På Golgata kulle restes det kors som delar världen. Du minns att Jesus var omgiven av två rövare. Jesu död blev till frälsning för den ene och till ingen nytta, eller till fördömelse för den andre.
På samma sätt är det idag och även på domens dag. Luther tar ställning till den här delningen i samma betraktelse som jag hänvisade till här innan.
I evangelierna säger Jesus: Gör bättring, eller om ni inte gör bättring skall ni alla förgås. Det är också Kristi egna ord som alltid måste sarga ett bedrövat ängsligt samvete när det träffar. Och då måste man invända: Säg vad du vill, detta är ju Kristi egna ord, vem kommer undan dem.
Hur kan man förhålla sig rätt till detta och göra en rätt åskillnad. Så att Kristi ord fördelas åt båda grupperna?
Kan vi inse hur?
- Kristus tröstar den som djävulen förskräcker och vill göra försagda.
- Kristus förskräcker dem, som djävulen vill göra säkra och förmätna.
Så ligger dessa båda tillstånd i strid mot varandra. Vad djävulen fördärvar och förstör, det måste Kristus uppbygga och upprätta. Vad djävulen anstiftar, det förstör Kristus.
Amen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar