Vi lever nu i den tid på kyrkoåret då texterna talar om vakande, uppbrott och dom. Ibland har vi svårt med de här texterna. Det kristna livet kan kännas kallt och torrt och vi kan uppleva ängslan och fruktan. Jag lyssnade igår på delar av gudstjänsten i den församling i Amerika där Herren tog hem 26 medlemmar på ett grymt sätt. De blev slaktade av en sjuk man.
Prästen talade om att de blev lämnade kvar (left behind). Deras tro prövas nog i den svåra situationen som de nu har med sorg och saknad och alla varför.
Härom dagen hörde jag en annan pastor berätta om ett tillfälle då en man frågade av honom var han var klockan 17. Någon hade igen räknat ut att Jesus skulle komma vid det klockslaget.
Pastorn berättar att sedan i bilen drabbades han av fruktan. Tänk om Herren kom och jag blev lämnad kvar. Han hade sin kamp, men sen förstod han och skämdes.
Han som undervisar åt andra om att tron på Jesus och hans fullkomliga verk räcker sitter nu skräckslagen och tror att det inte räckte.
Ja Herren hämtar en dag de sina från jorden, innan den slutliga vredes domen drabbar världen. Antagligen är det en svår tid, men livet på jorden fortgår ändå med sådd och skörd, handel och vandel.
Ja ibland kan vi tvivla på att räcker vår svaga tro. Jag tror att den räcker och i vår svaghet får vi söka oss allt närmare Herren. När han då kommer och himmelen lyses upp av strålglansen fylls vi av glädje. "Allt var precis som det blivit sagt"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar