Jakob skriver: Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.
Jakob uppmanar Guds folk att bekänna sina synder för varandra och be för varandra. Jakob har talat om trons bön. Nu uppmanar han till syndabekännelse och förbön.
Jag tror att det är ordet rättfärdig, alltså ostrafflig och skuldfri som är nyckeln i det sammanhang som Jakob talar om. Kristus är vår rättfärdighet. Han är den som manar gott för oss.
Clara Ahnfelt diktar i sången 221 "än han ber varje dag och för dig som så svag". Ett Guds barn behöver inte vara starkt i sig själv. Snarare är det tvärtom att Guds vilja lättare uppenbaras genom en människa som är svag i sig själv och därför litar på Gud.
När Jesus gick in i Getsemane tog han Petrus, Jakob och Johannes med sig. Ängslan och ångest kom över Jesus. Hans själ var djupt bedrövad ända till döds. Lukas skriver att då han bett den första gången visade sig en ängel från Himlen och gav honom kraft.
Lärjungarna somnar, två gånger väcker han dem men den tredje gången låter han dem sova. Lärjungarna kunde inte vaka med Jesus. Anden var villig men köttet är svagt.
Alltså är det Guds kraft som är verksam i bönen. En rättfärdig är inte stark i sig själv. I bönen kommer kraften ytterst från Härskarornas Herre.
Trons bön, en bön i Jesu namn. Där kan den svaga människan luta sig mot Härskarornas Herre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar