2 Mos. 4:10-17:
"Då sade Mose till Herren: "Men Herre, jag är ingen talför man. Jag har inte varit det tidigare, och jag är det inte heller nu sedan du har talat till din tjänare.
Jag är trög att tala och har en trög tunga."
Herren sade till honom: "Vem har givit människan munnen och vem gör henne stum eller döv, seende eller blind? Är det inte jag, Herren?
Gå nu! Jag skall vara med din mun och lära dig vad du skall säga."
Men Mose sade: "Herre, jag ber dig: Sänd ditt budskap med vilken annan du vill."
Då upptändes Herrens vrede mot Mose och han sade: "Har du inte din bror Aron, leviten? Jag vet att han är en man som kan tala.
Och se, han är på väg för att möta dig, och när han får se dig skall han känna glädje i sitt hjärta.
Du skall tala till honom och lägga orden i hans mun. Och jag skall vara med din mun och hans mun, och jag skall lära er vad ni skall göra.
Han skall tala i ditt ställe till folket. Han skall vara som en mun för dig, och du skall vara som Gud för honom.
Du skall ta den här staven i handen, och med den skall du göra dina tecken."
En av inkommande söndags gammaltestamentliga texter handlar om gudsmannen Mose som upplevde att han hade en trög tunga.
Mose var trög att tala och hade en trög tunga. Men Gud tog Mose i sin tjänst. Gud talade till Mose.
Gud vittnade om hur han gett människan munnen. Gud kan göra människan stum och Gud kan fylla munnen:
"Gå nu! Jag skall vara med din mun och lära dig vad du skall säga."
Varför valde Gud en man med en trög tunga?
Kan en trög tunga också vara till välsignelse för en Herrens tjänare?
Ja, då Gud får fylla den..
Vi har en förunderlig Gud..

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar