Heliga saliga gäster

Det är nåd att få betrakta gamla foton. Det är dyrbart att stanna upp inför ett snart 42 år gammalt foto. Foton ger perspektiv. Foton visar att tiden lider, att den går fort.

Foton påminner oss om evighetsperspektivet. Foton påminner om att en dag är vi hemma hos Gud, blott vi håller fast vid tron. 

Ett foto påminner också om hur en tro som inte har blicken mot himlen är fåfäng. 

Ett foto påminner om hur välsignat det är att få växa upp i ett kristet hem. I hemmet samlas stundom heliga saliga gäster.

Ett foto kan också ge perspektiv på tron. Det kan påminna om Guds godhet här nere och ge en föraning om saligheten hos Gud.

I Romarbrevet 8 läser vi: "Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår. 

Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder.

Ändå finns det hopp om att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet."

Det är nåd att få leva som ett fritt Guds barn här i tiden. Men vi vet att tiden är begränsad. Men Gud är inte beroende av tiden. Han verkar i tiden, men står ovanför dem.

Jag tänker på farbrorn i gungstolen. Jag ser honom vandra till bönehuset i minnenas landskap.

Barndomens bönehusgudstjänster var enkla. Men då Jesus fick vara med blev de himmelska. 

Ett gammalt foto påminner också om att Gud inte är beroende av våra mänskliga strukturer, då han kallar sitt folk till gudstjänst.

Ett foto kan påminna om att hela vägen går han med.