"Folket gick där i förväntan, och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias.
Johannes svarade dem allesammans:
"Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att lossa remmen på hans sandaler.
Han ska döpa er i den helige Ande och eld. Han har sin kastskovel i handen för att rensa sin tröskplats och samla in vetet i sin lada.
Men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar."
Med många andra ord förmanade han folket och förkunnade evangeliet för dem. (Lukas 3:15-18)
Folket gick i förväntan. Man väntade på Messias. Och nu började man fundera att kanske Johannes är den utlovade Messias.
Vi kristna väntar på att Jesus kommer tillbaka. Guds ord lovar oss att lyfta vår blick för vår förlossning närmar sig. Vår förväntan grundar sig bland annat på Jesu ord i Lukas 21:
"Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån.
Människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas.
Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet.
Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig."
I den kristna traditionen har stjärnorna tolkats som folkens ledare. När det sker något med ledarna blir folket oroligt.
Vi som tror på Jesus skall ändå inte låta ångesten styra. Vi behöver inte bli rådlösa och handlingsförlamade.
Vår uppgift är att förkunna evangelium, omvändelse och syndernas förlåtelse.
Vi anar att tiden kanske inte är så lång. Men verket skall fullbordas. Det är saligt att i denna tid få ha både vår förtröstan och vår tro på Heren Jesus.
Han förändras inte. På Honom blir vi inte besvikna. Han är just sådan som ordet vittnar att han är..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar