"Det blir något att få, det blir något för barnen att få. Nog är det gott att ha fått växa upp med dessa sånger.
Ett av de minnen som ibland dyker upp är när jag satt i Faffas famn. Den vita gungstolen rörde sig fram och tillbaka. Faffa sjöng: Det blir något att få. Den himmelska staden kändes så konkret.
Nog lämnar det också spår, då du får lyssna till Arthurs sång om Guds paradis. Paradiset som är så nära, men där bortom bergen.
Dalklockan som tickar. Skenet från himmelens konungastol. Det känns så spännande..
I den himmelska stad, där var tunga är glad, pendeln följer i takten precis. Det är så tryggt, så säkert..
Ja, det är bara en bit från vår stuga och dit, bortom bergen är Guds paradis. Ljuvliga minnen från en lycklig barndom. En barndom då paradiset fanns där bortom.
Och nu är det så mycket närmare..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar