delar av söndagskvällens sammankomst som jag missade igår. Staffan talade om den personliga tron som vi behöver.
Den personliga tron är den saliggörande tron. Jesus dog för hela världens synder, men vad hjälper det mig om jag inte tror att Jesus försonade min synd.
I sången sjunger vi: Han ger tron som jag behöver och himlaarvet blir också över. Jag har tänkt på vilken nåd det är att få bli född in i en släkt där tron är viktig. Där tron fått gå vidare från generation till generation.
Jag har tänkt på faffas sånger, moffas berättelser och på söndagens sammankomster. I ett kristet hem får tron mogna och växa fram som en naturlig del av livet.
Ja, jag har mycket att vara tacksam över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar