Kristi fullkomliga offer

"Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord av människohand och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. 

Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull. 

Inte heller skulle han offra sig flera gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste med blod som inte är hans eget. 

I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger sedan världens skapelse. Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. 

Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. 

Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.

(Hebr 9:24–28, SFB)

Som människor och också som kristna umgås vi med eller drabbas av tankar huruvida vi duger inför Gud.

Kristi offer tar bort alla hinder. Jesu blod renar från all synd. Kristus, Guds offerlamm bär världens synder.

Johannes skriver om frimodighet inför domen.

"Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek. Den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom. 

Så har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi har frimodighet på domens dag. 

För sådan han är, sådana är också vi i den här världen. 

Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.

(1 Joh 4:16–18, SFB)

Kristi offer gör oss dugliga inför Gud. Själva uppfyller vi aldrig måttet. Men tron på Kristus Jesus lyfter in oss i himlen.

Där finns ej synd. Synden är försonad. Och försoningen får vi tillägna oss genom tron på Jesus.

Tänk vilken Herre vi har..