"En liten stund med Jesus och hjärtats oro flyr. Och blicken vändes åter från jordens små bestyr till livets verkligheter, de ting som ej förgås, när himlarna och jorden av sin förvandling nås." (ss 150)
Igår blev det en annorlunda kväll. En fin och välsignad kväll vid havet. Ankaret på bilden är vid ett annat hav.
Hebreerbrevets författare skriver "Så skulle vi genom två orubbliga uttalanden, i vilka Gud omöjligt kan ljuga, få en kraftig uppmuntran, vi som har sökt vår tillflykt i att hålla fast vid det hopp vi äger. I detta hopp har vi ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förlåten, dit Jesus för vår skull gick in och öppnade vägen för oss, när han blev överstepräst för evigt, en sådan som Melkisedek."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar