Inför mötet med Gud

Profeten Amos skriver: "Ni var som en brand, ryckt ur elden. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.

Därför ska jag göra så med dig, Israel, och eftersom jag ska göra så med dig, så bered dig att möta din Gud, Israel."

När jag blickar tillbaka på det gångna året ser jag ett märkligt år. Herren lät sin milda hand vila över oss och vi fick fysiskt samlas till sommarmöten i Esse och Kållby.

Om jag minns rätt så skrev jag efter mötet i Esse att det stundom rådde en himmelsk frid. När så sommaren sakta förvandlades till höst blåste det upp till storm. En märklig storm som förorsakades av olydnaden mot Guds ord blåste genom nejden.

Vindarna var hårda och avslöjade det andliga landskap som vi lever i. Ett landskap och en verklighet som den Helige Ande målar i bibelns sista kapitel där vi läser:

"Och han sade till mig: "Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig."

"Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. 

Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden. Men utanför är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den."

Det folk som vandrar mot himmelen får tvätta resdräkten, sina kläder i Lammets blod. Det andra alternativet är att leva i synd och olydnad inför Herrens ögon och bedöva sitt samvete med lögn.

Människan uppmanas att bereda sig att möta sin Gud. Guds ord uppenbarar hurudan Israels Gud är. Han har ögon som eldslågor, men han bereder själv rum för sitt folk i sitt eviga rike.

När och där Herren bereder byts synd mot nåd. Ofrid byts mot frid. Mörker byts mot ljus. Herren själv torkar tårarna från sitt folks ögon.

Låt oss till sist med trons ögon blicka in i det som Gud berett och som han visade sin tjänare Johannes:

"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken.

Och ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. De ska se hans ansikte och bära hans namn på sina pannor. Ingen natt ska finnas mer, och de behöver inte lampors sken eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem. Och de ska regera som kungar i evigheters evighet."

Med önskan om ett gott nytt välsignat år, ett år som för oss närmare trons mål i Guds himmel..

Inför Herrens ögon.

När en människa funnit nåd inför Herrens ögon handlar det om att människan fått ett frikännande i domen. En människa kan göra rätt och fel inför Herrens ögon.

När vi läser om Israels barn märker vi att det alltid hade konsekvense, när de gjorde det som var ont i Herrens ögon. Det är nåd då Herren genom sitt ord och sin Ande visar vad som är rätt och fel.

När det blir fel kallar han i nådens tid till omvändelse, tillbaka till den rätta vägen. Inför det nya året får vi pröva oss, om vi befinner oss på vägen som leder till himmelen.

Vi får korrigera kompassen och kalibrera våra andliga ögon, så att de riktar sig mot Herren Jesus, han som är vägen till himmelen.

Kära vänner, om vi det nya året vandrar på himlavägen, mot himmelen kan ingenting hota oss. Vi får fortsätta färden med staven i handen och med dräkt som passar för färden.

Låt oss ge det löftet att vi fortsätter att vandra mot himmelen. Vi får vandra under Herrens milda ögon, under hans ledning..

 

Nåd inför ett nytt år

I bibeln finner vi ofta uttrycket att någon funnit nåd. Om Noa läser vi att han funnit nåd inför Herrens ögon. Även Abraham vädjade till nåden då Herren besökte honom. "Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon så gå inte förbi din tjänare."

Nu står vi inför ett nytt år och om vi funnit nåd inför Herren är det gott. Då saknar vi inget. Då har vi del i löftena i Kristus Jesus både för den tid som kommer, såväl som för Evigheten. 

Inför det nya året får vi ta del av apostelns bön för församlingen i Kolosse (kapitel 1): "Vi ber att ni ska bli fyllda av kunskapen om hans vilja, med all andlig vishet och insikt. Målet är att ni ska leva värdigt Herren och behaga honom på alla sätt, genom att bära frukt i alla slags goda gärningar och växa i kunskapen om Gud."

Med glädje får vi tacka Fadern, som har gjort oss värdiga att få del i det arv som de heliga har i ljuset.

För det gångna året får vi göra bokslut. Då debet och kredit stämmer är det gott. Från vår egen sida är det synd och tillkortakommanden men från Guds sida finns nåd utöver nåd.

När vi så genom tron har funnit nåd inför Herren kan vi med förtröstan se fram emot det okända året 2022. Som Guds barn har vi ljuvliga löften inför det kommande året. Löftena om att Herrens nåd är var morgon ny.

Varför skulle vi då sörja..

Guds löften håller (2)

När vi läser den komprimerade historiebeskrivning som den Helige Ande låter bli nerskriven genom gudsmannen Mose förstår vi att det ytterst handlar om liv och död. Guds löfte om Kristus, kvinnans säd som skall krossa ormens huvud står fast.

Men från Kain växer ett människosläkte fram som förkastar evangeliet. Nog gällde Guds löften även för Kain. Men han hade ett hjärtelag som den andre rövaren. Han hade ingen verklig ånger över det brott han hade gjort, utan vi finner endast en fruktan inför Guds dom. 

I Kains värld finns det inget rum för Guds frälsande och förvandlande nåd. Den nåd om vilken aposteln Johannes senare skriver: "Gud är kärlek. Den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom. Så har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi har frimodighet på domens dag. För sådan han är, sådana är också vi i den här världen. Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken."

Hos Kain och hans ättlingar frodas och växer ormens säd. Man lever inte som Guds barn, utan som djävulens barn. Vi förstår vad som står på spel när Sets ättlingar som bär på löftet om kvinnans säd förförs till att anta de seder, värderingar och tankesätt som Kains ättlingar bär vidare.

Samma sak hände på Moabs hedar då Israels barn genom Bileams svek lockades till otukt med Moabs döttrar. Vi märker det i Uppenbarelsebokens församlingar när Satan vill resa sin tron i Guds församlingar.

Djävulen försöker få människan att förkasta Guds nåd. Han använder synden och dess makt att bedra. Djävulen kommer som en ljusets ängel och bär med sig en billig och falsk förvanskad nåd, som ytterst är ormens gift "har då Gud verkligen sagt".

Guds nåd står fast och öppen för varje människa som blivit förledd in på syndens och otrons mörka gränder. Genom de sexuella synderna, där människan till sist utmanar Guds skapelseordning vill Djävulen få ett järngrepp om de stackare han lyckats förleda genom världen, falska lärare och teologer som saknar den Helige Andes ledning.

I dag står striden het i de flesta kristna församlingar och allt beror på att man blivit förförda till att överge, omtolka och se ned på det Guds ord som bär på Kristus Jesus själv.

På domens dag vilar straffet tungt över de falska lärare och herdar som svikit Gud och sina medmänniskor genom att byta ut Guds ord mot dödligt ormgift.

Peter Fjellstedt beskriver på ett rakt och tydligt sätt hur ondskan tilltar då Guds barn blir förledda. Han skriver (lätt språkkorrigerat):

"På den tiden uppkom också tyranner på jorden, efter att Guds söner gick in till människors döttrar, och de födde barn, som blev väldiga och mycket beryktade män i världen.

Ordet tyranner heter på grundspråket överfallare; det har även blivit översatt med resar, starka, våldsamma människor, som utövade förtryck mot andra. Sådana fanns bland Kains efterkommande, och ännu mera sedan Guds söner ingick äktenskap med människors döttrar. 

Då trädde sanningens kraft uti ondskans tjänst och missbrukades till ogudaktighetens befrämjande. Därigenom blev ondskan och våldet ännu förskräckligare. Synden gör alltid de största framstegen, när den understödes därigenom, att gudomlig sanning missbrukas till att tjäna det onda.

De beryktade männen omtalas här inte närmare. Det är sannolikt, att dessa tyranner förgudade sig själva och förgudades av andra, och att hedniska fabler om mänskliga gudaväsen då tog sin början. Att människan ville bli Gud, var orsaken till syndafallet. Denna lust fortsatte och fortfar ännu."

Så långt Fjellstedt. Hans ord avslöjar nog mycket tydligt vad dagens stora avfall inom kristna kyrkor handlar om. Vi behöver inte namnge någon. Men må Gud bevara oss, så att ingen missbrukar Guds ord till att befrämja ogudaktighet. Där så sker tilltar ondskan och nådens tid missbrukas så att endast synde, elände och mörker befrämjas och tilltar.

Men Noa hade funnit nåd inför Gud. Samma nåd hos kvinnans säd, Jesus Kristus står ännu öppen..

När ondskan växer (1)

I Mosebokens sjätte kapitel läser vi: "När människorna började föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem, såg Guds söner att människornas döttrar var vackra, och de tog till hustrur alla de ville ha. Då sade Herren: ”Min Ande ska inte bli kvar i människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid ska vara hundratjugo år.”

Vilka var dessa Guds söner. Guds söner är ett uttryck som används om änglar, men även om människor som är trogna Herren. Därför kan vi anta att det här syftar på människor som varit trogna Herren, men nu börjar avfalla från hans vilja. 

Av texten märker vi att Gud inte tyckte om det som människorna gjorde, utan att det uppkommit en förvillelse. Peter Fjellstedt antyder att Guds söner skulle ha varit Sets eferkommande, medan människornas barn skulle ha varit Kains efterkommande.

Peter Fjellstedt skriver: "Med tiden trädde Sets söner i äktenskap och släktskap med Cainitiska kvinnor. De tog till hustrur vilka de helst ville, de handlade efter naturlig böjelse och frågade inte efter Guds vilja. Därigenom inträngde otro, ogudaktighet och sedefördärv även bland Sets barn; de ville inte lyda Guds Andes röst. Så har det skett i alla tider och sker ännu: Guds barn bereder sitt avfall och fördärv genom sådan nära förbindelse med de ogudaktiga. Det gäller att lyda Gud i allt, som man kan förstå att är  hans vilja, om man inte skall förlora barnaskapet."

På Noas tid satte Gud en gräns för människornas ondska. Idag lever vi i en tid då ondskan växer kraftigt. Jag läste igår Timo Eskolas utförliga svar på de märkliga skrivelser, som docent Niko Huttunen kommit med i olika tidningar angående tolkningen av Romarbrevets första kapitel. Vi märker att Huttunen är vilsen.

Aposteln Paulus skriver i Romarbrevet: "Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar".

På Noas tid fördes Guds vilja vidare från släkte till släkte muntligt. Vi kan anta att så inte skedde bland Kains ättlingar som levde bortvända från Guds ansikte. Om Kain och hans släkt står det ju i det fjärde kapitlet:

"Så gick Kain bort från Herrens ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden."

Guds folk lever i gemenskap med Herren, medan världens barn saknar denna gemenskap. Då förstår vi att det uppstår konfliktsituationer. En del väljer då att försöka halta på båda sidorna, men konsekvenserna därav har alltid varit tråkiga.

Vi märker alltså att människan inte har förändrats mycket. När man avviker från Guds ord tätnar mörkret.

Sanningen och ljuset finner vi däremot i Guds ord..

Det står skrivet!

När Herren Jesus undervisade och då han stod emot djävulen och Guds fiender hänvisade han till skriften: Det står skrivet!

När frestaren kommer och vill få Jesus att bevisa att han är Guds Son får djävulen Guds ord som svar: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun."

I Matteus märker vi att djävulen då också vill hänvisa till Guds ord och han säger: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner! Det står ju skrivet: Han ska befalla sina änglar, och de ska bära dig på sina händer så att du inte stöter din fot mot någon sten."

Den onde rycker Guds ord ur sitt sammanhang men Jesus svarar: "Det står också skrivet: Du ska inte fresta Herren din Gud."

Om vi som människor i högmod ställer oss över ordet förskjuter vi också honom som kommer till oss i ordet. I psaltarpsalmen 119 står det skrivet:

"För evigt, Herre, står ditt ord fast i himlen. Från släkte till släkte varar din trofasthet."

"Om inte din undervisning var min glädje, skulle jag gå under i mitt lidande. Jag ska aldrig glömma dina befallningar, för genom dem ger du mig liv"

Jag är din, fräls mig, för jag begrundar dina befallningar."

"Vad jag älskar din undervisning! Hela dagen begrundar jag den."

Ja Guds ord är tröst och vägledning för ett Guds barn. Tack Herre för ditt livgivande och eviga ord som du låtit bli nedskrivet genom din Ande.

Bibelsyn

Vi har blivit vana vid att med jämna mellanrum i olika tidningar få ta del av hätska inlägg, där skribenten ger uttryck för en mycket märklig och obiblisk syn på bibeln eller Guds ord.

I boken "Talet om korset - Guds kraft" redogörs däremot för den syn på bibeln som Bo Giertz hade. I första kapitlet i sitt herdabrev till Göteborgs stift skriver Bo Giertz:

"Det är ju ordet som skapar Kyrkan, som väcker och helgar människorna, som bygger upp församlingen och ger tron i arv till följande generation. Ordet är formen för Guds närvaro ibland oss. Det har behagat Gud att ta sin boning i detta ord. Detta är bibelns egen syn på Ordet."

Giertz skriver vidare: "Gud är i detta ord. Det har utgått från hans mun. Det har makt att upprätta och nedbryta. Det är Ande och Liv. I detta ord fortsätter Jesus Kristus sin jordevandring. Genom Ordet tar han gestalt bland oss."

Så långt biskop Gierz och vi märker att han har samma syn på Ordet som Jesus. När vi av Guds stora nåd har fått växa upp med Jesu syn att Skrifterna är Guds ord, är ordet en ständig källa till glädje, tröst och fostran.. 

Rum i hjärtat

"Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta."

Julens budskap får vi bära med oss ut i vardagen. Må vi alltid ha rum för Jesus i hjärtat. Må vi komma ihåg vad det betyder att Gud blev människa.

För den som tror betyder det allt, himmel och salighet.. 

Kontraster

Julhelgen innehåller starka kontraster. Friden, gemenskapen och glädjen byts i tomhet och ibland även vemod. Den kristna påsken däremot tar sin start i lidandet som förvandlas i seger på uppstådelsens dag. Därefter följer vandringen med den uppståndne.

Jesus delar alla dessa tillstånd med oss. Guds ord vittnar inte så mycket om de känslor som Jesus hade. Maria och Josef fick vid Jesu födelse en bekräftelse att den lilla gossen Jesus var ett speciellt barn.

Josef får redan före födelsen budskap från himmelen att han skall ge gossen namnet Jesus. Men kanske han inte till fullo anar det lidande som frälsningsuppgiften skall ge Jesus.

Frälsningen däremot är inte beroende av känslor och Jesus fullbordar försoningen i enlighet med Guds plan. Vägen till frälsningen är därefter uppenbar. Det är som vi sjunger i sången: Vi får följa den blodröda fanan.

Då förstår vi att dagarna efter jul också är givna av Guds nåd. Och allt gör han skönt efter sin tid.

Predikaren skriver: "Allt har han gjort skönt i sin tid. Även evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk från början till slut."

Ordet möter motstånd

Idag firar vi annandag jul och i kyrkohandboken läser vi: "Guds frälsningsbudskap indelar människorna i mottagare och förkastare, i Kristi efterföljare och hans förföljare. Gud ger den heliga Anden som en kraftkälla åt var och en som modigt bekänner sin tro."

I Matteus 10 säger Jesus: "Den som bekänner mig inför människorna ska också jag bekänna inför min Far i himlen. Men den som förnekar mig inför människorna ska också jag förneka inför min Far i himlen."

Paulus skriver i Romarbrevet kapitel 10, "För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst."

Ordet lär oss att bekännelsen också är viktig. Vi lever i en värld där praxis allt mera blir att tron inte får synas i vardagen. Här om dagen hörde jag att i vissa skolor lämnar man bort den andra versen i psalmen "Nu tändas tusen juleljus". Det är ledsamt, för då lämnar man bort det som har evighetsvärde.

Psalmversen proklamerar nämligen Jesus som frälsare: "Ty över stad och land i kväll går julens glada bud att född är Herren Jesus Krist, vår Frälsare och Gud."

Den Helige Ande upphöjer Jesus. Anden förklarar och förhärligar Jesus som Kristus frälsaren. 

I dagens text får Stefanus se Jesus stående vid Faderns högra sida, då den första martyren ledd av den Helige Ande ger sin bekännelse: "Se! Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida."

Ledsagad av regnande stenar går Stefanus hem till Gud.

Min julgåva

I profeten Mikas bok läser vi om Jesus: "Hans ursprung är före tiden, från evighetens dagar."

Vi har en konung som kommer till oss. Luther skriver om kungens ankomst: "När det sker så börjar din salighet. Då lägger du nämligen dina egna prestationer åt sidan och tvivlar på din egen kraft, men tror på din kung Jesus, ber om hans nåd och förlitar dig på hans godhet."

Jag tänkte skriva om evigheten, det som finns bortom tiden, men skriften säger att vad där är ligger bortom en människas tankar. Men Jesus var där. Och Jesus är där och han är här, där han vill bo i människors hjärtan.

Det är alltså Jesu verk att vi kan be om Guds nåd och förlita oss på Guds godhet i Jesus Kristus. I Jesus skapar Gud liv och i honom gör han allting nytt. Luther betonar väldigt mycket att det är Gud som kommer till människan och han skriver i sitt ord för juldagen:

"För att du ska söka Gud, så måste han lägga första stenen och börja i dig. Om du börjar söka honom, så beror det på att han redan är där."

Paulus skriver i Romarbrevets tredje kapitel: "Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. Honom har Gud ställt fram som en nådastol genom tron på hans blod. Så ville han visa sin rättfärdighet."

Vi är alltså friköpta för evigheten. Och Jesus vår nådastol är ställd mitt i församlingen. Vi kan alltså säga att evigheten börjar i Jesus. Genom Jesus är vi där nu och för evigt..

Sådan är hans goda vilja. Mot den goda viljan skall vi inte invända något, utan tacka Gud för hans ofattbara gåva, en evighet med och i Jesus..

Du och jag har fått samma gåva, Guds stora ofattbara kärlek.

Fridsfurstens gäster

Så är det julaftonen och Fridsfursten vill åter gästa oss. Vi får vara hans gäster varje dag här på jorden. Han vill vara vår frid. Han vill ta bort det som skymmer friden.

Någon skrev att allt inte var så välorganiserat den första julen. Var det verkligen så? När tiden var inne sände Gud sin Son skriver Paulus. Gud organiserade nog det mycket väl. Det var såsom han tänkt det skulle vara.

Själv hade vi idag sett fram emot julbönen klockan 13. Vi hade nog planerat att vara på plats för en familjemedlem skulle vara julängeln i gestaltningen av julevangeliet. Inför julbönen mötte vi några mindre praktiska problem. 

Foten blev stukad några dagar innan. Skulle den hinna bli bra? Behöver då änglar båda fötterna att luta sig mot funderade vi. Änglar har ju vingar, men ett par vingar skulle vi tillverka för julbönen. Sedan kom coronaexponeringarna och åter var det osäkert. Men änglar blir väl inte exponerade för corona?

Plötsligt dök ett par änglavingar upp och med coronan borde det vara lugnt. Men så igår kväll kommer ett nytt meddelande om möjlig exponering för covid och direktiv om att undvika alla sociala kontakter och nu gällde det hela skolan.

Men gäller det för julänglar? Det gäller nog här på jorden ansåg hon och jag höll med. Änglar tar också sitt ansvar. Så nu blir det en jul med minimala sociala kontakter och huruvida någon vikarierande synlig julängel hinner till julbönen är ännu öppet.

Vi ser nu fram emot att få delta i julbönen hemma via Youtube. I morgon är det vår frälsares nåderika födelsefest. Vi får minnas Fridsfurstens födelse hit till jorden, som en människa lagd under de lagar och förhållanden som gäller här på jorden.

Herodes ville döda den lille Fridsfursten och den lilla familjen fick fly till Egypten. Gud visste nog att det skulle bli så. Idag sitter Fridsfursten på tronen bredvid Fadern. Från himmelen övervakas julfirandet här på jorden mycket noggrant. Det är så som det skall vara då tiden för jul åter är inne.

Fridsfursten själv vill gästa varje hem och varje människohjärta här på jorden. Vi hälsar honom välkommen och stämmer med den himmelska änglakören in lovsången. Ära vare Gud i höjden och frid på jorden. Och människorna vill han så väl: "Ära åt Gud i höjden, och frid på jorden bland människor som han älskar."

Om julängeln blir synlig är förstås litet spännande. Men den verkliga glädjen är att Jesus åter vill hälsa oss och besöka hem och hjärtan.

Må Gud ge er alla en välsignad och fridfull jul i Fridsfurstens ömma famn. Gud är god! Oss är en Frälsare född!

Hans namn är Jesus..

Dagens kortandakt av Luther

Radio LFF sänder dagligen ett program med en läsning av en kortandakt för dagen av Martin Luther. Ofta ger dessa Luthers raka förklaringar ett stort mervärde. Dagens andakt visar på den öppnade väg till försoning, som syndaren har i Jesus Kristus.

Luther hade av Gud fått förmågan att svänga på orden, så att de kan nå in i en syndares hjärta. Vi vill ju inte känna oss som syndare. Men Guds ord uppenbarar, att varje människa är en syndare.

Och Jesus kom för att frälsa just syndare, sådana som behöver Jesus och den förlåtelse och upprättelse, som endast Jesus kan ge människosläktet och enskilda människor.

Därför får vi komma ihåg att Jesus aldrig har problem med en människa som vill bekänna och lämna sin synd till Honom. Då sker ett saligt byte. Synden byts mot nåd. Et liv som syndens slav byts mot ett liv som en Jesu efterföljare.

Läs nedan vad Luther skriver och gläd dig över att du som ett benådat och fritt Guds barn får fira din frälsares födelsefest. För dig betyder det evigt liv och salighet.

Nedan dagens kortandakt av Luther:

Men nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var utlovat ska ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror (Gal. 3:22).

"Det är rent av beslutat att den som vill bli rättfärdig och from först måste bli orättfärdig och en syndare.

Den som vill bli en rätt troende kristen, frisk och pålitlig, måste först bli sjuk, tokig och oförståndig, ja, djävulsk. Det innebär att en kristen måste uppleva att han av naturen har ett ont hjärta som inte vill tro, fyllt av djävulens säd.

Det är nämligen den store Gudens oföränderliga vilja att göra de oförståndiga visa, de onda fromma och att av en djävulsk person göra en gudfruktig människa.

Frågar du hur detta ska gå till så är svaret: Du måste vända dig till Jesus. Men det är först när man känner djävulens närvaro och handlingar i sig själv som man börjar ropa till Jesus. Han har kommit för att hindra djävulen.

Därför kan du inte vara den kristen som du så gärna skulle vilja vara, om du inte först i dig själv blir den som Gud vill att du ska vara. Och han vill att du med egna ögon ska bli den du i verkligheten är – en syndare.

Syndare är nämligen ditt namn. Vredens barn är den titel och värdighet du bär av naturen. Om du nu har upplevt detta så är du i Guds ögon den kristen som du skulle vilja vara – en from, helig och pålitlig"

Vid himmelsk koleld

I morgon är det julafton och på programmet idag står främst olika praktiska förberedelser. Bibelläsningen från Johannes evangelium handlade om hur Jesus blir förrådd och fängslad, medan Petrus förnekar honom.

Men Jesus förnekade inte Petrus utan han upprättar honom. Han får himmelsk mat och näring, genom den från himlen beredda maten som Gud ger honom. Den uppståndne frälsaren väntade på stranden.

Johannes återger senare hur Petrus beger sig ut för att fiska, men fångsten uteblir. Men på stranden bereder Frälsaren den mat som Petrus behövde. Johannes skriver:

"När de kom i land fick de se en koleld och fisk som låg på den och bröd." Och Jesus säger: Kom och ät!

Vid den kolelden är det gott för Petrus att vara. Nu lockar elden inte till förnekelse, utan Jesus leder sin lärjunge in på den utgivande kärlekens väg.

Jesus ger Petrus himmelsk mat, så att han förmår föra Jesu lamm på bete. Mötet med den uppståndne fostrar lärjungen till att vara en herde för Jesu får. Den bedrövade Petrus får uppgiften att föra Jesu får på bete.

Kraft till tjänst är tjänstens lön. Tjänaren behöver själv få himmelsk mat, för att kunna tjäna såsom Gud vill. I mina tankar kommer sången ord:

"Som en härlig gudomskälla, rik och mäktig, djup och stor är den kärlek, nåd och sanning, som i Jesus hjärta bor. Han har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig och bevarat mig som sin"

Gud är god! Stor är hans trofasthet!

Den största gåvan

I Apostlagärningarna kapitel 11 avger Petrus i Jerusalem rapport över hur hedningarna kommit till tro. Han återger hur Cornelius hela hus kom till tro: "Och när jag började tala föll den helige Ande över dem, så som han föll över oss under den första tiden. Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni ska bli döpta i den helige Ande. Om nu Gud gav dem samma gåva som han gav oss när vi kom till tro på Herren Jesus Kristus, vem var då jag att kunna hindra Gud?"

Här i världen finns det mycket tro, men den frälsande tron, tron på Herren Jesus Kristus är en gåva från himmelen. Jesu födelsedagsfest är inget hinder för den här världens debattörer när man febrilt vill angripa Guds ord från olika synvinklar.

När människan av Guds nåd får ha en levande tro på Jesus så är det den Helige Ande som tolkar bibelns ord. Då finns det inga motsägelser. När Gud genom den Helige Ande öppnar och förklarar ordet blir summan av Guds ord sanning.

I Psaltaren 119 läser vi om den troendes tröst I Guds ord. Psalmisten skriver:

"Jag vill tacka dig med ärligt hjärta när jag lär mig dina rättfärdiga domar.

Dina stadgar vill jag hålla. Överge mig aldrig!

Hur kan den som är ung hålla sitt liv rent?Genom att hålla sig till ditt ord.

Jag söker dig av hela mitt hjärta. Låt mig inte villas bort från dina bud.

Jag gömmer ditt ord i mitt hjärta för att jag inte ska synda mot dig.

Lovad är du, Herre! Lär mig dina stadgar. Med mina läppar förkunnar jag din muns alla domar.

Jag jublar över dina vittnesbörds väg som över stora skatter.

Jag ska begrunda dina befallningar och tänka på dina vägar.

Jag har min glädje i dina stadgar, jag glömmer inte ditt ord.

Var god mot din tjänare, så att jag får leva och hålla mig till ditt ord.

Öppna mina ögon, så att jag ser undren i din undervisning.

Jag är en främling på jorden. Dölj inte dina bud för mig!

Min själ förtärs av ständig längtan efter dina domar.

Du tillrättavisar de fräcka, de förbannade som villar bort sig från dina bud.

Ta bort vanära och förakt från mig, för jag tar vara på dina vittnesbörd.

Även om furstar sitter och rådslår mot mig, begrundar din tjänare dina stadgar.

Dina vittnesbörd är min glädje, de är mina rådgivare.

Min själ ligger nertryckt i stoftet. Ge mig liv efter ditt ord!

Jag berättade om mina vägar och du svarade mig. Lär mig dina stadgar!

Lär mig förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.

Min själ gråter av sorg. Upprätta mig efter ditt ord!

Låt lögnens väg vara långt ifrån mig, och skänk mig i nåd din undervisning.

Sanningens väg har jag valt, dina domar har jag för ögonen.

Jag håller mig till dina vittnesbörd. Låt mig inte behöva skämmas, Herre!

Jag vill löpa dina budords väg, för du vidgar mitt hjärta.

Visa mig, Herre, dina stadgars väg, så vill jag följa den ända till slutet.

Ge mig förstånd, så att jag tar vara på din undervisning och håller fast vid den av hela mitt hjärta."

Guds ord är en aldrig sinande källa. Genom ordet avslöjar Anden den här världens debattörer. Aposteln Petrus skriver i sitt andra brevs andra kapitel, om hur Gud bevarar de sina , medan de ogudaktiga förgås: 

"Herren förstår alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och hålla de orättfärdiga i förvar under straff fram till domens dag. Det gäller särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren. 

Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att håna höga makter, medan änglar som står högre i makt och styrka inte uttalar några hånfulla domar mot dem inför Herren.

Dessa som hånar vad de inte känner till är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fångas och dödas. De är fördärvade och hamnar därför i fördärvet, där de får lönen för sin orättfärdighet. 

De njuter av att festa mitt på ljusa dagen, de är smutsfläckar och skamfläckar där de i sina lustar frossar och festar tillsammans med er.

De har ögon fulla av otrohet och kan inte få nog av synd. De lockar till sig ostadiga själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn. 

De har lämnat den raka vägen och gått vilse, de följer samma väg som Bileam, Beors son, som älskade orättfärdighetens lön. Men han blev tillrättavisad för sitt brott när en stum åsna talade med människoröst och hejdade profetens vanvett.

Dessa människor är källor utan vatten och moln jagade av stormvinden. Det djupa mörkret väntar dem. De talar stora och tomma ord och lockar med lössläppthet och köttsliga begär till sig människor som nyss.har kommit undan dem som lever i villfarelse. 

De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, för det man besegras av är man slav under.

Om de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och kommit undan världens smitta men sedan återigen låter sig snärjas och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början. 

Det hade varit bättre för dem att aldrig ha lärt känna rättfärdighetens väg än att lära känna den och sedan vända sig bort från det heliga budskap som anförtrotts dem.  Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: Hunden vänder om till sin spya, och tvättat svin vältrar sig i smutsen.

Petrus ord är kraftiga och avslöjande. Låt oss därför tacka och prisa Gud för trons och frälsningens gåva. Guds ord håller för granskning och Guds barn ledsagar det genom den här världens stormar ända fram till trons mål i himmelens land.

En högtid med frid

"Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd."

I Korinterbrevet undervisar aposteln Paulus om hur kristna skall förhålla sig till oordentliga. Då och nu kan verklig ondska framträda under kristen täckmantel. Då säger Paulus: "Driv bort från er den som är ond!"

Här i världen möter vi ibland verklig ondska i olika debatter, när det hat och den elakhet som finns i människans inre jäser och växer så att den måste få utlopp.

Inför julens stora högtid får vi be om att det himmelska ljuset också når in i hjärtan där hat och ofrid råder. 

Jesus avslutar sin översteprästeliga bön med orden: "Far, jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara med mig. Låt dem få se min härlighet som du har gett mig, för du har älskat mig före världens skapelse. 

Rättfärdige Far, världen har inte lärt känna dig. Men jag känner dig, och de vet att du har sänt mig. Jag har gjort ditt namn känt för dem. Och jag ska göra det känt, för att kärleken som du älskat mig med ska vara i dem och jag i dem."

Med önskan om julens frid!

I världen, men inte av världen

Med blicken vänd mot himlen ber Jesus till Gud: "Du har gett honom makt över alla människor, för att han ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom. Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus."

Bibelläsningen idag är en bön, Jesu översteprästeliga bön. Jesus ger evigt liv, han själv är det eviga livet. Johannesevangeliets 17. kapitel är ett mäktigt kapitel där tid möter evighet. Jesus är på väg hem till himlen och endast försoningsoffret återstår. Jesus ber: "Far, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till.

Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du tog ut ur världen och gav till mig. De var dina och du gav dem till mig, och de har hållit fast vid ditt ord."

Som kristna är vi tagna ut ur världen. Gud har tagit sina barn ut ur världen för att de skall få leva med Jesus redan nu. Inför julen 2021 ljuder Jesu förbön genom himlarymden:

"Nu kommer jag till dig. Men jag säger det här medan jag är kvar i världen, för att deras hjärtan ska vara fyllda av min glädje. Jag har gett dem ditt ord och världen har hatat dem, för de tillhör inte världen liksom inte heller jag tillhör världen. 

Jag ber inte att du ska ta dem ut ur världen, utan att du ska bevara dem från det onda. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. 

Helga dem i sanningen: ditt ord är sanning. Så som du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. Och jag helgar mig för dem, för att också de ska vara helgade i sanningen."

Ett evigt förbunds blod

Vi har verkligen orsak att glädjas över att vi får vara Guds barn. I Hebreerbrevet läser vi om det eviga förbund som Gud gjort med dig och mig i Jesus Kristus.

I det trettonde kapitlet läser vi: "Fridens Gud har i kraft av ett evigt förbunds blod fört fårens store herde, vår Herre Jesus, upp från de döda. Må han fullkomna er i allt gott så att ni gör hans vilja, och må han verka i oss det som behagar honom genom Jesus Kristus. Hans är äran i evigheters evighet. Amen."

Vi har en god Herde, Herren Jesus som Gud fört upp från de döda. Gud har gjort ett evigt förbund i kraft av Jesu blod. Från Guds sida är allting klart. Vi får således tro och fröjdas och glädjas över att Abrahams, Isaks och Jakobs Gud är vår Gud..

Ett rent samvetes bekännelse

"Efter denna förebild frälser nu dopet också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse, han som har stigit upp till himlen och sitter på Guds högra sida sedan änglar, furstar och makter blivit underställda honom."

Aposteln Petrus skriver i slutdelen av sitt första brevs tredje kapitel om dopet och det nya livet. Brevet är skrivet till kristna som blivit döpta. Igår kväll diskuterade vi litet om dopet med några kristna vänner. 

En broder nämnde vad dopet betyder i olika skeden av livet. Petrus skriver att dopet är ett rent samvetes bekännelse. Jag tror att där hemma i den tjocka bibeln finns också mitt dopbevis. Enligt Jesu befallning är jag redan som liten buren fram till det heliga dopet.

Jag är döpt i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Dopet är registrerat här nere och även i himlen. Vad är då min roll i det hela? Petrus vittnar om ett rent samvetes bekännelse..

Vad är då grunden för att mitt samvete kan vara rent? Det är att Jesus steg upp ur graven efter att han sonat hela världens synder. Där sonades dina och mina synder och Jesus uppstod till vår rättfärdighet.

Då förstår vi att det inte finns någon orsak till otro för dig och mig. Synden kan inte fördöma. När vi påminns om felsteg och försummelser får vi bekänna dem inför Gud. Där i himlen sitter Jesus som en garant för att du och jag är ett Guds barn.

Om samvetet är oroligt eller sårat har Gud också gett oss den personliga biktens möjlighet. Vi märker alltså att det inte finns någon orsak till otro. Nej, vi får bekänna Jesus som vår frälsare och leva i förtröstan på hans fullkomliga verk.

Då byts tron en gång i åskådan. Då ser vi en gång honom som frälste oss. Tills dess får vi fästa blicken på Jesus. Tron håller vår blick fäst vid honom.

Och han Jesus uppmanar dig och mig att glädjas över att namnet är skrivet i himmelen. Ja det är skrivet där Jesus är..

Då otron byts i åskådan

När jag kom hem ikväll och läste tidningen "Uusi Tie" ryckte jag nästan till vid orden i en artikel. Skribenten skrev ungefär så här: Då byts både tron och otron i åskådan.

Nog är det en väldig nåd att få tro på Jesus. Att genom tron få möta honom redan här i tiden och i tro få ta emot hans uppmaning: "följ mig!"

Varje människa kommer att se Jesus när han kommer i härlighet. Det är bibelns tydliga budskap. Ingen kan undgå den dagen, eller missa den. Men orden att även otron byts i åskådan väckte en del tankar.

Därför kan Kristi församling inte tiga. Kristi kärlek tvingar oss. I mina tankar kom fortsättningen till Johannes 3:16:

"Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn."

Men Gud vare tack! Här i tiden kallar han genom sitt ord från otro till tro. Och där tron finns är det ljus och frid. Gud är god!

Korsfäst emellan rövarna

I en julsång som vi sjöng igår börjar den sista versen med orden: "Korsfäst emellan rövarna slumrar där ett offer rent."

Vi minns att rövarna hade två olika hjärtelag. Den ena var botfärdig, medan den andra hånade Jesus. Men vad skriver evangelisterna om rövarna?

Matteus skriver: "På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom."

Markus skriver: "Också de som var korsfästa tillsammans med honom hånade honom."

Men Lukas återger en annan bild av rövarnas hjärtelag: "En av brottslingarna som var upphängda där hånade honom och sade: "Är inte du Messias? Fräls då dig själv, och oss också!" Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar du inte ens Gud, du som är under samma dom? Vår dom är rättvis, vi får vad vi förtjänar för det vi gjort. Men han har inte gjort något ont." Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer till ditt rike. Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: I dag ska du vara med mig i paradiset."

Jag tänker att Jesu ord på korset verkade och den Helige Ande öppnade den ene rövarens hjärta. Han fick ett stygn i sitt hjärta. Men han såg Guds Lamm som sonade världens synd. Och han fick höra evangeliet ur frälsarens mun.

Må Gud den här julen öppna människornas hjärtan för frälsningens möjlighet. Må inte evangeliet skymmas av olika bestyr och bekymmer.

Barnet i krubban. Mannen som botade och predikade att Guds rike är nu här. Judarnas konung som slumrar in mellan rövarna då han ger sitt liv som ett syndoffer. Jesus som stiger upp ur graven i en ny skepnad, dold för världen men synlig för de sina. Konungen som återvänder till tronen av kristall som en segerhjälte.

Vännen som hämtar de sina från en värld i brand. Evighetens konung i den nya staden i Evighetens Paradis.

Jesus är hans namn och han vill välsigna denna dag, den dag som Herren gjort då vi får fröjdas över vår frälsares godhet och barmhärtighet..

Bileams fjärde profetia

Balak blev vred på Bileam då han välsignade Israel. Men Bileam säger: "Vad Herren säger, det måste jag tala."

Bileams fjärde profetia ljuder:

"Se, jag går nu hem till mitt folk. Kom, jag vill varna dig för vad detta folk kommer att göra mot ditt folk i kommande dagar.” Och han framförde detta budskap:

"Så säger Bileam, Beors son, så säger mannen med det slutna ögat, så säger han som hör Guds ord och har kunskap från den Högste.

Han ser syner från den Allsmäktige när han faller ner och får sina ögon öppnade.

Jag ser honom, men inte nu, jag skådar honom, men inte nära. En stjärna stiger fram ur Jakob, en spira höjer sig ur Israel.

Den krossar Moabs tinningar och slår ner alla söner till Set. Han ska få till besittning Edom och Seir, sina fiender.

Och Israel ska göra mäktiga ting. Ur Jakob ska en härskare komma, och de överlevande ska han utrota ur staden.”

Så långt första delen av Bileams profetia. Bileam ser honom som föds i julnatten. Han ser stjärnan som stiger fram. Han ser spiran. Han ser härskaren över jordens konungar. 

Uppenbarelseboken vittnar:  "Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde från de döda och härskaren över jordens kungar. Han som älskar oss och har löst oss från våra synder med sitt blod."

Bileams sista profetia fortsätter: " Han fick se Amalek. Då framförde han detta budskap: "Den förste bland hednafolken är Amalek, men slutet för honom blir undergång.”

Han fick se keniterna. Då framförde han detta budskap: ”Säker är din boning, lagt på klippan är ditt näste. Likväl ska Kain skövlas  när Assur för dig bort i fångenskap.” 

Och han framförde detta budskap: ”O, vem kan bli vid liv när Gud låter detta ske? Skepp ska komma från kitteernas kust, de ska kuva Assur och kuva Eber. Men också de ska drabbas av undergång.”

Sedan stod Bileam upp och vände tillbaka hem. Också Balak for sin väg."

Balak nämns därefter främst i Josuabokens 24. kapitel där Josua säger i sitt avskedstal: "Då reste sig Balak, Sippors son, kungen i Moab, och gav sig i strid med Israel. Och han sände bud efter Bileam, Beors son, för att förbanna er. Men jag ville inte höra på Bileam, utan han måste välsigna er, och jag räddade er ur hans hand."

Josuas ord vittnar om hur Gud sätter en gräns hur långt en människa tillåts stå emot Guds vägar. Gud räddade Israel ur Bileams hand.

Balak och Bileam fick ett dystert slut. Bileam fick i Anden se Jesus men han dödas av Israels barn, han dör en spåmans död: Josuabokens tredje kapitel vittnar: "Spåmannen Bileam, Beors son, dödades också med svärd av Israels barn tillsammans med andra som blev slagna av dem."

Petrus vittnar om att han älskade orättfärdighetens lön. Judas antyder i sitt brev att Bileams villfarelse var orsaken till att Israels barn förleddes. I förklaringsdelen står det: "den hedniske profeten Bileam förledde Guds folk till otrohet med moabitiska kvinnor."

Jesus fördömer Bileams lära och då får vi ta lärdom av Jesu undervisning: "Men jag har en sak emot dig: att du har några där som håller fast vid Bileams lära, han som lärde Balak att gillra en fälla för Israels barn så att de åt kött från avgudaoffer och var otrogna."

Jag vet inte riktigt varför jag kom att studera vad bibeln vittnar om Bileam. Av ordet förstår vi att han i sin ungdom bekände Herren. För pengars skull följde han Moabs kung Balak. Han blev till förbannelse för Guds folk.

I en Sions sång sjunger vi att Jesus är vägen, den enda som går till nya Jerusalems stad. Och på den vägen, på Jesusvägen är det gott att vandra..

Bileams tredje profetia

Bileams tredje profetia då Guds Ande kom över honom:

"Hur sköna är inte dina tält, o Jakob, dina boningar, o Israel! Likt dalar utbreder de sig, likt trädgårdar vid en ström, likt aloeträd planterade av Herren, likt cedrar vid vatten.

Vatten flödar ur hans ämbar, hans sådd blir rikligen vattnad. Större än Agag ska hans kung vara, upphöjt är hans kungadöme.

Gud förde honom ut ur Egypten. Hans styrka är som vildoxens. Han ska sluka hednafolken, hans fiender. Han ska krossa deras ben, med sina pilar genomborra dem.

Han har lagt sig ner, han vilar som ett lejon, som en lejonhona, vem vågar oroa honom? Välsignad är den som välsignar dig, förbannad är den som förbannar dig!”

Mose förklarar att Bileam såg att det behagade Herren att välsigna Israel. Nu gick han inte som förut bort och såg efter spåtecken utan vände sin blick ut mot öknen. 

När Bileam höjde blicken, såg han Israel i sina läger efter sina stammar. Och då visar Guds Ande den himmelska dimensionen. Han ser hur Israels kung är större än Amaleks kung Agag, den kung som Gud befaller konung Saul att förinta. Han ser en profetia som uppfylls i Herren Jesus.

I första Samuelsboken kan vi läsa om hur Saul inte uppfyller den uppgift Gud ger honom. Han skonar Agag. Kung Saul ställer sig över Guds ord och befallningar och av profeten Samuel får han höra de skarpa orden:

"Eftersom du har förkastat Herrens ord har han förkastat dig som kung.”

Kunskap om frälsningen

Samtidigt växer de två i sina mödrars liv, vägrödjaren och frälsaren. Uppfylld av den Helige Ande profeterar Sakarias, Johannes far:

"Du ska ge hans folk kunskap om frälsningen, med förlåtelse för deras synder genom vår Guds barmhärtiga kärlek. Så ska en soluppgång från höjden besöka oss, för att lysa över dem som sitter i mörker och dödsskugga och styra våra fötter in på fridens väg."

I en orolig fridlös värld vill Gud ännu styra våra fötter på fridens väg. Vi påminns åter en gång om fridsfurstens födelse, som även Jesaja profetarar om i sitt 59. kapitel:

"Fridens väg känner de inte, rätten följer inte i deras spår. De går krokiga stigar, ingen som vandrar dem vet vad frid är. Därför är rättvisan fjärran från oss, rättfärdigheten når oss inte.

Vi väntar på ljus, men här råder mörker, på solsken, men vi vandrar i dunkel. Vi famlar som blinda längs väggen, famlar som om vi inte hade ögon. Vi stapplar mitt på dagen som vore det skymning.

Bland de friska är vi som döda. Vi brummar alla som björnar och kuttrar sorgset som duvor. Vi väntar på rättvisa, men den kommer inte, efter frälsning, men den är fjärran från oss.

Våra brott inför dig är många, våra synder vittnar mot oss. Våra brott följer med oss, vi känner våra missgärningar. Vi har gjort uppror och förnekat Herren, vi har vänt vår Gud ryggen.

Vi har talat förtryck och avfall, tänkt ut och fört fram lögnaktiga ord från våra hjärtan. Rättvisan trängs tillbaka, rättfärdigheten står långt borta, för sanningen vacklar på torget, det som är rätt kan inte komma fram.

Sanningen har försvunnit, och den som undviker det onda blir plundrad. Detta såg Herren, och han var missnöjd med att det inte fanns någon rättvisa. Han såg att ingen steg fram, han var förundrad över att ingen grep in.

Då hjälpte honom hans egen arm, och hans rättfärdighet stödde honom."

Guds ord uttrycker det med orden: "Men när tiden var inne sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att friköpa dem som stod under lagen så att vi skulle få söners rätt.  Och eftersom ni är söner har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: "Abba! Far!"

Vägen till Gud

"Och vad ni än ber om i mitt namn ska jag göra, för att Fadern ska bli förhärligad i Sonen. Om ni ber om något i mitt namn, ska jag göra det."

I Johannes 14 vittnar Jesus om harmonin mellan Fadern och Sonen, som är ett och Gud tillsammans med den Helige Ande.

Jesus är vägen till Gud. Det fjortonde kapitlet inleds med orden: "Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig."

Dessa ord gäller också inför julen 2021 då världen fylls av oro för ett förändrat virus och rykten om krig. Tron på Gud, på Gud och Lammet är en ofattbar gåva.

Bibeln är tydlig med att den sista tiden innan Jesus kommer skall vara en turbulent tid. Men ändå säger Jesus till församlingen i Filadelfia:

"Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet ska jag bevara och rädda dig ur prövningens stund som ska komma över hela världen för att pröva jordens invånare."

Den som Jesus bevarar och räddar behöver inte frukta, för Jesus för de sina till Gud där frid och glädje råder. I prövningens stunder finns en viloplats i klippan..

"Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara, fågeln ej i kända nästet, stjärnan ej på himlafästet."

Bileams andra profetia

Bileams andra profetia ljöd enligt följande: 

"Res dig, Balak, och hör,

lyssna till mig, du Sippors son.

Gud är inte en människa,

så att han skulle ljuga,

inte en människoson,

så att han skulle ångra sig.

Säger han något utan att göra det,

talar han något

utan att fullborda det?

Se, att välsigna är mitt uppdrag.

Han har välsignat,

och jag kan inte ändra det.

Ingen ofärd kan skådas i Jakob,

ingen olycka kan ses i Israel.

Herren hans Gud är med honom,

en kungs jubel hörs bland dem.

Gud förde dem ut ur Egypten.

Hans styrka är som vildoxens.

Ingen trolldom hjälper mot Jakob,

ingen spådom mot Israel.

När tiden är inne

ska det sägas om Jakob och Israel:

Vad har inte Gud gjort!

Se, ett folk reser sig

som en lejonhona,

stiger upp som ett lejon.

Det vilar inte förrän det ätit rov

och druckit blod av slagna.”

Gud talar ännu genom profeten Bileam. Och Gud har lovat att hans ord skall bestå. Balak kan inte ta det till sig och säger:

"Då sade Balak till Bileam: ”Kan du inte förbanna dem, så välsigna dem inte!” Men Bileam sade till Balak: ”Har jag inte sagt dig att jag måste göra allt som Herren säger?”

Allt Guds ord är mäktigt och nyttigt. Människorna har inte ändrats. Ännu idag är vi fördärvade av syndafallet. Men Gud förmår göra allting nytt. Det gör han i Herren Jesus..

Tankar en morgon

Igår hade jag ett arbetsmöte på skolan Optima och vi fick dricka morgonkaffe i skolans kafeteria. Det är länge sedan jag varit i en skola och då jag satt där och såg de unga kom många tankar.

Jag såg två olika folk som vandrade där i korridorerna, för att få en utbildning för sina jordiska arbeten. Där gick Guds barn som fått lära känna Herren Jesus och fått börja vandringen till himmelen, följande Jesus.

Där fanns de som inte lärt sig känna Jesus. Barn till föräldrar som böjt knä för den här världens gud och inte velat ge sina barn en kristen fostran.

Men alla var de älskade av Gud och Jesus har dött till försoning för dem alla. Därför har Gud en uppgift för sitt folk, de som lärt känna Jesus och följer honom: Att värna om sin egen tro, om sin identitet som ett Guds barn, älskat av Jesus. Och att bevaras obesmittad av världen.

Jag mindes min egen ungdomstid i högstadieskolan där invid. Och jag knäppte mina händer i bön för de unga.

Gud är mäktig att bevara de sina. Hans vilja är att alla människor skall bli frälsta. Han har gett oss sitt mäktiga ord till vägledning. Genom sin egen Ande kan och vill han uttyda det så att också en ungdom vet var vägen går till himmelen.

I fjärde Moseboken läser vi om hur Israels barn föll i synd på Moabs hedar då de förleddes av de andra folken: "Medan Israel uppehöll sig i Shittim, började folket begå otukt med Moabs döttrar. Dessa inbjöd folket till sina gudars offermåltider, och folket åt och tillbad deras gudar. Och Israel slöt sig till Baal-Peor. Då upptändes Herrens vrede mot Israel."

Här i världen är det en kamp också för de unga. Vi får komma ihåg att be för dem alla. Ja vi behöver ta hand om dem och ge dem, den undervisning i Guds ord som de behöver. Den undervisningen kan inte världen ge..

Bileams första profetia

När profeten Bileam kommer till Moab säger han till kungen i landet, till Balak: ”Se, jag har nu kommit till dig. Men kan jag överhuvudtaget säga något? Vad Gud lägger i min mun, det måste jag säga.”

Balak tog nästa morgon Bileam med sig och förde honom upp på Baals offerhöjd. Från den platsen kunde han se en del av folket, av Israels barn. Bileams uppgift är att förbanna Israel, Guds utvalda folk.

Sedan sker något märkligt. Balak och Bileam offrar tillsammans, en tjur och en bagge på varje altare. På Moria berg hade Gud århundraden innan utsett offerlammet åt Abraham. 

Man kan fråga sig vad det är för slags gudstjänst som firas där på Baals offerhöjd. En Herrens profet och en ogudaktig regent för ätllingarna till Lots dotter firar gudstjänst tillsammans och regenten Moabs kung har betalt en Herrens profet för att förbanna Guds utvalda folk.

Bibelns förklaring finner vi först på Nya testamentets del. Petrus skriver: " De har lämnat den raka vägen och gått vilse, de följer samma väg som Bileam, Beors son, som älskade orättfärdighetens lön."

Bileam har nog märkt att han är på en farlig väg. Händelsen med den talande åsnan fick honom att inse att han syndat. När Bileam lämnar Balak och träder fram inför Herren får han följande profetia att föra fram inför Balak: 

"Balak hämtade mig från Aram,

Moabs kung från österns berg.

Kom, förbanna åt mig Jakob,

kom, fördöm Israel!

Hur kan jag förbanna den

som Gud inte förbannar?

Hur kan jag fördöma den

som Herren inte fördömer?

Från klippornas topp ser jag honom,

från höjderna skådar jag honom.

Se, ett folk som bor avskilt

och inte räknar sig bland folken.

Vem kan räkna Jakobs stoft,

räkna fjärdedelen av Israel?

Låt mig dö de rättfärdigas död

och mitt slut bli som deras!”

 

En Guds profet?

Hebreerbrevets författare skriver: "I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum. Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord."

Gud talade nog till Bileam och han var verkligen en Guds profet, om än han verkade i hednaland. På de glashala vägarna i Terjärv hade jag igår kväll möjlighet att lyssna till undervisning om denne Bileam. 

Mose avslöjar att Bileam var en Herrens profet. När sändebuden från Moab och Midjan kommer för att köpa honom för pengar säger han: "Stanna här över natten, så ska jag komma tillbaka till er med de ord som Herren talar till mig.”

Bileam var en Abrahams ättling och bekände Herrens namn. Han trodde på Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, den ende Guden som också  Mose svärfar, prästen I Midjans land bekände.

Men vi märket att Bileam inte höll för trycket och avföll. Spådomslönen blev hans fall. En Guds tjänare kan inte förbanna det som Gud välsignar. På samma sätt kan han inte välsigna det som Gud förbannar och kallar för styggelser.

På de glashala vägarna från Terjärv mot Småbönders lyser änglar upp vintermörkret. I lyktstolparna har man inför julen satt julänglar,  som påminner om att vi ännu lever i en bygd där man bekänt Herrens namn.

Radiorösten tystnar i bilen. Bileam drabbades av Herrens vrede för att han gick emot Guds klara budskap. Profeten blir själv en förbannelse och Guds röst tystnar stegvis, då han för pengars skull kompromissar med Guds ord.

För halkans skull måste jag koncentrera mig på att hållas på vägen. Men Guds ord ringer i öronen. Vi lever i en allvarlig tid där avfallet mot Guds ord ständigt accelererar. Den tidningsinsändare som herr Nyberg publicerade i ÖT var ett verkligt lågvattenmärke, som visar var i tiden vi ligger. Se till att ingen förleder er är däremot Jesu kärnbudskap, då djävulen bygger sina kapell.

På vägen från Pergamon till Laoidicea finner vi Tyatira, den församling där Isebels ande dödade och förledde Herrens tjänare. Jesus visar hur olydnaden mot Guds ord leder till styggelse och att styggelser välsignas i Herrens namn. Djävulsk lära kommer förklädd i Herrens namn och både Guds tjänare och hela församlingar blir till en förbannelse då man överger Guds ord.

Men de trogna bär Jesus genom sitt mäktiga ord och Hebreerbrevet vittnar: "Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden."

Bileams åsna

Jag läste på morgonen om Bileam, den hedniska profeten som Moabs kung Balak lejde för att förbanna Israel. Det finns mycket att skriva om Bileam och hans dårskap, men i mina tankar under dagen har kommit Bileams åsna.

Åsnan som Gud använde och lät tala för att hejda profetens vanvett. I fjärde Moseboken läser vi om åsnans möte med Herrens ängel. Gudsmannen Mose skriver:

"Om natten kom Gud till Bileam och sade till honom: ”Om männen har kommit för att kalla på dig, så bryt upp och följ med dem. Men du ska endast göra det som jag säger dig.” 21 Och Bileam steg upp på morgonen, sadlade sitt åsnesto och följde med Moabs hövdingar.

Bileams åsna och ängeln

"Men då han nu följde med dem upptändes Guds vrede, och Herrens ängel ställde sig på vägen för att hindra honom. Bileam red på sin åsna och två av hans tjänare var med honom. När åsnan fick se Herrens ängel stå på vägen med ett draget svärd i handen, vek hon av från vägen och gick ut på åkern. Men Bileam slog åsnan för att driva henne tillbaka in på vägen."

Vi märker hur ingenting är omöjligt för Gud. När han ser det för gott förmår han sätta naturens lagar ur spel. Berättelsen fortsätter:

"Herrens ängel ställde sig då på en trång väg mellan vingårdarna, med murar på båda sidor. Åsnan såg Herrens ängel och trängde sig mot muren och klämde Bileams fot mot muren, och han slog henne ännu en gång.

Herrens ängel gick åter längre fram och ställde sig på ett trångt ställe, där det inte fanns någon möjlighet att vika undan vare sig åt höger eller vänster. När åsnan nu fick se Herrens ängel, lade hon sig ner under Bileam. Bileam blev arg och slog åsnan med staven.

Då öppnade Herren åsnans mun, och hon sade till Bileam: ”Vad har jag gjort mot dig, eftersom du tre gånger har slagit mig?"

Summan av Guds ord

 I psaltarpsalmen 119, som bär överskriften "Den troendes tröst i Herrens ord" läser vi: "Herre, ge mig liv efter din nåd. Summan av ditt ord är sanning. Dina rättfärdiga domar är eviga."

Världen vill inte ha hela Guds ord. Man vill ha vissa delar som upplevs som vackra och ljusa. Bibelns budskap är ändå att inget Guds ord är fåfängt. 

Det är gott att ha sin tröst i Guds ord och där söka sanningen om Gud och den frälsning som han berett genom Jesus sin son.

Då får vi förlita oss på att nåden, Jesu Kristi nåd leder oss ända hem..

Motstånd mot Jesus

"Redan då hade judarna kommit överens om att den som bekände Jesus som Messias skulle uteslutas ur synagogan."

I bibelläsningen från Johannes 9 märker vi hur folket var rädda för judarnas ledare. Jesus hade botat en blindfödd och fariseerna frågar av mannens föräldrar hur det kommer sig att deras son nu ser, men av rädsla för fariseerna vågar föräldrarna inte vittna om att Jesus öppnat sonens ögon.

Senare märker vi samma sak. Rädslan för fariseerna gör att tron på Jesus döljs: Ändå var det många som trodde på honom, även bland rådsherrarna. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att inte bli uteslutna ur synagogan. De älskade människors ära mer än äran från Gud."

Men fariseerna angriper på nytt mannen som fått sin syn av Jesus och hävdar att denne Jesus är en syndare. Mannen hånas för att han bekände Jesus, men Jesus söker upp den blindfödde för att styrka dennes tro.

Men fariseerna får höra av Jesus att deras synd står kvar. De försköt honom som skulle frälsa sitt folk från deras synder.

Det mäktiga ordet Nåd

Igår surrade mina tankar runt ordet Nåd. I en sång sjunger vi att det enda jag vet, det är att nåden räcker. Sången beskriver också varför nåden räcker: Kristi blod min synd, min skuld betäcker.

Nåden är något som vi för Kristi skull får ta emot genom tron. I gamla testamentet finner vi nåden i berättelsen om Noa: "Men Noa hade funnit nåd inför Herrens ögon."

När Herren uppenbarar sig för Abraham vid Mamres terebintlund vädjar han till Guds nåd: "Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon så gå inte förbi din tjänare."

Under flykten från Sodom får Lot erfara Guds nåd: "O nej, Herre. Din tjänare har ju funnit nåd för dina ögon, och du har visat din stora godhet mot mig genom att rädda mitt liv."

 

Abrahams tjänare Elieser bad när han kom till Nahors stad för att hämta en hustru åt löftessonen Isak: "Herre, min herre Abrahams Gud, låt mig få framgång i dag och visa nåd mot min herre Abraham."

Bibeln slutar med en hälsning och önskan som visar att nåden är avsedd åt alla och den räcker: "Herren Jesu nåd vare med alla."

Den nåd som Gud visar i Herren Jesus är vårt hopp idag och inför evigheten. Nåden i Jesus är evig och sann..

Tvivel eller tomhet

I söndagens evangelietext hörde vi om Johannes kamp: "Johannes fick i fängelset höra talas om Kristi gärningar. Han sände då bud med sina lärjungar och frågade honom: "Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?"

I kraft av den Helige Ande hade han röjt vägen för Jesus. Johannes tjänstgöring närmade sig sitt slut och där i fängelshålan hos den onde Herodes tillbringar han sina sista dagar här på jorden.

Vi kan fundera över varför gudsmannen kommer i känslor som liknar tvivel. Var är nu den Helige Ande? 

Men Anden styrker nog Johannes inför den sista kampen. Johannes behöver färdkost inför resan över den brolösa strömmen och den bästa och enda bärande kosten är just Kristi gärningar.

Min nåd är dig nog fick Paulus höra. Johannes fick vittnesbördet om Kristi gärningar. Gud är god!

Medan Österns himmel rodnar

Folkbibelns bibelläsningsplan öppnar nu Jobs bok och jag har läst några kapitel. I mina tankar lämnar djävulens ondska och Jobs vänners oförnuftiga tal.

Jobs vänners tal påminner om Guds ord, men är inte Guds ord utan människotankar. Men den rättfärdige Job förmår urskilja var det går fel.

Igår kväll läste jag också en bok som skakade om mig. Där skildrades det hårda klimatet som många kristna ungdomar fick växa upp i.

Boken väckte många tankar. Men boken öppnade också upp för hur Gud står över det onda. Han kan tvinga ondskan att tjäna det goda när han fostrar sina sändebud.

Djävulen är verksam i vår tid. Han bygger sina kapell mitt i Kristi kyrka. Herren Jesus vittnar i Matteus 11: Och från Johannes Döparens dagar ända till nu är himmelriket utsatt för våld, och våldsmän förtrycker det. Ty alla profeterna och lagen har profeterat fram till Johannes, och om ni vill ta emot det - han är den Elia som skulle komma. Lyssna, du som har öron!"

Vi får be Gud om nåd och vishet att kunna urskilja vad som är våldsmäns och våldskvinnors verk och vad som hör till himmelriket och Guds rikes verksamhet. Ja var regerar Gud genom sitt eviga oförändrade ord och var är det människotankar som råder och styr.

Samma utvärdering behöver vi också själva göra. I människan finns inget gott förutom där Guds Ande råder. 

I en Sions sång (160) sjunger vi: Här blir jag inte bättre, i detta syndens land, ändå jag får förtröstad fortsätta vid din hand."

Ja Gud är god, inget mörker finns i honom. Inget mörker finns heller i hans rike. Mörkret kommer från den onde och människor som förleds till att bli våldsmän och våldskvinnor.

Ljuset avslöjar mörkret. Synden får bytas mot nåd. Nåden får fostra för den fortsatta vandringen mot ljusets land, ledd av Jesus som själv är ljuset.

Då sker mäktiga under där Guds ords ljus och Hans Ande avslöjar mörkret och mörkrets gärningar. Då fylls tåredalen av källor. Då torkas smärtans tårar av Jesu milda hand.

Vi vandrar hemåt i en tid då Österns himmel redan råder. Brudgummens röst gläder och kläder den väntande bruden.

"Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar."

En dag får alla frågor sina svar. En dag finns inga frågor utan endast en evig Sabbatsfrid..

Må Gud välsigna denna nådens dag!

Jesus firar lövhyddohögtid

I Folkbibelns bibelläsningsplan (Johannes 7) möter vi idag Herren Jesus, som träder fram och predikar då halva högtiden är förbi: "Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig. Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. Den som talar av sig själv söker sin egen ära, men den som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och ingen orättfärdighet finns i honom."

Under högtiden hade man spekulerat om Jesus, vem han är och varför han inte är med på högtiden. Man hade olika motiv. Judarna sökte efter honom för att döda honom. Medan en del av hjärtat funderade över vem han är. Och inte ens hans egna bröder trodde på honom.

Men Jesus var sänd av Fadern. Uppdraget var Faderns. Han sökte inte sin egen ära utan han talade sanning. Därför ville man också döda honom. För sanningen gjorde ont. Men ingen kunde gripa honom för Gud tillät inte det. Jesu tid hade ännu inte kommit. Ingen kan döda ett Jesu sändebud förrän tiden är inne. Ingen kan döda Jesus, utan han ger själv sitt eget liv på den plats Fadern hade utvalt, på påsken då Lammets blod skull utgjutas.

Och så beskriver Johannes högtidens sista dag:

"På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad."

Ja den som törstar får komma till Jesus och dricka sig otörstig av det levande vattnet. Budskapet om Jesus ger tro. Jesus bereder sig en boning i sitt barns innersta, i hjärtat och levande vatten flyter fram genom den Helige Andes kraft.

Jesus delar ännu människorna. Man tar emot honom eller förkastar Honom. Du som törstar, hos Jesus finns det levande vattnet. Ja han är Källan till evigt liv.

Profeten Jesaja skriver: "På den dagen skall Davids hus och Jerusalems invånare ha en öppen källa till rening från synd och orenhet."

I Guds rike flödar en källa. Säll den henne finner. Ty den källan god, är Immanuels blod (ss. 122)

En svår tanke eller himmelska lador

Evangelisten Johannes återger i sitt sjätte kapitel hur Jesus undervisar i synagogan i Kapernaum: "Ty mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever."

Hans predikan upplevdes som ett hårt tal, medan  Folkbibeln 15 skriver "en svår tanke".

Jesus såg och förstod att hans lärjungar tog anstöt och de sade: "Vem står ut med att höra det?"

I slutet av kapitlet skriver Johannes: "Efter detta drog sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de inte längre följde honom. Jesus sade därför till de tolv: "Inte vill väl också ni gå bort?"

Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och förstår att du är Guds Helige." Jesus svarade dem: "Har jag inte själv valt ut er tolv? Och en av er är en djävul!" Han menade Judas, Simon Iskariots son. Det var han som skulle förråda honom, och han var en av de tolv."

I Guds rike sker alltid en sållning. Det finns de som vill anpassa budskapet efter tidsandan och kommer med ett förändrat budskap, för att behaga världen. Men den vägen som också var Judas väg slutar i fördärvet.

Johannes döparen sade om Jesus: "Jag döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte ens värd att ta av honom hans sandaler. 

Han skall döpa er i den helige Ande och i eld. Han har sin kastskovel i handen och skall rensa sin tröskplats och samla sitt vete i logen, men agnarna skall han bränna upp i en eld som aldrig släcks."

Nog är det gott att få sitta vid Jesu fötter. Han rensar bort det som är våra egna tankar. Han ger oss himmelsk mat och själen får vila i himmelska lador..

Apostlarnas skolning

Det är intressant att i Matteus 10 läsa hur Jesus utrustar apostlarna då han sänder ut dem för att predika. Jesus sänder dem till de förlorade fåren av Israels hus och befaller dem att predika: Himmelriket är nära! 

Lukas återger då Jesus sänder ut de sjuttio för att predika att "Guds rike är nära."

Lukas skriver vidare: "Därefter utsåg Herren sjuttio andra och sände dem framför sig två och två till varje stad och plats dit han själv skulle komma. Han sade till dem: "Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd. Gå! Se, jag sänder er som lamm in bland vargar."

Åt de tolv säger Jesus i Matteus 10: 

"När ni kommer in i en stad eller by, ta då reda på vem som är värdig och stanna där tills ni går vidare. Och när ni kommer in i ett hus, så hälsa det. Om huset är värdigt ska er frid vila över det, men är det inte värdigt ska er frid återvända till er. 

Och om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka av dammet från era fötter. Jag säger er sanningen: Sodoms och Gomorras land ska få det lindrigare på domens dag än den staden."

Bland Jesu sändebud fanns en som var en djävul. 

Andakt inför tredje advent

Guds frid! Jag vill hälsa på er alla med apostelns ord: Nåd vare med Er och frid från Gud vår fader och Herren Jesus Kristus. 

Vi närmar oss julen och nästa söndag firar vi redan tredje advent. Temat är "Bered väg för konungen". Vi förbereder oss nu för julens glädjefest, då vi av Guds stora nåd ännu en gång påminns om Jesu födelse.

På tredje advent påminns vi om en stor profet Johannes döparen.Han som beredde väg för Jesus och visade på Guds Lamm, som bär all världens synd.

Ja, tredje advent påminner oss om den viktigaste julförberedelsen. Att vi får bekänna vår synd och lita på att frälsningen getts oss i Jesus Kristus.

Vi skall stilla oss i bön: Käre Himmelske Fader var du med oss och välsigna vår andaktsstund. Idag vill vi be för alla äldre, för alla sjuka och trötta och för alla vårdare vars arbete är en gudstjänst. 

Vi ber om din frid och välsignelse inför julhögtiden som snart kommer. Ge du oss Herre den sanna julfriden och julglädjen, som endast Julens konung, din son Jesus kan ge. Trösta du dem som känner av trötthet, modlöshet och sjukdom och hör oss då vi gemensamt ber Herrens bön:

Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag, och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo.    Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen!

Ja, inför den tredje advent minns vi Johannes döparen, men jag tänkte att vi ikväll skulle läsa en profetia av en annan stor profet, nämligen Jesaja. Här i bibeln står det att Jesajas namn betyder Herren frälser. Och profeten vittnar mycket om Herren Jesus, om frälsarens födelse och det rike som han skall grunda.

Idag så vet vi att det redan har skett. Jesus föddes för över 2000 år sedan. Idag sitter Jesus på Faderns högra sida i himlen, men han är enligt sina löften också med där man samlas i hans namn. Därför skall vi läsa det tolfte kapitlet i Jesajas bok och vi läser i Jesu namn:

Kapitel 12 Det frälsta Israels lovsång

1 På den dagen skall du säga: "Jag tackar dig, Herre, du var vred på mig, men din vrede har upphört och du tröstar mig.

2 Se, Gud är min frälsning, jag är trygg och fruktar inte, ty Herren Herren är min starkhet och min lovsång. Han har blivit min frälsning."

3 Med fröjd skall ni ösa vatten ur frälsningens källor.

4 På den dagen skall ni säga: "Tacka Herren, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken. Förkunna att hans namn är upphöjt.

5 Lovsjung Herren, ty han har gjort härliga ting. Låt detta bli känt över hela jorden.

6 Ropa av fröjd och jubla, ni Sions invånare, ty Israels Helige är stor, han är mitt ibland er."

Amen!

Rubriken för det här kapitlet är det frälsta Israels lovsång. Och Guds ord vittnar om att också vi som här i Norden tror på Jesus hör till det frälsta Israel.

Ja idag får vi tacka Herren över att han inte är vred på oss och för att han tröstar oss och har förlåtit våra synder. Profeten säger här: Se Gud är min frälsning. Jag är trygg och fruktar inte.

För Herren som är Gud sände i sin godhet sin son Jesus hit till jorden och han försonade världens synd på Golgata kors.

Därför kan vi likt profeten säga: Herren har blivit min frälsning. I vers 3 står det att vi får ösa med fröjd ur frälsningens källor.

Den här versen finns som en tavla på väggen i bykyrkan här i Lövö. "Med fröjd skall ni ösa vatten ur frälsningens källor." Det får vi göra idag och därför får jag försäkra dig om att Gud i Jesus Kristus har förlåtit dig dina synder.

En sådan god Gud har vi som själv genom sin egen son beredde oss en frälsning, en öppen väg till himmelen och frid med Gud i ett gott samvete redan här på jorden.

Ja idag får vi tacka Herren. Vi får lovsjunga Honom ty han har gjort härliga ting. Ja profeten sade här till sist att Jesu namn skall bli känt över hela jorden. Och snart når Julens budskap alla jordens folk.

Profeten uppmanar oss att ropa av fröjd och jubla vi Sions invånare. Jag tror vi får säga: ropa av fröjd ni som får leva ert liv i tro på frälsaren.

Han Jesus vill dagligen vara med er och trösta och sköta om er. Gud är god och Jesus är din vän. Jag vill önska er allt gott och en fridfull och välsignad väntan på Julens högtid.

”Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Faderns och Sonens och den heliga Andes namn. Amen!”