"Simon, Simon, se, Satan har begärt att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig att din tro inte skall bli om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder." (Lukas 22:31-32)
En litet märklig bibeltext har varit i mina tankar någon dag. Kampen om människornas själar är hård. Men Jesus ber och Jesus segrar.
Natten innan Jesus utvalde sina apostlar tillbringade han i bön. Och Jesus fortsatte att be. Jesus fortsätter att be.
Aposteln skriver i Romarbrevet 8: "Vad skall vi nu säga om detta? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?
Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?
Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss.
Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd? Det står ju skrivet: För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår.
Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre."
Jesus ber ännu idag vid Faderns sida.
Den här veckan får vi också be för våra vänner från öster och alla lidande och kämpande kristna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar