Något av himlen

I natt drömde jag åter om min far. I drömmen sökte jag honom. Jag fann honom i fähuset. I det gamla fähuset där han utförde sina sysslor. 

Jag drömde också om min bror. Jag bytte några ord med honom vid köksbordet. Några ord om vardagliga rutiner.

Himlen var nära igår. Himlen kom till mig i ordet som jag lyssnade till i bilen, när jag efter arbetsdagen var på väg till ett möte. 

Jesus hade berättat åt sina lärjungar att han skulle gå bort för att bereda plats för dem, men sen också komma tillbaka för att hämta dem. Ja han skulle hämta dem för att de skulle få vara där han är. Lärjungen Tomas klagade: 

"Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" Jesus sade till honom: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Far. Nu känner ni honom och har sett honom."

Vad har då mina drömmar om de som fått flytta hem i tro att göra med Jesu vittnesbörd om att han är vägen till Fadern.

Jesus var sann människa som du och jag. Han levde ett strävsamt liv. Ungdomens dagar fylldes av jordiska sysslor. Han var ofta trött av långa arbetsdagar då han utförde sin drygt tre år långa offentliga tjänst. Han sov i båten. Han grät vid sin vän Lasarus grav.

Han var sann människa, men han var Gud. Han var gamla testamentets Gud "Jahve". Han blev människa för att bereda plats i himlen för dig och mig.

Himlen, något helt annat än ett gammalt primitivt fähus med värme och flugor. Med kraftigt diskmedel som frätte sönder händerna. 

Jag tror jag fick se något av himlen. En försmak. Det strävsamma livet i tro på Frälsaren, i förtröstan på Gud under långa arbetsdagar.

Vi känner vägen. Den väg som går genom tron på Honom som själv är vägen. Det eviga livet äger vi redan genom tron på Honom. Han som är Sanningen hämtar oss också en dag till himlen. Han kan inte ljuga för han är Gud.

Även långa dagar utan lön är en försmak av himlen. Inte behöver himmelens Gud mäktiga katedraler och mänskliga verk för att vittna för oss om sin himmel. Han kommer till oss i sitt ord. Mitt i vardagen, mitt i arbetsfyllda tider.

Apostel Paulus vittnar om denne Gud där på Areopagen: "Gud är den som har skapat världen och allt som finns i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel gjorda av människohand. Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt."

En sådan Herre och Gud har vi. När han föddes hit till jorden föddes han inte med guldsked i munnen. Ett unket fähus dofter var inte obekanta för honom. Denna jordiska doft fastnade i hans hud redan den första dagen i stallet.

Tack gode Gud. Tack för att du alltid är nära. Tack för att du är så god mot människors barn..

(En andaktsbok från Fagerbacka fäbodställe, från sommarfähuset med dess enkla stugor. Även där var Jesus med som en daglig kamrat)

Där fick man känna en aning av himlen, genom tron på Jesus, på hans ord.