Sött och bittert vatten

Aposteln Jakob skriver: inte kan väl en källa från samma åder ge både sött och bittert vatten?

Så får det inte vara min bröder skriver Jakob. Nej, så får det inte vara, men tyvärr är det så.

Inte kan jag styra min tunga så att jag endast välsignar Herren och Fadern. Jakob talar om att vi förbannar människorna som är skapade till Guds avbild.

"Inte heller kan en salt källa ge sött vatten"

"Om någon inte felar i sitt tal så är han en fullkomlig man som kan tygla hela sin kropp."

Vart vill jag riktigt komma? Jo, inget mänskligt håller att bygga på. Kvar blir endast Kristus.

Om honom får du varje dag frimodigt vittna. Fastän du är medveten om, och på nytt och nytt ser, att du endast är en syndig människa, med en styv och jordisk tunga.

Tänk på aposteln Petrus. Han som fick höra de hårda orden från sin förlossares mun: gå bort Satan!

Visst är det hårda ord. Nog svider det! Och nog behöver det svida och låt det svida. Jag tror att det sved i Petrus hjärta.

Ändå så förnekade han också senare sin frälsare. När han sedan vid tuppens galande såg Jesu kärleksfulla ögon, så sved det igen.

Nej, vi skall inte förbanna människorna, endast synden. Alla synder skiljer oss från Gud.

Ja genom synden är jag avskild från Gud. Jag är i mitt mörker med min syndiga tunga och jordiska kropp.

Gud är i sitt ljus dit inget syndigt och mörkt, inget av solen bränt kan komma. Nej, dit in kan jag aldrig ta mig.

Men det finns en brygga, en bro mellan mörkret och ljuset. " Ditt ord o Herre kallar oss och leder". Och Bron är Jesus Kristus.

Från Gud kommer bron. Han själv satte ut den. Det är ingen brygga som behöver sättas ut på våren och tas upp till vintern.

Nej, bryggan är evig och det är en bro från jorden till himmelen. Den är stadigt förankrad vid jorden genom Golgata kors. Den är stadigt förankrad i himmelen genom den tomma graven.

På den bron får jag, med min jordiska tunga vandra. Steg för steg, men på stadig grund.

Så en dag sker det den slutliga förändringen, då tungan förändrats och sjunger blott Lammets lov i himmelen.

När vi står på den bron, klippan med fäste på jorden och himmelen och förlitar oss på att brolocket, Jesu fullkomliga verk håller. Då får vi redan här sjunga himmelsk sång.

" Det är så gott att om Jesus sjunga" Sjung den sången på vandringen. Och sången ljuder över vattnet och Gud leder genom sången om Kristus nya människor till brofästet. Och han leder dem in på bron.

Och en gång på den andra sidan sjunger du och jag med dem den nya sången.