När det var dags för Jakob att bryta upp från Laban får han besked. Gud kommer till honom i en dröm: Bryt nu upp ur detta land och vänd tillbaka till ditt fosterland. Hur kan Jakob veta att det är Gud som talar till honom? Gud presenterar sig på ett sådant sätt att Jakob inte kan ta miste: Jag är Betels Gud. Det var där du smorde en minnessten och gav mig ett löfte.
Det var Herrens tid att stiga upp och dra ut. Det är förunderligt med Herrens röst. Då han talar till oss via sitt ord så känner vi av rösten. Människans sinne kan bedra. Känslor och upplevelser kan till och med leda fel med tiden.
Då är det så tryggt att möta Herren i ordet. Då får vi utbrista. Herre är det du? Tala Herre, din tjänare hör. Och vandringen fortsätter. Gud sade ju så. Fosterlandet finns ju där framme. Och vägen känner vi. Vad mera? Jo, blott en dag, ett ögonblick i sänder, tills jag nått det goda land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar