"Ock för mig den öppen står"

Fredrik Arvid Bloom beskriver i sin sång den dagen då han når den gyllene porten. Han finner den då vara öppen. Varför?

Jo för Jesu stora kärlek! 

Leif Nummela skriver i dagens ledare i tidningen Uusi Tie om Bibelns centrala budskap att människan bör göra bättring och personligen förlita sig på Jesus för att komma in i himmelen.

Vidare skriver han att genom hela bibeln finner vi det budskapet, att tron bör leda till ett liv enligt Guds vilja. En äkta tro kan inte gå hand i hand med en lära som överger Bibelns lära och etik.

En kristen som lär och verkar emot Bibelns undervisning lever inte i tro. Denne bör omvända sig och återvända till Guds vilja.

Vidare ingen är ändå fullkomlig. Alla avfaller vi i mångt och mycket. Men en människa, som tror att han kan överge Bibelns undervisning och forma sin tro efter den här tidens tankesätt förvillar främst sig själv och också sina åhörare.

Så långt Nummela. Jag har länge funderat hur man skall förhålla sig till en biskop som predikar irrlära. Kan en kristen annat än ta avstånd från villfarelsen och villoläraren?

Jag tror så enkelt, att om än det är en biskop så har inte mera någon auktoritet, då han klart avviker från Guds ord. Paulus gick så långt att även en ängel som predikade annorlunda vore förbannad. Det sade han med en apostels auktoritet. Det han sade var Guds ord.

Vi är alla helt beroende av Guds nåd i Jesus Kristus. Vi för en livslång kamp mot synden som ständigt bor och verkar även i en kristen. Men den dag då vi ger upp och slutar kampen mot den egna synden och orättfärdigheten dör vi. Syndens lön är verkligen döden.

Om då Gud inte väcker oss till besinning och omvändelse är himlaporten stängd då livslågan släcks. Jesu ord: gå bort ni förbannade, möter oss då på domens dag.

Kampen mot synden sker ändå inte i egen kraft. Även där är vi helt beroende av Herren Jesus. Men han leder oss rätt då vi förlitar oss på hans ord.

De som förlitar sig på sitt eget hjärta och tidsandan går vilse. Bibeln är mycket klar. Se till att ingen förvillar er.

Nog blir det en härlig dag då även jag som syndare, men rättfärdig för Jesu skull och renad i och genom hans blod går in genom den öppna pärleporten och tar det första steget på himmelsk mark.

Ordet höll. Jesu verk räckte.

"När en tanke flög, när en suck sig smög, båda gingo upp till höjden. Fri från stoftets band, ren i jordiskt land, själen njöt av himlafröjden"