del 5, veckor vid plogen

Veckor vid plogen

Sommaren lider mot sitt slut, fastän värmen ännu ligger kvar. Vi får tacka Gud för den sommar han gett oss. En sommar som var mycket torr och varm, men andligt sett har han rikt välsignat oss. Jag tänker nu på sommarmötena, där han gett oss riklig föda, samt de andra högtidsstunderna. Det finns mycket tacksamhet. men blandad med trötthet.

Ibland kan det vara svårt att landa i de vanliga jordiska rutinerna. Då får vi påminna oss om att bibelordet ofta även lyfter fram det dagliga livet som en gudstjänst. T.ex. aposteln Paulus ville i Tessalonika ge ett exempel, då han samtidigt som han undervisade i församlingen arbetade med möda och slit natt och dag, för att inte ligga någon till last.

Paulus nämner också i sitt brev, hur han förmanade den unga församlingen.” När vi var hos er gav vi er denna föreskrift: den som inte vill arbeta ska inte heller äta.” Han varnar för att leva oansvarigt. I församlingen fanns det tydligen sådana som gjorde allt möjligt istället för att sköta sitt arbete. Kanske man levde på andras bekostnad, fastän det hade funnits möjligheter och förutsättningar att själva tjäna sitt bröd och också ge åt andra.

Ja Gud har faktiskt åsikter om hur vi använder vår tid. Jesus föraktade inte det dagliga jordiska livet och arbetet, men inget fick bli ett hinder för att följa Honom. Kanske ”allt har sin tid” kunde vara en bra sammanfattning på Jesus synsätt. 

Han verkade antagligen även en tid som timmerman. I den bön han lärde oss be, tog han med det dagliga brödet och att Guds vilja skulle ske både i himlen och på jorden. Endast 3,5 år av sitt jordiska liv arbetade han ”på heltid” med predikan och att bota sjuka och rusta sina lärjungar för Guds rikes tjänst. 

Samtidigt öppnade han för evigt Himmelens portar för varje människa som söker och tar emot den frälsning som Gud erbjuder i Jesu fullkomliga försoning.

Gud är en ordningens Gud. Sådd och skörd skall fortgå intill tidens slut. När han slutligen återvänder lever människorna på jorden till det yttre som på Noas dagar. Man äter och dricker, man gifter sig och blir bortgifta. Men i det inre, i hjärtat finns det en skillnad. En del lever i gemenskap med sin frälsare och väntar på sin Herres ankomst och på Guds rikes fullbordan, en del har glömt eller förträngt att det kommer en dag då Gud kräver räkenskap.

Plötsligt går ljungelden och den ene som arbetar på marken rycks upp, den andre lämnas kvar. Två kvinnor malar vid kvarnen, de tillreder säd och mat för hushållet. Den ena tas med, den andre lämnas kvar.

Vi får be Gud om kraft att orka arbeta vid plogen, men med ett av Gud upplyst hjärta så att vi är redo för himlen. Det finns många slags tjänster och vi får be om Guds ledning. Herren Gud är ju faktiskt vår uppdragsgivare och vi får dagligen be honom om ledning, då må det sedan gälla jordiska eller andliga saker, speciellt då vi inte vet om vi skall gå till vänster eller höger. 

Det finns även tider då vi får avvakta i tjänst på den plats han ställt oss och minnas löftena att Jesus själv är med varje dag.

Jag fick nyligen kallelse till två kurser. Den ena överskriften var Guds frid, bröder i Herrens arbete! Den andra, Tervehdys ystävät. Mycket blir det att arbeta och även att studera, både andligt och jordiskt om han dröjer. Ja vi får tillägga: om han ger tid, krafter och hälsa.

En välsignad höst i Herrens tjänst!