"Sabbatsdag hur skön du är". Nog är det sköna stunder då du får vila under och inför Guds ord. Ibland kan man tänka att nu har jag nog att leva av under veckan.
Visst kan det också vara så. Vi vet ju inte bara hur vår dag och vecka ser ut. Inte får vi alltid uppleva en inre sabbatsfrid i vårt arbete under arbetsveckan. Inte får vi heller alltid uppleva sabbatsfrid på söndagen.
Min bibevers för den här måndagen var verkligen trösterik då jag läste den tidigt i morse. "Han tröstar oss i alla våra svårigheter, så att vi med den tröst vi själva får av Gud kan trösta var och en som har det svårt".
Jag kände att den här versen var just det jag behövde den här morgonen. Vi har en mäktig Gud och ingenting är omöjligt för honom. Versen har jag fått bära med mig idag och nu då arbetsdagen är slut så får jag tacka honom för att han gått med. Här på det tomma kontoret känns det nu gott att säga: Tack gode Gud!
I öknen när Gud gav manna åt Israels barn så kom det maskar i mannat om de försökte samla i lager. Var dag gav han ny mat från himmelen. Likadan är han idag då han sörjer över vårt andliga liv.
Guds ord är alltid nyttigt och hälsosamt. Därför hatar också djävulen det och gör allt för att slå sönder det och riva det av oss om han bara får tillfälle. Ibland kommer han under nattens timmar och då kan det kännas tungt då morgonen gryr.
Ibland så tillåter Gud att den onde får fresta oss kristna. Dock inte mer än vad vi i vår svaghet tål. Gud går vid din sida i prövningen. Han är Ande, du ser honom inte. När ordet är levande känner du hans närvaro.
I prövningens stund och när modlöshet tär dig är han lika nära fast du inte alltid känner det. Ja ibland får du nog konkret känna hur han bär dig, men i bland känns det som om allt tynger dig till jorden och Gud känns så långt borta.
En avliden Herrens tjänare sa en gång ungefär så här: När jag kom hem från sammankomsten var den onde redan där, han hade åkt taxi.
Ja den onde springer omkring som ett rytande lejon. Ja ibland känns han som ett rytande lejon som även åker taxi.
Men på samma sätt eller egentligen på ett så mycket underbarare sätt uppenbarar sig Gud. Mitt barn jag är här. Lita på mig. Dina vägar är inte mina vägar. Mina vägar är de rätta för dig.
Med förundran måste jag stanna bilen i morse och ta en bild av soluppgången. Guds goda sol som även ibland påminner oss om att hans goda vilja sker.
Plötsligt stiger den upp och mörkret viker. Som en hälsning från Gud. "Jag är med dig alla dagar, ja alla dagar intill tidens slut. Ta du mitt barn blott en dag, blott ett ögonblick i sänder..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar