Frälsning finns från all synd och olydnad

En oförtjänt räddning

Profeten Jesaja skriver i det 43. kapitlet om Israels oförtjänta räddning. Herren talar milda och ljuvliga ord till sitt folk. Herren talar, han som skapat Jakob, han som format Israel.

”Var inte rädd, för jag har återlöst dig, jag har kallat dig vid namn, du är min.”

Herren är mäktig att bevara. I det djupa vattnet är Han med, strömmarna dränker inte, elden sveder inte och lågans eld bränner inte upp. Herren är din Gud, Israels Helige, din Frälsare. Du är dyrbar i hans ögon, högt aktad och älskad av honom.

Var inte rädd, för Herren är med dig. Han som hämtar sina barn från öster och samlar sitt folk från väster. Till länderna i norr säger han" Ge hit!" Han ger befallning om att samla och föra ut söner fjärran ifrån, döttrar från jordens ände ”var och en som är uppkallad efter mitt namn och som jag skapat till min ära, som jag format och gjort."

För ut det blinda folket, som ändå har ögon och de döva som ändå har öron. Alla hedningar kommer tillsammans och folken samlas. ”Ni är mina vittnen, säger Herren, och min tjänare som jag utvalt, för att ni ska känna mig och tro mig och förstå att Jag Är.”

Förutom Herren finns ingen frälsare. Ni är mina vittnen, säger Herren och jag är Gud. Israels skapare, er kung Herren som gjorde en väg i havet, en stig i väldiga vatten. Ut i havet förde han vagnar och hästar, en mäktig krigshär blev liggande, en här som aldrig mer reser sig. De utplånades, de släcktes som en veke.

”Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag ska göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen. Markens djur ska ära mig, schakaler och strutsar, för jag förser vildmarken med vatten och öknen med strömmar, så att mitt folk, mina utvalda, kan dricka.”

”Det folk som jag format åt mig ska höja mitt lov. Men du Jakob har inte kallat på mig, du Israel har tröttnat på mig. I stället har du gett mig arbete med dina synder och möda med dina missgärningar.”

Men så visar Gud sitt väsen, sin stora Nåd: ”Jag, jag är den som utplånar dina brott för min egen skull, dina synder minns jag inte mer.”

Och Gud visar sin helighet: ”Redan din stamfar syndade och dina talesmän gjorde uppror mot mig. Därför har jag vanhelgat helgedomens ledare, överlämnat Jakob till förintelse och Israel till hån.”

Sådan är Gud. Han byter ännu för sin egen skull, i sin stora godhet synd mot nåd. Det finns ännu ett namn som ger frälsning, namnet Jesus. Hans blod rann till jorden och hela världens synd är försonad. Det går en banad väg till himmelen. Jesus är den vägen. 

Genom sitt ord bevarar han sitt utvalda folk på vägen, den väg som är en levande väg, för där vandrar Guds folk framåt. Hand i hand, arm i arm, sida vid sida. Och före går Herren.