"Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många har dött genom en endas fall, så har ännu mycket mer Guds nåd och gåva överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd."
(Romarbrevet 5:15)
Versen är den enda där folkbibeln använder ordet syndafallet. I senaste nummer av tidningen Uusi Tie finns en intressant artikel.
Jag citerar ett stycke: "terve hengellisyys on hengellisyyttä joka on sopusoinnussa sen kanssa, millaisiksi Jumala loi ihmisen psyyken ja aivot sekä sen kanssa, että ihminen on syntiinlangennut aivoineen ja psyykeineen."
Författaren lyfter fram hur totalt syndafallet var. Det påverkade eller förändrade människans psyke och hjärna.
Avbilden förändrades totalt. Vi lever i den verkligheten ännu idag och utan Jesu Kristi nåd är vi evigt förlorade och utlämnade åt döden.
Jesu Kristi nåd skapar nytt liv. Paulus skriver i samma kapitel att Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss.
Således lever ett Guds barn redan i himlen i gemenskap med Gud genom Jesu Kristi nåd. Men även ett Guds barns mänskliga kropp nedbryts ännu som en följd av syndafallet och måste möta döden.
Psyket förändras, hjärnan förändras, minnet förändras och slutligen förmultnar kroppen i graven. Ända fram till den dagen då Jesus kommer tillbaka kommer det att vara så här.
Därför är Jesu återkomst mitt hopp. Jag fruktar inte för den dagen. Min nya människa fruktar inte för den dagen. Då sker den slutliga förvandlingen och jag får uppleva paradisets glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar