Det finns ett utvalt släkte, ett Guds eget folk som förkunnar hans härliga gärningar. Ett folk som han kallat från mörker till sitt underbara ljus.
Guds folk, hans församling lever ännu här i Babylon. Men genom tron har du och jag medborgarskap i den härliga staden, det himmelska Jerusalem.
Trots tidens dunkel kan vi för Jesu skull se något av dess strålglans. Den härliga himmelska staden där Jesus är hörnstenen. Staden dit Jesus är vägen medan apostlarnas undervisning glänser som ädelstenar i natten.
Paulus vittnar om att vi skall söka det som är därovan. Han säger att vi har uppstått med Kristus. Då måste vi ju också ha dött, om vi nu en gång uppstått. Alltså vi har dött och uppstått med Kristus.
Nu lever du kristne vän ett nytt liv i Kristus. Ditt nya liv får sin mat och näring från Kristus, ja från hans Ord.
Vet du vad? När Kristus kommer så kommer han för att hämta de sina. Då förvandlas den gamla kroppen och blir honom lik. Då är det ingen skillnad om kroppen har förmultnat i graven, eller om du livslevande går på fältet.
Redan nu är den nya delen syndfri och fullt duglig för Gud, men då förvandlas även den jordiska kroppen. I ett ögonblick är du då Guds fullkomliga avbild. Du går in i de uppgifter Gud tänkt för dig.
Skadan som Adams fall ledde till finns det då inte mera något spår av. Målet är nått. Kristus har hämtat de sina. Du får del av den himmelska härligheten, den himmelska sången där vid Guds och Lammets tron.
Aposteln beskriver det som något som intet öga sett. Varför? Det har inte funnits förut. Inte ens då den uppståndne Kristus vandrade här på jorden. För även jorden och himlen är då nya och den fylls av syndfria frälsta Guds barn.
Ja i det nya Jerusalem är allt nytt. Där har du och jag mitt arv, mitt nya hemland blott vi ännu en liten tid håller fast vid tron på Herren Jesus.
Då arvet förklaras, då ögonen öppnas blir synden och förgängelsen billig. Om vi sitter, ligger eller står ropar vår frälsta själ: Amen, kom Herre Jesus. Dig väntar jag på. Dröj ej länge, hämta din brud till din himmelska härlighet.
Amen, i Jesu namn Amen!
Paulus vittnar om att vi skall söka det som är därovan. Han säger att vi har uppstått med Kristus. Då måste vi ju också ha dött, om vi nu en gång uppstått. Alltså vi har dött och uppstått med Kristus.
Nu lever du kristne vän ett nytt liv i Kristus. Ditt nya liv får sin mat och näring från Kristus, ja från hans Ord.
Vet du vad? När Kristus kommer så kommer han för att hämta de sina. Då förvandlas den gamla kroppen och blir honom lik. Då är det ingen skillnad om kroppen har förmultnat i graven, eller om du livslevande går på fältet.
Redan nu är den nya delen syndfri och fullt duglig för Gud, men då förvandlas även den jordiska kroppen. I ett ögonblick är du då Guds fullkomliga avbild. Du går in i de uppgifter Gud tänkt för dig.
Skadan som Adams fall ledde till finns det då inte mera något spår av. Målet är nått. Kristus har hämtat de sina. Du får del av den himmelska härligheten, den himmelska sången där vid Guds och Lammets tron.
Aposteln beskriver det som något som intet öga sett. Varför? Det har inte funnits förut. Inte ens då den uppståndne Kristus vandrade här på jorden. För även jorden och himlen är då nya och den fylls av syndfria frälsta Guds barn.
Ja i det nya Jerusalem är allt nytt. Där har du och jag mitt arv, mitt nya hemland blott vi ännu en liten tid håller fast vid tron på Herren Jesus.
Då arvet förklaras, då ögonen öppnas blir synden och förgängelsen billig. Om vi sitter, ligger eller står ropar vår frälsta själ: Amen, kom Herre Jesus. Dig väntar jag på. Dröj ej länge, hämta din brud till din himmelska härlighet.
Amen, i Jesu namn Amen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar