Vägen, sanningen och livet

Jesus säger att Han är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Det finns alltså en möjlighet till upprättelse och en väg till himmelen för varje människa. Luther kallar det för en utväg. En utväg som för dig till Gud, när livet på jorden tar slut.

Vi förstår att fastän Jesus försonade hela världens, varje människas synder så finns det ingen automatik i frälsningen. Människan kan gå förlorad. Om du inte tar till dig, griper fast i utvägen Jesus går du evigt förlorad (också enligt Luther).

Det finns ingen annan räddning och tröst, ingen annan väg eller stig än min Herre Kristus, för mig korsfäst, död, uppstånden och uppfaren till Himmelen.

Jesus är den rätta trygga vägen och bryggan, fastare än någon byggnad eller skepp. Du kan lita på att det håller, fastän den onde ofta viskar något annat.

När jag nu har rört mig på färjan mellan Helsingfors och Stockholm, så har jag sett många olyckliga människor. På båten erbjuds nästan allt synligt förutom Herren Jesus.

Men frälsningen är ändå i Guds händer. Alla människor har en besökelsetid, en tid då Gud kallar. En tid som är längre eller kortare. En tid som tar slut.

Därför fylls hjärtat av tacksamhet att man fått växa upp med Jesus. Att jag redan som barn fick vara med i skaran som gick till Guds hus.

Att jag fått och får leva i den saliga vissheten att Jesus även är min. Han är med på skeppet.