Paulus uppmanade Titus att strängt tillrättavisa dessa, så att de blir sunda i tron och inte ägnar sig åt judiska myter och bud från människor som vänder sig bort från sanningen. På Kreta fanns också orena och otroende hos vilka både förstånd och samvete var orena. De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. Paulus skriver att de är avskyvärda, trotsiga och odugliga till varje god gärning.
Bibeln kan alltså kalla en människa för avskyvärd. Det är hårda ord som uppmanar människan till omvändelse från orenhet och trots. Nu skall vi märka att Paulus talar om människor som försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar honom.
Titus uppmanas att predika det som stämmer med den sunda läran. Äldre män uppmanas att vara nyktra, värdiga och förståndiga, sunda i tro, kärlek och tålamod. De yngre männen uppmanas att visa gott omdöme i allt, eller att själv vara ett föredöme. En kristen är kallad till att vara ett föredöme i goda gärningar. Jakob skriver att en tro utan gärningar är en död tro.
Titus undervisning bör förmedla oförfalskad sanning och värdighet. Undervisningen bör vara sund och oklanderlig. Då måste motståndaren skämmas skriver Paulus. Han måste skämmas när han inte har något ont att säga om de kristna.
Kunde vi leva så förnekar vi inte Gud genom våra gärningar. Motståndaren Djävulen ler då Guds folk förnekar Gud genom sina gärningar. Paulus förmanar också kvinnorna. De äldre skall vara lärare i det som är gott och fostra de unga kvinnorna. Själva uppmanas de leva så att Guds ord inte blir hånat.
Sådana uppmaningar får det folk som Jesus har offrat sig för. Så förmanas det folk som Jesus friköpt. Varifrån får Jesu eget folk, det folk som han renar åt sig till ett eget folk kraft till att leva som Guds barn?
Är det inte från Jesus själv, genom hans eget ord som han talat och det ord som han låtit nerskrivas av sina profeter och apostlar, det ord som han själv förklarar genom sin Ande?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar