Med samma kraft och frid

Runeberg skriver i sin dyrbara psalm om Guds ord som går med samma kraft och frid från släkte och till släkte.

"Det bräcks av ålder ej och tid, om den ock evigt räckte. Det går med samma kraft och frid från släkte och till släkte. Det stannar oförändrat kvar när allting annat farit. Det inget annat slutmål har än Gud, som början varit."

Ordet består när dagens verk förgås med hast. Det återvänder inte fåfängt. "Förgäves skall det inte vända tillbaka till Gud utan att ha verkat vad han vill, och utfört det verk vartill han har sänt ut det."

Tänk att vi vanliga enkla Guds barn får bära ut Guds eviga ord med våra jordiska tungor. Gud vakar själv över sitt ord. Han står själv bakom sitt ord och då behöver vi inte tvivla.

Ordets slutmål är Gud skriver nationalskalden. Det säger han inte av egen kraft och förstånd utan ledd av den Helige Ande.

Hur ljuder Ordet där vid slutmålet? På den frågan får vi också en gång svar. I blåbärsskogen fick jag ikväll lyssna till Guds ord ur profeten Joels bok och av aposteln Paulus.

Samstämt vittnade de om att dagen närmar sig..

Högmod och ödmjukhet

"Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd.

Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne. Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er.

Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka. Gör motstånd mot honom, orubbliga i tron, och tänk på att era bröder här i världen utstår samma lidanden. 

All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit. Hans är makten i evighet, amen."

Nog är Guds ord en mäktig bok. När Anden gör ordet levande är varje bibelställe så dyrbart.

Petrus uppmanar Herrens folk att göra motstånd mot djävulen, orubbliga i tron. Paulus skriver om djävulens listiga angrepp.

I skapelseberättelsen läser vi om hur det underbara paradiset förändrades i ett ögonblick då ormens list lyckades.

Det är likadant i dag. Blomstrande bygder och länder där människor arbetat sida vid sida kan över en natt förvandlas till ett slagfält likt det Runeberg beskriver i sin dikt om den döende krigaren. 

Runeberg avslutar berättelsen om dagen på Lemos strand med orden "Vid graven hatar ingen med."

Vid graven hatar ingen med. Det är förunderliga ord. Hatet mot Guds ord och människor för människan till gravens rand. Det finns en annan väg som Fridens Gud beredde genom Jesus.

En väg som ger vila, en väg där människan får gå till vila vid det tomma korset och själen förs av änglar in i Guds värld.

Guds folk får alltid predika evangeliet om riket. Akors dal kan bli en hoppets port.

Lyssna, hör du segersång

"Blir dagen tung och själens möda lång, tyst, hör! I fjärran tonar segersång, och tro och vilja stärkes än en gång. Halleluja!"

Lyssna hör du segersång? I mina tankar kommer segersången som Guds folk sjunger i evighet. Gud kan någon gång låta oss höra den.

Segersången är inte långt borta och den segrande skaran sjunger den redan.. 

I dagens bibelläsning läser jag om jordens konungar och deras begränsade tid och makt, medan segersången ljuder i Evighet.

"De behärskas av ett och samma sinne och överlämnar sin makt och myndighet åt vilddjuret. De skall strida mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans med de kallade, utvalda och troende, eftersom han är herrarnas Herre och konungarnas Konung."

I fjärran tonar segersång. Psalmdiktaren hörde den. Jag lyssnade till den i morgonens timmar. 

Aposteln Petrus skriver: "Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät."

Idag får ännu den yttersta tidens Guds barn samma bekräftelse från himmelen. Budskapet om Jesu seger har gått från släkte till släkte. Segersången ljuder i fjärran med himmelska klara toner.

Jesus lever. Och hans bröder och systrar får fröjdas med honom i evighet. I fjärran tonar segersång..

Den sanna glädjen

Under kvällen lyssnade jag till en predikan där vi uppmanades att läsa Lukas 10 kapitel. Jesus uppmanar där sina tjänare att glädja sig över att namnet är skrivet i himlen.

Lukas återger Jesus reaktion och uppmaning till den sanna glädjen när de sjuttio kom tillbaka:

"De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: "Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn." 

Han sade till dem: "Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde.

Ingenting skall någonsin skada er. Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, som över att era namn är skrivna i himlen."

I samma stund jublade Jesus i den helige Ande och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka men uppenbarat det för de olärda och små. 

Ja, Fader, detta var din goda vilja. Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen vet vem Sonen är utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för."

Jesus gladdes över att Gud uppenbarat kraften i Jesu namn för de olärda och små, medan det blev dolt för den här världens visa och kloka.

Men den sanna glädjen är att namnet är skrivet i himlen. Inga krafter i den här världen förmår stryka ut en Jesu väns namn ur livets bok..

Vägen till himlen är inte svår att fatta. Det handlar om tro på Guds ord och Jesu verk.

Tills vi står i himmelen

Vi lever i en tid då många som vill kalla sig kristna gärna sätter lagen, eller Guds bud åt sidan. Samtidigt talar man också hellre om Guds kärlek än om Herren Jesus.

Det är då förunderligt att läsa om hur apostlarna efter Jesus himmelsfärd fortsatte att predika evangeliet om Herren Jesus.

Apostlarna var avskilda och utvalda att predika Guds evangelium, det som Gud hade utlovat genom sina profeter.

En följd av att evangeliet tas emot är också trons lydnad. Vi är nämligen  kallade att tillhöra Jesus Kristus. Guds älskade, hans kallade och heliga kan inget annat än älska sin Herres ord.

I Korinterbrevet skriver Paulus förunderligt. "Allt gör jag för evangeliets skull, för att jag själv skall få del av det."

Ännu har Guds folk en kallelse att gå och predika evangeliet i den tid som nu är. Även i den tjänsten går det hem på nåden tills vi står i himmelen..

Guds bud och tron på Jesus.

Vad innebär det att hålla fast vid Guds bud och tron på Jesus? Det verkar vara två skilda saker, som ändå hör ihop. Kärleken till Guds bud och tron på Jesus är ett kännetecken för Guds folk..

Jesus talar till sina lärjungar från Oljeberget: "Många falska profeter skall träda fram och bedra många. Och eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst. Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma."

I en tid av laglöshet skall evangeliet predikas till ett vittnesbörd för alla folk. Ända till slutet skall Guds folk predika evangeliet. 

Evangeliet är ett ord som vi inte finner direkt i gamla testamentet. Evangeliet kom in i världen då Jesus vandrade omkring i hela Galileen och undervisade i deras synagogor och predikade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor bland folket.

När Jesus såg folkskarorna, förbarmade han sig över dem, eftersom de var rivna och slagna, som får utan herde. Och han sade till sina lärjungar: "Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd."

Evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son började i Galileen, men skulle predikas till ett vittnesbörd för alla folk.

Evangeliets predikan föder liv, evigt liv i den kommande tidsåldern. Lagen och profeterna hade sin tid fram till Johannes. Sedan dess predikas evangeliet om Guds rike, och var och en uppmanas enträget att komma in. 

Men förr kommer himmel och jord att förgå än att en enda prick av lagen sätts ur kraft.

I dagens bibelläsning från Uppenbarelseboken 14 läser vi om hur Jesu vittnen håller ut även under den tiden då vilddjuren härjar på jorden: "I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus."

Utandad av Gud

"Men håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om. Du vet av vilka du har lärt det, och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus.

Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning."

Aposteln skriver att varje bok i skriften är Guds ord till oss människor. Vi har en Gud som tydligt och klart uppenbarar sin vilja. I Skriften kan vi finna den vishet som gör att vi blir frälst genom tron. 

Ja vi blir frälsta i Kristus Jesus. Frälsningen är en person och tron är också personlig. Frälsningen erhålls vid vägens slut. 

Här under vägen rustar tron oss för goda gärningar. Tron sprider alltså en god doft och är till välsignelse för medmänniskorna. 

Vid vägens slut får vi se honom i vilken vi blev frälsta. Det blir nog en förunderlig stund..

Två vägar, två olika slut

I profeten Jesajas bok har vi nu kommit till slutet där vi ser resultatet av de två olika vägarna. "Ty liksom de nya himlarna och den nya jorden, som jag skapar, blir bestående inför mig, så skall er avkomma och ert namn bestå, säger Herren. 

Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger Herren. Och de skall gå ut och se liken av de människor som har avfallit från mig."

Jesajas, gamla testamentets evangelists bok slutar med bilden av nya himlar och en ny jord och ett ställe där masken inte dör och elden inte utsläcks.

Gud skall en gång för evigt avskilja synden och den obotfärdiga syndaren från benådade syndare som han tvättat rena i sitt eget blod.

Som Guds barn kan vi inte tro annat än gott om Gud. Han leder historiens gång mot åtskillnaden vid tidens slut. Här på jorden vandrar friköpta och återlösta tillsammans med Gudsförnekare och de som avfaller från Honom.

Uppenbarelseboken talar om ett märke som för evigt avskiljare människan från Gud och hans godhet. Världen och falsk kristendom leder bort från Gud, men intill tidens slut ljuder Guds kallande röst.

I Nåden finns det ännu rum..

Tappa inte modet

Dagens bibelläsning från Uppenbarelseboken 13 berättar om de två sista fienderna, de två vilddjuren som Guds folk möter på himlavägen.

Herren Jesus har ändå besegrat de två. De kan inte övervinna dem vars namn han själv skrivit in i livets bok.

"Och åt vilddjuret gavs en mun som talade stora och hädiska ord, och det fick makt att göra så i fyrtiotvå månader. Det öppnade sin mun för att häda Gud, för att häda hans namn och hans tabernakel, dem som bor i himlen. 

Och åt vilddjuret gavs makt att strida mot de heliga och att besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och folkslag. 

Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat från världens grundläggning. 

Den som har öron må höra. Om någon måste gå i fångenskap, skall han gå i fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall han dödas med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro."

Uppenbarelseboken är skriven till tröst och vägledning för Guds folk som vandrar på himlavägen. Gud ger både uthållighet och tro åt de sina att stå emot den här världens frestelser. Ett Guds barn varken kan eller vill tillbe någon annan än Herren Gud och Jesus.

När någon kommer med en ny lära, med nya tolkningar, seder och bruk känner Herrens egna igen den kamouflerade svavellukten. Herren Jesus själv går med de sina alla dagar intill tidens slut. När fara hotar styrker och vägleder han sitt folk genom sin Helige gode Ande.

Därför behöver vi aldrig frukta och tappa modet när nya och förföriska vindar börjar blåsa. Trofast är han som kallat oss. Han skall också fullborda sitt verk och föra oss ända in i himlen, där inget hotar mera.

"Som din dag så skall din kraft ock vara, detta löfte gav han mig."

Gud är god!

Himlavägen

Här i Lappland är vandringslederna överlag väl utmärkta med tydliga skyltar. Likadant är det med himlavägen tänkte jag under gårdagens vandring.

Himlavägen är Jesus, tron på Honom som en personlig Frälsare från synden. I Apostlagärningarna har vi en ljuvlig berättelse om hur fångvaktaren som vaktade Paulus och Silas kom till tro och fick börja vandra på himlavägen.

Han ställer frågan vad han skall jag göra för att bli frälst och får också svaret:

" De svarade: "Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj." Och de predikade Herrens ord för honom och för alla i hans familj. Redan vid denna tid på natten tog fångvaktaren dem med sig och tvättade deras sår. Och han och de som hörde till hans familj döptes genast. Sedan förde han dem upp till sin bostad och dukade ett bord, jublande glad över att han med hela sin familj hade kommit till tro på Gud."

Det är en obeskrivlig glädje att få vandra på himlavägen och följa Jesus, genom att sätta tro till den vägledning som Gud ger i bibeln som är Guds ord. Här I världen finns det många röster som lockar och man kan också visa på nya rutter.

Men himlavägen har inte ändrats. Den är ännu den samma välbeprövade vägen som leder till trons mål i den himmelska staden.

En dag når vi likt de forntida vandrarna fram till målet: "I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. 

De som talar så visar därmed att de söker ett hemland. Om de hade menat det land som de gått ut ifrån, hade de tillfälle att vända tillbaka dit. 

Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför blygs inte Gud för att kallas deras Gud, ty han har ställt i ordning en stad åt dem."

Kristi vittnen

I uppenbarelseboken 11 läser vi om Kristi vittnen som profeterar under en noggrant utmätt tid.

"Och när de har fullgjort sitt vittnesbörd, skall vilddjuret som kommer upp från avgrunden strida mot dem och besegra och döda dem. 

Deras döda kroppar kommer att bli liggande på gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten, den stad där deras Herre också blev korsfäst.

Människor av olika folk och stammar och språk och folkslag ser deras döda kroppar i tre och en halv dagar, och de tillåter inte att kropparna läggs i någon grav. 

Och jordens invånare gläder sig över dem och jublar och skickar gåvor till varandra, ty dessa båda profeter har plågat dem som bor på jorden. 

Men efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de stod upp, och de som såg dem blev skräckslagna. Och de hörde en stark röst från himlen säga till dem: "Kom hit upp!" Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem."

Johannes hade fått höra att han ännu skulle vittna om sin frälsare. Han hade ätit orden som var söt som honung i munnen men gav en svidande smärta i magen. Kraft till tjänst är tjänstens lön.

Av texten i uppenbarelseboken 11 förstår vi att Gud kommer att upprätthålla sitt rike medan tid ges. Om än det till det yttre ser mörkt ut har Gud full kontroll.

Jordens invånare jublar och gläder sig när man tror sig tysta Guds ord på den ena orten efter den andra. Men människan kan inte strida mot Gud och segra.

Synden och upproret får en dag sin dom och Gud skapar nya himlar och en ny jord för ett rättfärdigt folk.

Laglöshetens hemlighet

Aposteln skriver: "Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. 

Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden.

Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre."

Aposteln skriver om den orenhet och laglöshet som hedningarna levde i. Guds folk däremot leds av nåden: "Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 

Skriften talar också om laglöshetens hemlighet. "Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam. Han som nu håller tillbaka måste endast först röjas ur vägen. Sedan skall den laglöse öppet träda fram. Men honom kommer Herren Jesus att döda med sin muns anda och förgöra, när han visar sig vid sin ankomst. 

Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. 

Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten."

Under de senaste veckorna har vi sett hur laglöshetens ande tagit ett grepp över en kristen församling. Man har övergett sanningen och ivrat för en förändrad kristendom, som endast är ett sken av kristendom.

Varför talar då aposteln om laglöshetens hemlighet? 

När aposteln Paulus skriver att laglöshetens hemlighet redan är verksam, menar han inte nödvändigtvis att laglösheten är verksam på ett för människor osynligt sätt. 

Hans bruk av ordet hemlighet, mysterium anger kanske att aktiviteten på något sätt är maskerad och förklädd.  Falska arbetare och lärare uppträder som sända av Kristus. 

De som förlitar sig på att Guds ord är sanning kan känna igen dessa som är förklädda till Guds tjänare, medan de som övergett Guds ords sanning dras med i villfarelsen, som med falskhet kommer i Guds namn.

Av Guds ord kan vi förstå vilka som inte är sända av Gud, utan träder in i Guds rike av egen vilja eller rentav en majoritets vilja, men aldrig är sända av Gud.

Laglösheten består i avfall från den rätta läran. Tessalonikerna visste vari laglösheten bestod. Där man höll fast vid apostlarnas lära fick laglösheten inget fäste.

Laglösheten kommer in i församlingen när man frångår Guds ord och Guds ordning i församlingen.

När laglösheten kommer i kärlekens namn förvillas många. Det kan vara svårt att känna igen falsk lära och ett falskt evangelium. 

Men Herren Jesus, hans ord och Ande avslöjar all lögn och laglöshet..

En av synden förändrad värld

"Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem."

Så lyder bibelordet ur dagens lösen. Och det som Gud skapade var mycket gott.

Igår vandrade vi i en bördig dalgång mellan fjällen. Vi befinner oss nästan 100 km norr om polcirkeln, men träden är nästan 30 meter höga och markvegetationen mycket hög och skön. Hur är det möjligt?

Det finns rikligt med rinnande vatten och näringen från sluttningarna samlas i dalen. 

Under vandringen tänkte jag på Edens lustgård. Hur skön den måste ha varit. I moseboken läser vi: "Herren Gud planterade en lustgård i Eden, österut, och satte där människan som han hade format. Och Herren Gud lät alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken. Livets träd liksom trädet med kunskap om gott och ont satte han mitt i lustgården. Från Eden gick en flod ut som vattnade lustgården och som sedan delade sig i fyra huvudgrenar."

Idag är vår värld överlag allt annat än paradislik. Det mesta är upp och ned. Vad beror det på? Människan hämtar sin näring från andra källor än Guds ord. Guds goda vilja tillåts inte vattna de sammanhang där människorna lever.

Män får inte vara män och kvinnor får inte vara kvinnor. Även i Guds tempel, i församlingen ifrågasätts Guds skapelseordning. Guds goda vilja ifrågasätts och församlingar bryts ner av en kraftigt accelererande upprorsanda. Vad är det som händer?

Jag tror vi finner svaret i Guds ord. Aposteln talar om laglöshetens hemlighet..

Skåda Guds hemlighet

I bibelläsningen från Uppenbarelseboken 10 förmedlar Johannes trofast vidare till oss det budskap han fick ta del av i sina syner på klippön.

"Tiden är ute. Men i de dagarna när den sjunde ängelns röst hörs och han blåser i sin basun, då är Guds hemlighet fullbordad, så som han har förkunnat i det glädjebudskap han gett sina tjänare profeterna."

Vi har ett profetiskt glädjebudskap mitt ibland oss. Johannes fick se fram emot den stund då tiden är ute. Men likt oss skulle han ännu verka en utmätt tid.

Senare får han också ta del av den glädjen som randas för Guds folk när den sista basunen ljuder: "Då hördes i himlen starka röster som sade:

"Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och hans Smorde, och han skall vara konung i evigheternas evigheter."

Och de tjugofyra äldste som satt på sina troner inför Gud, föll ner på sina ansikten och tillbad Gud och sade:

"Vi tackar dig, Herre Gud, du Allsmäktige, du som är och som var, för att du har tagit makten, din stora makt, och trätt fram som konung.

Folken vredgades, och din vredes dag har kommit, tiden när de döda skall dömas och när du skall löna dina tjänare profeterna och de heliga och dem som fruktar ditt namn, små och stora, och då du skall fördärva dem som fördärvar jorden."

Det blir en förunderlig dag och tänk att vi skall vara med. Må vi alla ta vara på tiden så att vi då får vara i den segrande skaran.

Ljusets vapenrustning

I Romarbrevet talar Paulus om ljusets vapenrustning, medan han i Efesierbrevet talar om Guds vapenrustning.

Johannes skriver att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. "Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen."

Vi förstår att ljusets vapenrustning är Guds egen vapenrustning och ytterst Herren Jesus.

"Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd."

Aposteln säger "Låt oss lägga bort mörkrets gärningar och klä oss i ljusets vapenrustning". Mörkrets gärningar avslöjas i Guds ords ljus och ordet uppmanar oss att lägga bort dem.

Mörker och ljus kan inte förenas. Det märker vi redan i skapelseberättelsen "Gud sade: "Varde ljus!" Och det blev ljus. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret."

Att vara friköpt av Kristus är att vara utkallad ur mörkret. "Det folk som sitter i mörker skall se ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land och skugga skall ett ljus gå upp."

Ännu idag ljuder Jesu predikan "Omvänd er, ty himmelriket är nu här." Han är ännu här mitt bland sitt eget folk. Och han vill klä oss i ljusets vapenrustning för att mörkrets ofruktsamma gärningar skall avslöjas..

Dagen är nära

"Kärleken gör inte något ont mot sin nästa. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse. Och det skall ni göra, väl medvetna om tiden, att stunden redan är inne för er att vakna upp ur sömnen. Ty frälsningen är oss nu närmare än då vi kom till tro. Natten går mot sitt slut och dagen är nära. Låt oss lägga bort mörkrets gärningar och klä oss i ljusets vapenrustning."

Vi lever i en sövande tid då världen och en kristendom som harmoniserats efter världens ande motarbetar och vill slå ner Guds folk. Då lyfter aposteln fram det vapen som Guds folk behöver i striden, nämligen ljusets vapenutrustning.

När natten går mot sitt slut strålar den klara morgonstjärnan Herren Jesus och ger nytt mod åt de av honom friköpta. Frälsningen dag är nära! 

Tillsammans med Frälsaren och ljuset som går ut från Guds ord bevaras vi i mörkrets timmar. Och aposteln uppmanar oss att älska vår nästa som oss själva. Det är en viktig uppmaning i en till det yttre mörk tid.

Men där Guds ord får lysa är det inte mörkt. I ordets ljus avslöjas lögn och falskhet. Synd får vara synd och nåd är nåd. 

Aposteln skriver i ett annat brev: "Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. 

Ty de som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm. Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. 

Han har dött för oss, för att vi skall leva tillsammans med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade. Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör."

Jesus har dött för att vi skall leva tillsammans med honom. Om vi så gör är vi ett lyckligt folk..

Äktenskapsbrott

Inkommande helgs texter talar om vår nästa. I kyrkoårskalendern sammanfattas det: "Av Kristus får också vi kraft att göra gott mot våra medmänniskor."

I episteltexten läser vi: "Ty den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen. Dessa bud: Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte mörda, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär, och alla andra bud sammanfattas i detta ord: Du skall älska din nästa som dig själv."

Äktenskapet är ett heligt förbund instiftat av Gud och buden förbjuder äktenskapsbrott. Vi förbjuds alltså att nedvärdera äktenskapet eller bryta mot det.

Luther skriver i förklaringsdelen i katekesen "Vi skall frukta och älska Gud, så att vi lever rent och hedersamt i ord och gärningar, och att man och hustru älskar och hedrar varandra."

När Paulus undervisar korinterna skriver han: "Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande."

Äktenskapsbrott är ett brott som i oren själviskhet görs mot nästan och den som Gud satt närmast. Då finns det ingen annan lösning än en sann omvändelse och hjärtats och munnens bättring.

Då kan Kristi blod rentvå den som fallit och vandringen med Jesus får fortsätta.. 

När basunerna ljuder

Bibelläsningen för dagen är från Uppenbarelseboken 9. Den femte och sjätte basunen ljuder och vi läser:

"De andra människorna, de som inte dödades av dessa plågor, omvände sig ändå inte från sina händers verk så att de upphörde med att tillbe onda andar, avgudabilder av guld, silver och brons, sten och trä, som varken kan se eller höra eller gå. Och de ångrade inte sina mord och sin svartkonst, sin otukt och sina stölder."

Men för ett Guds barn är Herrens nåd varje morgon ny. Därför får vi idag tacka honom..

Rättfärdigheten från Gud

"Men nu har det uppenbarats en rättfärdighet från Gud utan lag, en som lagen och profeterna vittnar om, en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus för alla som tror. 

Här finns ingen skillnad. Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. 

Honom har Gud ställt fram som en nådastol genom tron på hans blod. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han i sitt tålamod hade lämnat de tidigare begångna synderna ostraffade. I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han både är rättfärdig och förklarar den rättfärdig som tror på Jesus."

Aposteln Paulus undervisar om Kristi rättfärdighet som är en gåva från Gud. Genom tron blir människan delaktig av den. Gud förklarar den människan rättfärdig som tror på Jesus.

Gud har ställt fram sin son Jesus som en nådastol. Genom tron på Jesu blod blir vi rättfärdiga inför Gud. Vi blir delaktiga av den rättfärdighet som han har.

Alltså genom tron är vi Guds barn. Vi är barn till en rik och god far som har all makt I himmelen och på jorden. Den makten har han också givit åt sin son, Jesus vår frälsare.

Tack gode Gud!

Tystnaden

 "När Lammet bröt det sjunde sigillet, blev det tyst i himlen i omkring en halvtimme."

Johannes hade gråtit bittert över att det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen eller se in i den.

Han hade tröstats: "Gråt inte! Se, Lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat. Han kan öppna bokrullen och dess sju sigill."

Men när det sista sigillet öppnats av Herren Jesus blev det tyst i himlen. Den jord som Gud skapat stod inför domen. Syndens mått var fullt.

Vad innebär den himmelska tystnaden? Förstår vi hurudan synden och dess väsen är?

Livets vattenkällor

"De ska aldrig mer hungra och aldrig mer törsta, och varken solen eller någon annan hetta ska drabba dem, för Lammet mitt på tronen ska vara deras herde. Han ska leda dem till livets vattenkällor, och Gud ska torka alla tårar från deras ögon."

I folkbibelns första läsning från uppenbarelseboken 7 får vi genom tron ställa oss i den lyckliga skaran där Lammet framför tron är Herden.

Han leder till de rätta vattenkällorna, livets vattenkällor. Igår kväll tänkte jag på de krav till anpassning som den här världens andliga ledare ställer. Ibland kan man frestas att tycka att sist och slutligen är det ju inte så mycket som begärs. 

Men ändå är det frågan om det Eviga livet. Varje steg bort från Jesus är förödande för själen.

Mina tankar gick då till den vitklädda skaran som i evigheten ropar med stark röst: "Frälsningen tillhör vår Gud, som sitter på tronen, och Lammet!"

I evigheten skall vi med en förvandlad och från synden frigjord kropp prisa Herren Gud och Jesus. Där finns en fullkomlig harmoni. Här nere möts vi av angrepp och lockelser, vars mål är att stegvis få blicken bort från Herren Jesus.

Trösten, styrkan och modet finner vi i ordet. Det står oförändrat kvar och visar trofast riktningen för vår vandring. Så får tron, ordet och Anden leda oss på himlavägen. Då leds vi av Herren Jesus själv..

Gäller löftena mig?

"Även om bergen viker bort och höjderna vacklar, så ska min nåd inte vika från dig eller mitt fridsförbund vackla, säger Herren din förbarmare."

I dagens bibelläsning från Jesaja finns ljuvliga löften. 

"Du arma, så drabbad av stormar utan att få någon tröst, nu ska jag mura dina stenar med spetsglans och lägga din grund med safirer. Jag ska göra dina tinnar av rubiner, dina portar av kristall och hela din ringmur av ädla stenar."

Talar du Herre till mig eller talar du enbart till ditt egendomsfolk Israel?

"Alla dina barn ska bli Herrens lärjungar, och dina barns frid ska vara stor. I rättfärdighet ska du bli befäst. Förtryck ska vara fjärran från dig, du har inget att frukta."

Nu förstår jag Herre att löftena gäller mig och alla du kallar i Jesus Kristus.

"Skräcken ska vara borta, den ska inte komma dig nära. Om någon angriper dig kommer det inte från mig, den som angriper dig ska falla för dig."

Aposteln Petrus uppmanar oss att vara glada, om än vi en liten tid måste utstå olika prövningar. Tron prövas för att bli till lov, pris och ära när Jesus Kristus uppenbarar sig.

"Se, jag skapar smeden, som blåser upp kolelden och formar ett vapen.genom sitt arbete. Jag skapar också fördärvaren.till att förstöra. Inget vapen som smids mot dig ska ha framgång, och varje tunga som angriper dig ska du i domen döma skyldig. Detta är Herrens tjänares arvedel, och deras rättfärdighet kommer från mig, säger Herren."

Den som lämnar sitt liv i Jesu händer har inget att frukta. Den som genom tron får äga Jesu rättfärdighet äger ett evigt skydd som den här världens stormar inte kan rubba.

I sången sjunger vi: Må intet för mitt öga här, bli kärare än Jesus är.

Herre, till vem skulle vi gå?

I Johannes 6 läser vi om hur många av Jesu lärjungar drog sig undan och slutade vandra med Honom. Då frågar Jesus av de tolv: 

"Inte tänker ni väl också gå?" 

Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och förstår att du är Guds Helige." Jesus svarade dem: "Har jag inte själv valt ut er tolv? Ändå är en av er en djävul." Han menade Judas, Simon Iskariots son. Det var han som skulle förråda honom, och han var en av de tolv."

När många lämnar Jesus genom att ta avstånd från hans lära vill Jesu sanna lärjungar stanna kvar. 

Vad är det som idag skiljer Jesu egna från de som vill dra vidare eller gå bort från Jesus och hans ord?

Där man drar vidare vill man inte ha ett budskap om synd och nåd! Man vill inte höra ett budskap som avslöjar människan som syndare. Man vill vraka och välja vilken del av Bibelns budskap som ännu är aktuell. Man vill själv välja sina lärare och ledare och frågar inte efter Guds ords ledning. Man har inte den Helige Andes ledning då man förkastat Gud. Man väljer att stänga sina öron för Guds kallande röst och Gud låter slutligen människan gå.

Från Guds sida är dörren ännu öppen i Jesus Kristus. Jesus klappar på människans egen stängda dörr. Människan själv kan ändå stänga sig utanför, och går utan omvändelse vidare på förhärdelsens väg vars slut är i förtappelsen.

Benådade syndare däremot vill vandra tillsammans med Jesus och låta sig ledas av hans ord, då de fått erfara och se och smaka hur ljuvlig han är.

När Jesus steg upp till himlen började apostlarna förkunna Kristi lära. I nya testamentet finner vi alltså både Jesu egna ord och apostlarnas ord som tillsammans är Guds ord till människosläktet.

Därtill har vi profeternas ord (lagen och profeterna) som Jesus erkände som Guds ord.

När människan i sitt hjärta avfaller från Guds ord börjar man söka sig nya lärare. Om hur Guds folk skall förhålla sig till dessa skriver Paulus i brevet till Titus:

"En villolärare (heretiker, splittrare) ska du ge en första och en andra varning och sedan avvisa, eftersom du vet att en sådan är på fel väg. Han syndar och har dömt sig själv."

En kristen församling har alltså ett ansvar att avvisa villolärare och falsk lära. Ansvaret vilar på församlingens lärare och ledning. Att avvisa falsk lära och villolärare betyder inte att man avvisar människan. I Korinterbreven går aposteln Paulus närmare in på vad det betyder.

I Kristi församling finns alltså en gudomlig ordning för att människorna skall få höra ett rent och livgivande Guds ord. Gud är god. Stor är hans trofasthet. Den består i evighet..

När andra går vidare stannar Kristi församling kvar i Kristi lära. Gud själv ombesörjer genom sin Andes ledning hur detta skall organiseras. Han leder dem där de går bedjande fram.

Smaka att Herren är god

"Lägg därför bort all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal. Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken så att ni genom den växer upp till frälsning, när ni nu har smakat att Herren är god."

Aposteln Petrus skriver om den längtan som framkommer då människan fått smaka att Herren är god. I förklaringen i folkbibeln står det att det grekiska ordet för “god", chrestós, uttalades ungefär som Christós (Kristus).

Petrus hänvisar till den 34. psalmen där David skriver: "Smaka och se att Herren är god! Salig är den som flyr till honom."

I mötet med Herren Jesus, där synd byts mot nåd läggs ondskan, hyckleriet, avunden och förtalet bort. 

"Salig är den som flyr till honom. Jag vill alltid prisa Herren, hans lov ska ständigt vara i min mun."

"Jag sökte Herren och han svarade mig, han räddade mig från allt som skrämde mig. De som ser upp till honom strålar av fröjd, deras ansikten behöver inte rodna av skam"

Människan är ond! Du och jag är onda! Synden bor i människan och förtär och fräter sönder henne inifrån om inte Jesus får ta och ha en boning i hjärtat.

Några dagar har ondskan riktigt synligt fått löpa gatlopp i media. "Den nya vackra rörelsen" runt den nya kyrkoherden har bekänt färg och ondskan, hatet och elakheten har offentligt visat sitt fula tryne i smädliga kommentarer och gillanden av elakheter.

Öt, den nya kyrkoherden och kärntruppen bakom förändringsivern har öppnat sina sidor för hat, ondska och elakheter, som man velat föra fram i "godhetens" namn.

Ingen av människor vald och uppsatt kyrkoherde kan ta bort denna ondska. Endast Herren Jesus och hans utgivande kärlek kan stå emot och övervinna synden och ondskan som bor i människans kött, i djävulen och i världen.

Här i världen upphöjer man människor som frälsare, räddare och förnyare. För människan finns ändå ingen annan räddning än Herren Jesus och hans frälsande, helande och förvandlade nåd. 

Låt oss se och smaka hur Herren är god. I Kristi församling, hos Herren Jesus, i hans livgivande ord och i nåden som kan förvandla stenhjärtat finns ännu rum.

Jesus har ännu ett budskap till församlingen: 

"Jag råder dig att köpa guld av mig som är renat i eld så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med så att du kan se.

Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Visa därför iver och vänd om! 

Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig."

Herren Jesus vill hålla måltid med sitt folk. Paulus skriver om denna måltid i Korinterbrevets femte kapitel.

"Ert skryt låter inte bra. Vet ni inte att lite surdeg syrar hela degen? Rensa bort den gamla surdegen så att ni blir en ny deg, för ni är osyrade. 

Vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd."

Det profetiska ordet

I dagens tidning finner vi också det profetiska ordet som Paulus skriver till Timoteus (2 Tim 4:3-4):

"Det ska komma en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran utan samlar åt sig mängder av lärare efter sina egna begär, så som det kliar i deras öron att få höra. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter."

Aposteln ger därefter en sista förmaning till sin unge medarbetare: "Men var du sund och förnuftig på alla sätt. Bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst.

Paulus vet att han själv offras som ett dryckesoffer och tiden för hans uppbrott är inne. Men med Guds frid i hjärtat kan han utbrista:

Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans. Den ska Herren, den rättfärdige domaren, ge mig på den dagen, och inte bara mig utan alla som älskar hans återkomst.

Under alla tider har Kristi församling fått kämpa. Gud ger åt var och en krafter att kämpa den utmätta tiden. En dag känd av Herren är kampen över.

Aposteln uppmanar i Anden oss att glädjas över trons segerkrans som vilar i Jesu händer. Nog är Gud god. Idag får vi tacka honom för hans trofasta ledning och likt apostlar och profeter frimodigt fästa blicken vid trons mål på Kristi stora och härliga dag.

Samma värde i Kristus

I Galaterbrevet skriver aposteln Paulus. "Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus. Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. Och om ni tillhör Kristus är ni avkomlingar till Abraham, arvingar efter löftet."

Guds ord ger samma värde åt kvinnor och män. För en kristen borde det vara en självklarhet. I världen och i samhället finns det rum för både kvinnliga och manliga ledare. 

Men i Kristi kyrka har Gud fördelat tjänsterna tydligt och klart och skaparen gör inga misstag. Kristi församling är hel, vacker och ren där den leds av Kristus och hans ord.

I Efesierbrevet skriver aposteln Paulus om skönheten i Kristi församling:

"Underordna er varandra i vördnad för Kristus. Ni hustrur, underordna er era män så som ni underordnar er Herren. En man är nämligen sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud och själv Frälsare för sin kropp. Så som församlingen underordnar sig Kristus, så ska kvinnorna i allt underordna sig sina män.

Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den. Han gjorde det för att helga den, sedan han renat den med vattnets bad i kraft av ordet, och föra fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller annat sådant. Helig och fläckfri skulle den vara.

På samma sätt är männen skyldiga att älska sina hustrur som sina egna kroppar. Den som älskar sin hustru älskar sig själv. Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och sköter om den. Så gör också Kristus med församlingen, eftersom vi är delar i hans kropp. 

Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött. Denna hemlighet är stor – jag talar om Kristus och församlingen. Men vad er angår ska var och en älska sin hustru som sig själv, och hustrun ska visa respekt för sin man."

Kristus och den utgjutande Kärleken är förebilden: "Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den." Guds ord ställer stora krav på männen. Krav som endast kan uppfyllas i Herren Jesus.

I världen kan man inte ta Guds ord till sig. Den underordnande kärleken känns främmande. Men Guds folk som vill lyssna till Guds röst förstår ännu Guds goda vilja.

På några tiotal år så har många kristna samfund och kyrkor förlorat förmågan att lyssna till den gode Herdens röst. Må vi aldrig göra det. Därför behöver vi böja oss inför Guds ord och tacka honom för de klara och tydliga bud han gett oss.

När vi ställer oss över ordet faller vi i tvivel. När vi trotsar Guds ord leder det till sorg och strid. Men när vi i ordets ljus vandrar ledda av Herren Jesus är vi ett lyckligt folk..

Församlingens herde

I första Korinterbrevet kapitel 14 skriver aposteln Paulus: "Ni kan alla profetera, en i sänder, så att alla blir undervisade och alla blir uppmuntrade. Och profeternas andar underordnar sig profeterna, för Gud är inte oordningens Gud utan fridens.

Liksom i alla de heligas församlingar ska kvinnorna vara tysta i era församlingar. De får inte tala utan ska underordna sig, som också lagen säger. Vill de veta något ska de fråga sina män därhemma, för det är en skam för en kvinna att tala i församlingen. Var det kanske från er som Guds ord gick ut? Eller var det bara till er det kom?

Om någon tror sig vara profet eller andlig, ska han inse att det jag skriver till er är Herrens bud. Om någon inte erkänner detta, är han själv inte erkänd.

Alltså, mina bröder, var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet. Men låt allt ske värdigt och med ordning."

Aposteln Paulus är mycket tydlig med vad som är Herrens bud. I Kristi församling gäller Herrens bud. Den som inte erkänner det är själv inte erkänd.

- -

På Pedersöre församlings hemsida framför Mia Anderssén-Löf en hälsning till medlemmarna i Pedersöre församling:

"Kära församling. Vi har skrivit historia idag. Vi har tillsammans tagit del också i det här avseendet av församlingens liv och format församlingens framtid.

Hur det här valet går till historien är nu i våra händer. Låt oss göra det här till en historia om hur Guds kärlek fick en vidsträckt församling att förena sina krafter. En historia om hur en anrik församling gick framtiden till mötes. Låt oss göra det till en historia om hur vi blev ett i Kristus; en gemenskap som bär tror, hoppas och älskar.

Ett kyrkoherdeval är ett brytningsskede – nu kanske mer så än vanligt. I stormen vände sig lärjungarna till Jesus (Mark. 4). Det var inte stormen som väckte Jesus; det var lärjungarnas böner. Som er tillträdande herde ber jag er nu att be för församlingen, och för alla som är en del av den. 

Jag är ödmjukt tacksam för ert förtroende. Jag tackar Gud för ledning, kraft och frid under resans gång. Tack till alla er alla som slagit följe med mig på den här resan. Tack, kära församlingsmedlemmar, för att ni bett, funderat och samtalat kring vad ni önskar för er församling och av er församlings ledning. Mitt varma tack också till Nykarleby församling som hjälpt mig växa till den herde jag är idag.

Så småningom kommer det att vara min röst som ni hör, när vi ska söka oss fram i olika marker och i olika väder, för att söka näring, vatten och vila. Herren är vår herde. Med blicken fäst på honom ska vi fortsätta livet som Pedersöre församling. "Här slutar citatet av Mia."

Nu står Guds ord mycket tydligt i konflikt med en människas ord. Vill jag då lyssna till en främmande röst när det gäller det andliga livet?

Nej, jag kan inte det! Jag vill lyssna till Guds röst som vi har i Guds ord. Guds kärlek finner jag i Herren Jesus som gav sitt liv för mina synders skull. Honom vill jag följa. Hans röst vill jag lyssna till. 

Därför kan jag inte följa en för mig främmande röst. Således kan jag inte erkänna Mia som en andlig ledare. Guds ord förbjuder det. 

Ledarskapet i "organisationen" Pedersöre församling byts. Vad det betyder och innebär vet endast Gud.  

Framtiden tillsammans med Jesus är ända ljus och trygg. Gud leder sina barn genom sitt ord och Jesus själv är Herden. Till sin församling har han gett sitt ord och sakramenten, d.v.s. dopet och nattvarden.

Pedersöre församling är nu slagen och hårt prövad, men Guds ord står fast. Därför får vi ödmjukt knäppa händerna och be till Gud om hans ledning. Han skall leda dem där de går bedjande fram.

Vi får fortsätta i tro och tacka Gud för hans godhet och trofasthet..

Vänd om till Herren!

"Kom därför ihåg vad du har tagit emot och hört, håll fast vid det och vänd om. Om du inte håller dig vaken ska jag komma som en tjuv, och du ska inte veta vilken stund jag kommer över dig. Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de ska vandra med mig i vita kläder, för de är värdiga."

I Jesu brev till församlingarna uppmanar han till omvändelse. Samma budskap finner vi i Petrus pingstpredikan. "Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus."

En kristen och en församling behöver tider av nytt liv. Församlingen behöver få känna Jesu närvaro. När vi läser breven till församlingarna finner vi att Jesus ännu stod vid dörren och klappade i Folkväldets församling.

"Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Visa därför iver och vänd om! Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig."

Här i världen när människor spelar sitt falska spel och den onde går omkring och ryter som ett lejon kan vi ibland ha svårt att höra Jesu röst, den gode Herdens röst.

Men i ordet finner vi den. Vi får lyfta blicken, så att vi förmår hålla fast vid det vi har. Gud är trofast. Herren är nära då hjärtat är förkrossat och anden bedrövad.

"Saliga är de som är fattiga i anden, för dem tillhör himmelriket.

Saliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade.

Saliga är de ödmjuka, för de ska ärva jorden.

Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade.

Saliga är de barmhärtiga, för de ska få barmhärtighet.

Saliga är de renhjärtade, för de ska se Gud.

Saliga är de som skapar frid,för de ska kallas Guds barn.

Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket.

Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och ljuger och säger allt möjligt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er."

Avgudarna skall utplånas

"Herren Sebaot har bestämt en dag med dom över allt som är övermodigt och stolt, över allt som skjuter i höjden och yvs, över alla Libanons cedrar, de höga och mäktiga, och alla Bashans ekar, över alla höga berg och alla mäktiga höjder, över alla stolta torn och alla branta murar, över alla långfärdsskepp och alla praktfulla fartyg.

Då skall människans stolthet kuvas, hennes högmod kväsas. Herren ensam triumferar den dagen. Avgudarna skall utplånas."

Inför dagens gammaltestamentliga text får vi pröva oss. Bygger vi vårt liv på avgudar och egen stolthet? 

Jesaja skriver: "På den dagen ska människorna kasta bort till mullvadar och fladdermöss sina avgudar av silver och avgudar av guld som de har gjort åt sig för att tillbe.

De ska fly in i klippskrevor och bergsklyftor av fruktan för Herren och hans höga majestät, när han reser sig för att slå jorden med skräck.

Förlita er inte på människor, som bara har en vindpust i sin näsa! Vad är de att räkna med?

I moseboken framställs fladdermusen som ett avskyvärt djur. Fladdermusen var ett djur som inte skulle ätas och helt onyttigt. När Herrens domar går över människor, samfund och länder har avgudarna inget värde. 

De ting som tar Guds plats i människans liv är i sanning inget värda. Gud har skapat människan till sin ära (Jesaja 43), men när hon vänder Gud ryggen slutar det illa.

Mullvaden är ett djur som förstör jorden och i övrigt inte nämns i bibeln.

I Guds ord framträder Guds goda vilja. De ord som han gett oss får vi ta vara på. För de leder fram till Jesus och ända in i himmelen.

Men det som vill inta Guds plats må vi visa bort likt fladdermöss och mullvadar..

Isebels kyrka

Enligt Folkbibelns bibelläsningsplan läser vi idag Uppenbarelsebokens 2. kapitel. Jesus kommer med tröst till de som mått dåligt och kämpat mot villfarelsen i den församling, som Isebel hade tagit ett stadigt grepp om:

"Men till er andra i Tyatira, ni som inte har den läran och inte har lärt känna Satans djupheter, som man kallar det, till er säger jag: Jag lägger inte på er någon annan börda. Men håll fast vid det ni har tills jag kommer.

Den som segrar och håller fast vid mina gärningar ända till slutet, honom ska jag ge makt över folken. Han ska styra dem med järnspira som man krossar lerkärl, liksom jag har fått den makten av min Far. Och jag ska ge honom morgonstjärnan. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!"

I dagens bibelläsning möter vi alltså kvinnan Isebel, hon som kallar sig profetissa och undervisar och förleder Guds tjänare till att vara otrogna och äta kött från avgudaoffer. Gud hade gett henne tid att omvända sig men hon ville inte omvända sig från sin otrohet.

Mailis Janatuinen skriver om Isebels kyrka: "Isebel on varoittava esimerkki siitä, miten Jumalan sanan hylännyt nainen voi turmella seurakunnan opin ja elämän. Tämä on myös profetia siitä, miten lopun ajan kirkko muuttuu Isebelin kirkoksi. Siinä kirkossa naisen ei enää tarvitse olla alamainen, vaan hän saa päättää sekä opista että elämästä. Isebelin kirkossa ei mikään muu ole syntiä paitsi suvaitsemattomuus. Jumalan lakia ei tarvita, tasa-arvolaki riittää."

Översatt till svenska blir det: Isebel är ett varnande exempel hur en kvinna som övergett Guds ord kan fördärva församlingens lära och liv. Detta är också en profetia om hur ändetidens kyrka förvandlas till Isebels kyrka. 

I den kyrkan behöver inte kvinnan vara underdånig, utan hon får besluta om både läran och livet. I Isebels kyrka är inget annat synd än intolerans (ofördragsamhet). Guds lag behövs inte, jämställdhetslagen räcker.

"Håll fast vid det ni har tills jag kommer." Jesus ställer inte några krav på den kämpande församlingen, som vill vara honom trogen. Han utger sig själv för den och leder den genom ändetidens mörker. 

"Och jag ska ge honom morgonstjärnan. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!"

Tack gode Gud för ditt styrkande och vårdande ord!

En tröstens bok

I Folkbibelns bibelläsningsplan har vi åter kommit till Uppenbarelseboken, den förunderliga boken som enligt Jesu vilja blev nerskriven ca 60 år efter att han själv steg upp till himmelen.

Från himmelen kommer tröst och uppmuntran till de kristna som led under  svåra förföljelser. Boken skildrar himlens härlighet och Guds seger över ondskan vid tidens slut. 

Författaren är vår broder Johannes och budskapet är riktat till de sju församlingarna. 

Johannes som hade vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd fick nu själv insyn i vad som snart måste ske. Ja det står: "Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske."

Guds tjänare vet alltså vad Gud har förutbestämt. Världen vet inte det, för i världen råder villfarelsens ande. Men Guds folk får ha blicken riktad mot målet.

Vi får ta vara på profetians ord i tron och vissheten om att tiden är nära. Jag har någon gång för mitt inre sett bilden av hur Guds folk vandrar mot målet på den ena sidan om Evighetens flod. 

En efter en blir vandrarna av änglarna förda över floden, tills allting slutligen förändras då Jesus uppenbarar sig och det eviga återseendet börjar i himlarymden ovan flodens brus.

"Skriv nu ner vad du har sett och vad som är och vad som ska ske efter detta." Johannes ombeds skriva ner vad som är och vad som ska ske efter detta. Vi får ta del av vad som redan är och vad som komma skall. Det som Jesus visade för sin älskade Johannes.

När vi läser vidare finner vi saker som enbart var menade till styrka för Johannes. Han fick t.ex. höra de sju åskorna tala. Men det som Guds ord inte uppenbarar. Det skall vi inte heller befatta oss med. Det vilar i Jesu händer och visst är det gott så..

I tro under himmelens skyar

"I tro under himmelens skyar har fäderna skördat och sått." Igår hade jag tillfälle att bläddra litet i den släktutredning som morbror Nils gjorde 1996.

Nisse mindes så väl Gustaf och Johanna. Som den äldste i syskonskaran hade han rätt ofta förmånen att få tillbringa några dagar hos dem i hemmet i Vasa.

Morbror Nisse skriver med vördnad om förfäderna. Han skriver om hur han som sjuåring vid det sista mötet kallas fram av morfar Gustaf, som lägger sin högra hand på hans huvud och välsignar honom.

Nisse satt ofta på vinden och arbetade på sin dator då vi besökte honom. Han ville skriva ner viktiga årtal i fädernas vandring mot himmelen. Han hade en vördnad för förfädernas tro och fick också senare som välsignad gå hem till Gud.

Gud hör nog sina barns böner. Han svarar vid den rätta tiden. Världen blir aldrig så ond att vi inte skulle kunna be. Världen blir aldrig så mörk att vi skulle behöva mista förtröstan till Gud. Aldrig är vi så ensam eller övergiven att Guds omsorg inte skulle omsluta oss.

Allting vilar i hans goda händer och som välsignade får vi fortsätta i samma tro. Guds sons tro som leder till himmelen.

Koras söners psalm

"Döm mig rättvist, Gud, ta dig an min sak mot ett kärlekslöst folk! Rädda mig från falska och onda människor, för du, Gud, är min styrka."

Den 43. psaltarpsalmen (dagens bibelläsning enligt folkbibeln) är skriven av Koras söner.

Kora var levit, alltså en tempeltjänare men inte präst. Kora gjorde uppror mot Moses ledarskap och Arons prästämbete. Han ansåg att hela församlingen är helig.

Hans ättlingar blev senare dörrvakter i helgedomen och psalmförfattare.

I moseboken läser vi hur Kora tog med sig Datan, Abiram, On och Eliabs söner och gjorde uppror mot Mose, som Gud satt till ledare för Israels barn.

Tvåhundrafemtio män av Israels barn, alla ansedda män följde dem. De samlade sig mot Mose och Aron och sade till dem: ”Nu får det vara nog! Hela församlingen är helig, allesammans, och Herren är mitt ibland dem. Varför upphöjer ni er över Herrens församling?”

Nu får det vara nog! Idag ser vi samma upprorsande mitt ibland oss. Man vill välja en ny och modern andlig ledare åt sig. Man är full av iver och frågar inte efter Guds ords ledning.

När Mose hörde upprorsmakarnas krav föll han ner på sitt ansikte. Sedan talade han till Kora och hela hans grupp och sade: ”I morgon ska Herren visa vem som tillhör honom, vem som är helig och vem som får komma inför honom. Den han utväljer ska få komma inför honom."

"Och Mose sade till Kora: ”Hör, ni Levi söner! Är det inte nog för er att Israels Gud har avskilt er från Israels församling för att låta er komma inför sig och göra tjänst i Herrens tabernakel och stå inför församlingen och betjäna den. Han har låtit dig och alla dina bröder, Levi söner, jämte dig komma inför sig. Och nu begär ni också prästämbetet!"

Mose förstod varför man gjort uppror. Man ville ha prästämbetet.

Koras uppror slutade med döden. Jorden öppnade sig och männen som förkastat Herren for levande ner i dödsriket. 

Men vi märker att psalmförfattaren hade en annan ande än fadern Kora och han ropar "Varför har du förkastat mig? Varför måste jag gå sorgsen, trängd av fiender? Sänd ditt ljus och din sanning. Låt dem leda mig, låt dem föra mig till ditt heliga berg och dina boningar, så att jag får gå in till Guds altare, till Gud som är min glädje och fröjd, och tacka dig på harpa, Gud, min Gud!"

Sångförfattaren väntade på Guds ledning. Han ville vandra ledd av hans ljus och sanning.

"Varför så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig? Hoppas på Gud."

Gud svarar på sitt sätt. Han överger aldrig de sina. Upprorsanden leder alltid till sorg och död. 

Vi får alltid hoppas på Gud. Med den förtröstan får jag idag rösta i kyrkoherdevalet. Gud vet nog hur det kommer att gå. Vi får också be för de som blivit förblindade av den här världens ande. Att Gud skulle ge väckelse och omvändelse medan tid finns.

Det är allvarligt att strida mot Gud och hans klara och tydliga ord. Herre förbarma dig!

"Jag ska åter få tacka honom, min frälsning och min Gud."

Bli kvar i Kristi lära

"Se till att ni inte förlorar det vi har arbetat för utan får full lön. Den som går vidare och inte blir kvar i Kristi lära, han har inte Gud. Den som blir kvar i hans lära, han har både Fadern och Sonen. 

Om någon kommer till er och inte har med sig denna lära ska ni inte ta emot honom i ert hem eller hälsa honom välkommen. Den som välkomnar en sådan gör sig medskyldig till hans onda gärningar."

I bibelläsningen har vi kommit till Johannes andra brev, som är riktat till en kristen församling. Aposteln varnar kraftigt för falsk lära och uppmanar de kristna att inte ta emot de falska lärarna. Den som så gör blir medskyldig till de falska lärarnas onda gärningar.

Brevet visar hur viktig och central Kristi lära är. Den som går vidare har inte en saliggörande tro och har hamnat tillbaka i mörkret. För att skydda församlingen, som tydligen samlades i hemmen är det viktigt att de kristna tar avstånd.

Kristi lära vilar på profeters och apostlars grund och Kristus är hörnstenen.  

När det talas om Kristi lära i Hebreerbrevet kommer brevskrivaren med kraftiga varningar angående de som gått vidare och han skriver:

"De som en gång har tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande och smakat Guds goda ord och den kommande världens krafter men sedan avfallit, dem går det inte att föra till ny omvändelse då de själva korsfäster Guds Son på nytt och hånar honom offentligt."

Guds folk skall alltså inte ha trons gemenskap med de som hånar Kristus offentligt. Enskilda kristna och församlingen kan inte ge liv igen åt den som förkastat Kristus och gått för långt på förhärdelsens väg.

Vi kan inte och skall inte sätta andra gränser än vad Guds ord gör. Mänskligt sätt är det inte så lätt att ta avstånd från en falsk lärare, men Guds ord vittnar om att det är nödvändigt.

Om vi inte har Kristi lära och om vi inte predikar den är det onödigt och fåfängt att vi samlas. Där folk väljer lärare åt sig,  efter hur det kliar i öronen är det inte mera en kristen församling. 

Den vita stenen

I vardagsrummet på spisen har jag en vit sten. Den är ett minne från en vandring i Kuusamo. Jag betraktar den nu som då. Den vita stenen blev viktig för mig under nyårsmötet 2015 då en vän och broder predikade över brevet till Pergamon.

I Pergamon rasade striden hård för där hade den onde rest sin tron. När jag nu på morgonen betraktar den vita stenen förstår jag och känner hur striden rasar hård i min hemförsamling Pedersöre.

"Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna! Den som segrar ska jag ge av det dolda mannat. Och jag ska ge honom en vit sten, och på stenen är skrivet ett nytt namn som ingen känner utom den som får det."

Den vita stenen är ett vittnesmål om fritt passage vid domen. Jesus vittnar om ett nytt namn som finns på den vita stenen som han själv ger. Den som får stenen känner det nya namnet.

Frikänd! Frikänd för Jesus skull. Utkallad! Utkallad ur världen av Jesus. Han Herren Jesus är med de sina intill tidens slut. Han är trofast när den onde ryter. Han är trofast när människor lockar till avfall.

Den som förtröstar på Jesus har det gott även då den onde vill resa upp sin tron, genom att erbjuda en annan kristendom. 

Församlingen i Pergamon kallades till omvändelse "Vänd därför om! Annars kommer jag snart till dig och strider mot dem med min muns svärd."

Gud har låtit omvändelsens predikan ljuda över nejden i dessa dagar. Nejden har fått höra att Jesus kommer snart. Kraftig åska har rasat och skrämmande molnformationer har visat sig på himlen (källa ÖT). 

Men allt fortsätter som förr. Villfarelsens ande vill stänga både ögon, öron och hjärtan. Villfarelsens ande vill bedöva den som tror på Jesus. Det blir likt grodan i den kokande kitteln som inte anar att döden närmar sig fast vattnet närmar sig kokpunkten.

När människan dör den andliga döden blir mörker till ljus. Sanning blir till lögn o.s.v.

Striden som rasar där den onde reser sin tron är inte till fullo synlig för ögat. Därför behöver vi Guds ord och hans Ande.  

"Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna. Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt."

Den andra döden

Jesus avslutar brevet till Smyrna med orden: "Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna! Den som segrar ska inte skadas av den andra döden."

Den andra döden är att bli förvisad bort från Guds ansikte. "Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt, utan de ska vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år."

"Och döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön."

"Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna och de sexuellt omoraliska, ockultisterna, avgudadyrkarna och alla lögnare, de ska få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden."

Det är inte roligt att skriva om förtappelsen. Men Guds ord vittnar om att den som genom synd och otro förkastar Guds nåd stryker ut sitt namn ur livets bok.

Budskapet om de två utgångarna finns i hela bibeln. Den onde har inget gott att erbjuda människan. Därför är det så viktigt att kunna höra vad Anden säger till församlingarna. Den seger som vanns och vinns i Jesu blod räddar den som tror på Jesus från den andra döden.

Stor är Guds trofasthet. 

Det andra brevet

"Så säger den förste och den siste, han som var död och som lever igen: Jag känner ditt lidande och din fattigdom – men du är rik! – och hur du hånas av dem som kallar sig judar men inte är annat än en Satans synagoga."

Jag tänkte att jag under semestern, när tillfälle ges skulle stanna upp inför vart och ett av de sju församlingsbreven. Brevet till församlingen i Smyrna är det kortaste, men ett dyrbart brev.

Man fick lida och Jesus kände den fattigdom som rådde i Smyrna. Jesus presenterar sig som den förste och den siste. I uppenbarelseboken använder Jesus den benämningen tre gånger. Han var död men lever igen.

Jesus lever! Det är en stor tröst. Han dog för att också vi skall få leva. När Gud ger oss nåden att få ta de orden till oss måste rädslan vika. 

"Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden. Men utanför är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den."

För den fattiga och lidande församlingen i Smyrna hade Gud berett en stad dit hundar, ockultister, sexuellt omoraliska och lögnare inte har tillträde. Guds dom är rättvis och i Evigheten får Smyrnas fattiga och den fattige Lasarus fröjdas.

Därför var man redan rik i Smyrna. Man ägde Jesus och därigenom alla Guds löften. Man fick utstå hån från falska kristna, som egentligen var djävulens tjänare och hantlangare. Likt sin fader Djävulen röt dessa falska bekännare och ville ta modet av Jesu vänner.

"Var inte rädd för vad du ska få utstå. Se, djävulen kommer att sätta några av er i fängelse för att ni ska prövas, och ni kommer att lida i tio dagar. Var trogen intill döden, så ska jag ge dig livets krona."

En annan ande (villfarelsens ande)

"Mina älskade, tro inte varje ande, utan pröva om andarna kommer från Gud. Det finns ju många falska profeter som har gått ut i världen. 

Så känner ni igen Guds Ande: varje ande som bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet, den är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu finns i världen."

Aposteln Johannes skriver om hur de som är från världen talar utifrån världen och världen lyssnar till dem. 

Den som inte är av Gud lyssnar inte till den apostoliska förkunnelsen. De kan inte ta emot den. Det är allvarliga ord, som visar på förhärdelsens makt, på syndens makt att bedra.

Sanningens Ande byts mot villfarelsens ande. Som människor ställs vi inför valsituationer och om vi bedrövar Guds Helige Ande leds vi slutligen av villfarelsens ande.

Villfarelsens ande lyfter fram en annan Kristus, en falsk kopia som är lösgjord från skriftens budskap. Människan kan t.ex. säga "Jesus älskar alla" och det är ju sant. Han dog för hela världens syndaskuld och Guds vilja är att alla människor skall bli frälsta.

Men bakom budskapet om Jesu kärlek finns en falsk underton. Jesus själv vittnar ju t.ex. om att han hatar nikolaiternas gärningar.

Villfarelsens ande för människan fel. Den kommer med falsk tröst och bedövar en människas samvete. Den talar aldrig om sann omvändelse till Kristus och hans ord.

Sanningens Ande och villfarelsens ande kan inte förenas för den senare är utgången från djävulen.

I världen pågår en strid och en polarisering. Liksom vetet en gång skall skiljas från ogräset, ser vi redan hur ogräset liksom bekänner färg. Men ordet uppmanar oss att inte gå och rensa. 

Som Guds folk behöver vi be om nåd att kunna älska de som går bort. Ja även de som smädar och öppet visar sitt hat behöver vi kunna älska. Det är inte lätt och vi behöver inte heller kasta pärlor för svinen. Vi får be Gud om vishet och inte gå ut på slagfältet i egen kraft.

Vi lever i en allvarlig tid och med sorg ser vi hur människor slås av andlig blindhet och leds mot förtappelsen. 

En falsk herde leder fel eftersom denne själv är vilseledd. Men den gode Herden är ännu verksam och genom sitt ord och sin Ande söker han de vilsegångna.

Gud är god. Stor är hans trofasthet..

En modern kristen församling?

"Pedersöre skall vara en modern kristen församling" skriver några församlingsbor och uppmanar medlemmarna att rösta på Mia. Kyrkoherdevalet är ett linjeval skriver man. 

I en liknelse som Jesus berättar befaller husets Herre tjänarna att gå ut på gator och gränder i staden och hämta hit fattiga, handikappade, blinda och lama. 

Behövs det nu någon som är modernare än Jesus, han som är och som var och som kommer?

Finns det rum för Jesus som älskar oss och har löst oss från våra synder med sitt blod i den förnyade moderna församlingen?

Det kommer många frågor då man följer med olika inlägg av de som vill ha en förnyad kyrka...

 

En annan ande (1)

Josua och Kaleb hade en annan ande än de 10 övriga spejarna som Mose sände ut för att bespeja Kanaans land.

På Herrens befallning hade Mose sänt ut 12 spejare, som var och en var huvudmän för sina stammar. Männen skulle vara ledare.

Kaleb var av Juda stam och Josua var av Efraims stam. 

Under 40 dagars tid skulle de bespeja landet. 10 av männen var otrogna och det ledde slutligen till att det blev oro och uppror efter att rapporten hade givits åt Mose och Aron och hela Israels församling.

Folket ville välja en ny ledare åt sig och vända tillbaka till Egypten.

Josua och Kaleb rev sönder sina kläder och vittnade: "Landet som vi har vandrat igenom och spejat i är ett mycket, mycket gott land.  Om Herren har behag till oss, ska han föra oss in i det landet och ge det åt oss, ett land som flödar av mjölk och honung. Men var inte upproriska mot Herren och var inte rädda för folket i landet, för de ska bli som en munsbit för oss. Deras beskydd har vikit ifrån dem, men Herren är med oss. Var inte rädda för dem.”

Ändå ville folket stena Josua och Kaleb. Men Herren ingrep genom att Herrens härlighet visade sig i Uppenbarelsetältet.

De tio otrogna dog genom en hemsökelse. Och av de som dragit ut ur Egypten var det endast Josua och Kaleb som fick komma in i det utlovade landet.

I Moseboken läser vi: "Här i öknen ska era döda kroppar falla, alla ni som har blivit mönstrade och är tjugo år eller äldre, eftersom ni har klagat mot mig. 

Ingen av er ska komma in i det land som jag med upplyft hand lovade er att få bo i, ingen utom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son. 

Men era barn, som ni sade skulle bli fiendens byte, dem ska jag föra in där, och de ska lära känna det land som ni har förkastat. Men era döda kroppar ska falla här i öknen."

Idag lever vi i en tid då folket gör uppror mot Gud och hans ord. Man vill välja sin egen ledare utan att rådfråga Gud och hans ord. Och det kommer att sluta illa. Vi märker att en annan ande råder.

Den som har Guds Ande kan aldrig böja sig inför upproret mot Gud. Han är trofast och endast under hans ledning bevaras tron och vi når fram till det utlovade landet.

Inför uppbrott och förvandling

"Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn! Och det är vi också. Världen känner oss inte, eftersom den inte har lärt känna honom. 

Mina älskade, nu är vi Guds barn, och än är det inte uppenbarat vad vi ska bli. Men vi vet att när han uppenbaras ska vi bli lika honom, för då får vi se honom sådan han är."

Det finns mycket tankar efter sommarmötet, men över allt vilar en stor tacksamhet. Guds folks glädje är att vi för Jesu skull är Guds barn.

Gud har omsorg om sina barn här i världen. För världen är vi ett främmande folk, eftersom vi inte vill ta för sig av det som världen erbjuder. Världen, och de vars hjärta är i världen förstår sig inte på Guds barn, eftersom de inte lever på den här världens vis.

Vi påmindes flera gånger om att Jesus skall uppenbara sig synligt och det ord han gett oss är att det sker snart. Vi vet inte riktigt vad snart betyder, men Anden uppmanar till en glädjefull förväntan.

En gång skall vi bli lika Jesus. Gud skall omplantera sitt folk på en ny jord. Nu är vi inte ännu där och på den här jorden finns det faror och fiender. Men under Guds beskydd är det ändå så gott att vara..

"När en tanke flög, när en suck sig smög, båda gingo upp till höjden. Fri från syndens band, ren i Kedars land, själen njöt av himlafröjden."