Ett moln mellan två härar

Den här veckan har jag tänkt mycket på vandringen genom röda havet. Där skedde något mycket märkligt. På Herrens befallning hade Moses lyft sin stav och räckt ut handen över havet. På Guds befallning klyvdes vattnet så att Israels barn kunde gå rakt genom havet på torr mark.

Även egyptierna som förföljde Israels folk tågade ut i havet. Guds ängel som gått före Israels här flyttade nu sig och gick bakom hären. Molnpelaren som gått framför dem tog plats bakom dem.

Den skilde nu de två härarna. Molnet var där med mörker, samtidigt som det lyste upp natten. Israels barn fick i ljuset gå genom havet, medan ett mörker skyddade dem för förföljarna bakifrån.

Under hela natten kunde den ena hären inte komma nära den andra. Guds arm är aldrig för kort.