Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder

I andra kapitlet 12. versen skriver Hebreerbrevets författare: " då han säger: Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig"

I bibelläsningsplanen som Henrik Perret har på nätet stannade jag just upp inför de här orden. Orden kommer ur den 22 psaltarpsalmen. En psalm om Messias lidande och seger.

För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind" Så inleder David den 22 psalmen.

Tänk vad min frälsare måste utropa för min skull. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?

Varför måste Gud överge Jesus på korset?

För min skull..

"Mina synder nu Gud har förlåtit. Hela skulden av Nåd är betald. Tack och lov, tack och lov Herre Jesus. Tack och lov, tack och lov min Gud.

Men skulle en gång kall du se min kärlek Gud till dig, påminn mig om Getsemane, hur Jesus led för mig..

Väckelsens barn, väckelsens folk! Nog är det viktigt att tron är personlig, en angelägenhet mellan dig och Gud.

Man säger att en sådan tro kan bli kravfylld (ÖT 12.2.-17) Kanske kan den det.

Jag tror ändå att när Guds Ande får förklara hur mycket det kostade Gud att försona mina synder. Då är inte nåden mera billig.

Då fylls hjärtat av tacksamhet: O Store Gud, O Store Gud.