Förlåtelsens grund

I mina tankar kom orden i en sång "så helt förlåter Gud"

Sången torde heta: "Från Frälsaren på korsets stam."

"Från Frälsaren på korsets stam

ljus faller på min dräkt,

då träder syndens fläckar fram,

jag blir med rövarn släkt.

Men han som var mot rövarn god,

han tvår mej snövit i sitt blod.

Så helt förlåter Gud.

Så helt förlåter Gud.

Min synd låg mellan mej och Gud,

så hög som bergets kam,

och hindrade mitt böneljud

att nå till Herren fram.

Då kastar Gud bakom sin rygg

all synden min, nu är jag trygg.

Så helt förlåter Gud.

Så helt förlåter Gud.

Mitt hjärtas svåra plågoris,

som tuktade så hårt,

min synd, som jag på intet vis

själv kunde driva bort,

så fjärran är, så Skriften lär,

som öster ifrån väster är.

Så helt förlåter Gud.

Så helt förlåter Gud.

I havets djup min synd blev sänkt,

o evangelium!

Det är som hade Herren tänkt:

jag vill se ut ett rum,

där synd kan stängas in så väl

att aldrig mer den når din själ.

Så helt förlåter Gud.

Så helt förlåter Gud.

Som molnen flyr för solens sken

och ej en sky blir kvar,

som himlen strålar klar och ren

där nyss blott töcken var,

så plånar Gud all synden ut

och gör på all min vånda slut.

Så helt förlåter Gud,

så helt förlåter Gud."

Gud förlåter synder. Gud är en nådig Gud.  Grunden för hans nåd mot oss människor är hans verk i Kristus Jesus.

I sången ovan möter vi ordet evangelium. Där kommer budskapet till oss. Vi får ta del av det härliga budskapet om vad Jesus gjort på korset.

Evangelium får vi alltid ta emot i tro. Guds ord ger oss löftet att tro.

Sångaren uttrycker det med litet andra ord. Men lyfter ändå fram att Guds nåd i Kristus Jesus är det som vi alltid får förtrösta på.

Vår synd byts mot Guds nåd..