Gud låt mig bära frukt i år,

Ja den frukt som dig behagar. På årets studentdimission fick Gud vara med på ett hörn, ett litet hörn.

Vi fick sjunga den blomstertid, tre verser och två verser av "i denna ljuva Sommartid". 

I ett av talen tillönskades vi också Guds rika välsignelse och människans värde oberoende av alla prestationer lyftes fram.

Till tonerna av den 7. versen i sommarpsalmen avslutades sedan programmet.

Kvinnan som höll festtalet sade att vi lever i den bästa tiden någonsin. Jag förstod att hon menade, att om du vill förverkliga dig själv. Så långt håller jag med, men vill tillägga att detta är ett faktum, endast tack vare Guds nåd och Guds fördragsamhet och tålamod.

Men...

Men, vilka andra tankar kan dras fram en festdag som denna?

Det är farligt att överge Gud i sitt liv, ja det är mycket förödande och har eviga konsekvenser.

När tiden för människans bokslut kommer. Då evighetens klockor ringer vid Kristi återkomst gäller endast ett. Tog du emot försoningen som Kristus gav? Blev Han din frälsare.

På en ort fanns det en rik godsägare. Han föraktade Gud. En gång sände han en insändare till tidningen. Där skrev han. I år gödslade jag på söndagen. Jag sådde på söndagen. Jag tröskade på söndagen och jag har aldrig fått sådan rik skörd. Inlägget publicerades i tidningen. Dock hade redaktören satt en rad till sist. (Gud har inte bokslut i september)

Ja så är det. I den värld som vi nu lever i låter Gud sin sol lysa över både goda och onda. En dag ändras det. Kom ihåg det ni som styr kommuner och länder. Ni kan uppmuntra till avfall mot Guds ord. Ni kan uppmuntra till att bryta mot Guds ord. Ni kan håna den som tar Guds ord på allvar.

Men kom ihåg. Gud har en dag då Han gör bokslut.