Då jag körde dottern till jobbet var jag tidigt uppe. Jag tänkte att jag handlar vid K- Market med det samma. Jag var på plats 10 minuter före butiken öppnar.
En minut före sju ställde jag mig vid dörren. Man öppnar väl sju, det stod det ju också på dörren. Småningom kommer en äldre man på moped. Han är våt av regnet och rycker irriterat i dörren. Hänglåset är kvar muttrar han på finska.
Sedan kommer en tredje. Hon sitter en stund i bilen. Sedan öppnar hon fönstret och ropar. Det står på nätet att de öppnar åtta i dag. Jag berättar åt honom på finska. Han lomar i väg till sin moped.
Hade mopedmannen fått möta en nådig Gud tänkte jag på vägen hem. Visste han att nådens dörr står öppen? Känner han Herren Jesus?
Jag kunde nog ha berättat. Det står på nätet..
Knappast läser han heller om Herren Jesus på nätet. Har han någon som ber för honom? Men Jesus som öppnat vägen till frälsning även för honom ber för honom. Från Faderns högra sida ser han mopeden i regnstormen. Han ser mera, han ser mannens hjärta.
Kanske den Helige Ande viskar när mannen kommer hem, Gud ser dig, Jesus älskar dig. På himmelens och nådens dörr finns inga hänglås.
Gode Gud öppna du mannens hjärta, du som kan öppna låsta hjärtan. Gud ge oss mod och vilja att se nöden runtomkring oss. Gud ge oss knäppta händer.
Tack för att frälsningen vilar i dina händer. Lär oss att visa på den öppna dörren. Bryt du ner de hänglås, som vi kristna i oförstånd och missunnsamhet ibland sätter framför porten, himlaporten.
Tack för att Jesus med sina sårmärkta händer ännu söker vilsna män på mopeder. Tack för din nåd en regnig och stormig midsommaraftonsmorgon. Tack för att du även klappar på mitt stängda hjärta.
"I den sena midnattsstunden står vid hjärtats dörr, än en trogen vän och klappar såsom ofta förr, står han våt av regnets droppar.."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar