Ledd av den Helige Ande skriver aposteln Petrus i sitt avskedsbrev. "När nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva medan ni ser fram emot Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta! Men efter hans löfte ser vi fram emot nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor."
När jag läste brevet ställde jag mig en fråga - Ser vi kristna idag fram emot Guds dag? Och ännu mera - påskyndar vi dess ankomst?
Snarare ser vi fram emot semestern och det som vi då planerat. Jakob lyfter fram hur vi inte vet något om morgondagen och ger oss rådet att göra ett tillägg till våra planer - Om Herren vill och vi får leva skall vi göra det och det.
Petrus lyfter fram hur vi som Guds barn, som gudfruktiga får se fram emot Guds löfte om nya himlar och en ny jord.
Bibelorden utmanar vår tankevärld. Guds ord utmanar vårt sätt att se på tiden och framtiden. Vi uppmanas att lyfta blicken ända mot nya himlar och en ny jord.
De nya himlarna och den nya jorden vilar på fastare grund än våra planer inför utlovad och efterlängtad semester.
Guds vilja är att vi lever vårt kristna liv i den situation vi nu har. Oberoende av timlig glädje, trötthet eller missmod närmar vi oss Guds dag. Den dag då allting blir annorlunda.
Jag hörde igår om de två männen som stod och vittnade om Herren Jesus på marknaden i Kalajoki för 150 år sedan.
Tiderna var fattiga. Man levde under ryskt välde. Men två män står på marknaden och erbjuder något som kan tas emot utan pengar och helt av nåd.
Något som gäller för både fattiga och rika, glada och sorgsna. - Frälsningen i Jesu namn och blod.
Och orden gick inte fåfängt ut. Tiden var inne. Väckelsens vindar blåste in över våra nejder. Livet förändrades. Livet fick en ny skepnad.
Himlen kom nära. Gud skapade liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar