Bibelns budskap är att Gud är trofast. Petrus skriver att vi vågar överlämna vår själ åt Gud, vår trofaste Skapare. Den som överlämnat sin själ åt Gud har frid med honom genom tron på Jesus och i sitt liv sträva efter att göra det som är gott.
Det som Guds ord säger vara gott skall vi hålla för gott. Det som Guds ord kallar för ont, synd och styggelse skall också vi hålla för det.
Det som Guds ord kallar orent, skamligt och avskyvärt får vi också hålla för det. Men människan skapad till Guds avbild skall vi inte förbanna för Gud är trofast.
I femte Mosebokens sjätte kapitel läser vi: "Så ska du veta att endast Herren din Gud är Gud, den trofaste Guden som håller fast vid sitt förbund och sin nåd i tusen släktled när man älskar honom och håller hans bud. Men den som hatar honom ska han vedergälla med undergång, ansikte mot ansikte. Han ska inte tveka när det gäller dem som hatar honom. Ansikte mot ansikte ska han vedergälla dem."
Nya förbundets folk får leva i det förbund som Gud gjort med människan genom Jesus Kristus. Han är alltså alltid trofast. Men skall då nya testamentets folk älska Gud och hans bud? Frågan är märklig, men vi lever i en tid när biskopar, präster, kyrkor och samfund lär och undervisar att buden inte har någon betydelse. Guds tio bud, det som Jesus och apostlarna lyfter fram står ännu kvar som ett rättesnöre i liv och lära.
Gud är god. Stor är hans trofasthet. Han vill oss väl. Honom får vi tjäna utan fruktan och vänta på hans son..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar