Jordens grund

"Och: I begynnelsen lade du, Herre, jordens grund, och himlarna är dina händers verk. De ska gå under, men du ska bestå. 

De ska alla nötas ut som kläder, du ska rulla ihop dem som en mantel och de ska bytas ut som kläder. 

Men du är densamme, och dina år har inget slut.

(Hebr 1:10–12, SFB)

Nog är det en förunderlig vishet som Gud gett bibelböckernas författare.

David skriver om jordens grundvalar:

Då skakade jorden och bävade, himlens grundvalar darrade, de skakade av hans brinnande vrede.

(2 Sam 22:8, SFB)

Samuels mor Hanna skriver om jordens grundpelare:

Han reser den ringe ur stoftet, han lyfter den fattige ur dyn för att sätta honom bland furstar. Och han låter honom ärva härlighetens tron, för jordens grundpelare är Herrens, på dem har han byggt världen. 

Sina frommas fötter bevarar han, men de ogudaktiga tystas i mörkret, för av egen kraft är ingen stark. 

De som strider mot Herren blir krossade, mot dem dundrar han i himlen. Herren dömer jordens ändar och ger makt åt sin kung. Han upphöjer sin smordes horn.”

(1 Sam 2:8–10, SFB)

Herren frågar av Job var han var då jordens grund lades: Var var du när jag lade jordens grund? Svara, om du vet och förstår.

(Job 38:4, SFB)

Herren talar genom Jesaja: "Min hand har lagt jordens grund, min högra hand har spänt ut himlen. Jag kallade på dem, då stod de där.

(Jes 48:13, SFB)

Amos skriver: "Han bygger sin sal i himlen och grundar sitt valv över jorden, han kallar på havets vatten och öser ut det över jordens yta – Herren är hans namn.

(Amos 9:6, SFB)

Gud är allsmäktig. Han upprätthåller den här jorden genom sitt ord. När han tar bort sitt ord går den under.

Din och min frälsning vilar på samma ord som är jordens grund. Innan himmel och jord går under hämtar Jesus sina från jorden återlösta.

I tro och förtröstan på en treenig Gud väntar vi på nya himlar och en ny jord..

Kristi kyrka kan inte heller gå under. Den behöver ingen renovering. Gud kallar däremot till omvändelse och tro.