Salighet

Dagens evangelietext talar om salighet. Det är alltid så svårt att förklara ordet salig, för det finns inget jordiskt ord som till fullo kan beskriva det.

Men vi vet vad det är att vara salig då vi genom tron får ha Jesus i hjärtat. När Mose före sin död välsignar Israel säger han: "Salig är du, Israel. Vem är som du? Du är ett folk som har sin räddning i Herren."

Här i världen söker vi ofta den lycka som är både bedräglig och förgänglig, men glädjen i Herren är evig och sann.

Därför kan även Jesus säga i sin bergspredikan: "Saliga är de som sörjer,

för de ska bli tröstade."

Salig, eller evigt lycklig är den som har del i himmelriket, den som får bo i Guds rike där Jesus regerar.

Ett kännetecken för Guds folk är ödmjukhet. De hungrar och törstar efter rättfärdighet, efter Jesu rättfärdighet. 

Guds folk är ett saligt folk då de äger den barmhärtighet som Jesus äger och vill ge åt de sina. När Jesus får ta sig en boning i hjärtat så renar han det och vi får se Gud.

Han kommer med frid till sina barn som bär hans namn. Friden består även då de blir förföljda för hans ljuvliga namns skull.

Salig är den som väntar på lönen i himlen.

Herren är här

"Runtom ska staden mäta 18 000 alnar, och för all framtid ska dess namn vara: Herren är här." 

Herren är här var namnet på Gudsstaden som visades för Hesekiel. I Uppenbarelseboken kallas Guds stad för det Nya Jerusalem.

"Den som segrar ska jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han ska aldrig mer lämna det. På honom ska jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn."

"Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. Och jag hörde en stark röst från tronen: "Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem. Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta."

Herren är här! Det är en bra beskrivning, ett av Gud väl valt namn för att beskriva det som ögat inte sett.

Friskt vatten

I folkbibelns bibelläsningsplan får vi idag läsa om Hesekiels beskrivning av tempelkällan.

"Och vid strömmens båda stränder ska alla slags fruktträd växa upp. Deras löv ska inte vissna och deras frukt ska inte ta slut. Varje månad ska träden bära ny frukt, för deras vatten kommer från helge­domen. Deras frukter ska tjäna till föda och deras löv till läkedom."

Det var en mäktig syn som profeten fick se. På dagen då påskalammet skulle utses eller den 10. april hade profeten i syner från Gud blivit förd till Israels land till ett mycket högt berg. 

"På detta låg söderut något som liknade en stad. Han förde mig dit, och se, där stod en man som såg ut att vara av koppar. Han hade ett snöre av linne i sin hand samt en mätstång, och han stod i porten."

Gud ledde de forna heliga. I fjärran fick de se det som komma skulle och de trodde:

" I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de hade sett det i fjärran, hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. De som säger så visar att de söker ett hemland. Hade de tänkt på det land som de lämnat, så hade de haft tillfälle att vända tillbaka dit. Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem."

Frid eller förskräckelse

När vi läser Korinterbrevet 15 märker vi att döden inte är något bestående.

Jesus vittnar också om att det kommer en tid när alla som ligger i gravarna ska höra hans röst och komma ut. 

De som har gjort ont ska då uppstå till dom, medan den som tagit vara på Guds ord och tror på Jesus redan har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet.

För den människa som inte tagit vara på sin nådetid här på jorden utan flytt undan Gud och hans kärleksfulla kallande röst vittnar Guds ord inte om någon ro i döden, för även döden måste ge tillbaka vad den tagit.

Medan det för den som dör i Herren verkligen finns en frid, då änglarna hämtar själen och den får vila hos Gud i väntan på kroppens uppståndelse finns det ingen god tillflyktsplats för den som lämnar jordelivet i otro.

Paulus är mycket tydlig när han undervisar om att alla döda också uppstår. För att förtydliga vad det handlar om använder han ordet insomna när han talar om de om de som dött i tro på Jesus, medan de andra dör.

Men vad händer med de som dött i otro? Jesus talar om det i Matteus 25 och Gud visade det för Johannes och därigenom för hela världen när han talar om den andra döden, eller att uppstå endast till dom.

"Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. Och döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.

Men kapitel 15 i Korinterbrevet avslutas med orden: 

"Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!

Stå därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren. Ni vet ju att er möda i Herren inte är förgäves."

Det förgängliga kläs i oförgänglighet

Härom dagen var jag till frisören och vi diskuterade om att lillajul och julen närmar sig. Hon berättade om en tidigare kund som sagt att vi skall fira allhelgona först.

Att fira Allhelgona! Det kändes litet märkligt, fastän det inte borde kännas så för ett Guds barn, som genom Jesus har del i det eviga livet.

Genom tron är allt så klart, men den gamla människan, den jordiska kroppen som vi har och som vi bär med oss på vägen till fullkomligheten hos Gud är inte alltid med på noterna. Tanken är inte tillräckligt snabb.

Men visst skall vi fira Alla helgons dag. Genom tron förstår vi att det är en stor dag, en dag värd att fira.

Av bibelns budskap förstår vi att även Adam inte var skapad endast för det här livet. I Guds plan fanns nog att hans jordiska kropp en dag skulle förvandlas till en himmelsk kropp.

Och nu menar jag just förvandlas. Döden är nämligen ett främmande element i Guds skapelse. Men även döden kom genom Guds ord. Dock var den en följd av synden som genom Adams fall kom in i skapelsen.

Den förvandling som Paulus talar om i Korinterbrevets 15. kapitel verkar alltså vara Guds ursprungliga plan för hur han skulle flytta människan från det här jordiska livet till det eviga livet.

En förvandling har också skett t.ex. då Gud tog Elia till sig i stormvinden utan att han behövde smaka döden. Även Hanok blev tagen till Evigheten genom förvandling  och inte genom den död som blev människans lott efter syndafallet.

Men när Gud gör allting nytt, när frälsningsplanen fullbordas efter den sista Basunens ljud eller då den sista Basunen ljuder. Då skall Gud också göra döden om intet.

Nog har Guds barn en framtidsdag som i sanning är ljus och lång. Gud är god!

Tacksamhet eller högmod

Redan i Moseboken varnas Guds folk för högmod: "När du äter och blir mätt och bygger vackra hus och bor i dem, när dina kor och får förökas och ditt silver och guld och allt annat du har förökas, låt då inte ditt hjärta bli högmodigt så att du glömmer Herren din Gud som förde dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.  

Det var han som ledde dig genom den stora och fruktansvärda öknen, bland giftiga ormar och skorpioner och över torr mark utan vatten. Men han lät vatten komma fram åt dig ur den hårda klippan och gav dig manna att äta i öknen, en mat som dina fäder inte kände till. Han gjorde allt detta för att ödmjuka och pröva dig för att sedan göra dig gott.

Du ska inte säga i ditt hjärta: ”Min egen kraft och min hands styrka har skaffat mig denna rikedom”. Du ska komma ihåg Herren din Gud, för det är han som ger dig kraft att skaffa rikedom, därför att han vill upprätthålla det förbund som han med ed har slutit med dina fäder, så som det är i dag."

Högmod verkar förstöra och förleda människan. Människan är skapad till Guds avbild, men högmod och olydnad mot Guds ord för henne ner till djurens nivå.

Vi märker det i vår tid i herrar som Trump och Erdogan. Vi märker det såväl i nationalism som i feminism och i mången slags aktivism. Vi märker det i kyrkan och även i väckelserörelser.

I dag finner vi också falsk frälsningsvisshet där grunden inte är Guds godhet och nåd i Jesus Kristus. 

Människan är skapad till Guds avbild. Till avbild av en Gud som är god, mild och tålamodig, men också allsmäktig. 

Stolthet och högmod

När vi läser Bibeln märker vi att stolthet och högmod verkar vara egenskaper som stänger ut människan från gemenskapen med Gud.

Det var ju också stolthet som ledde till djävulens fall, han ville bli som Gud. Hesekiel målar också en bild av den ondes uppror då han beskriver Babels kungs fall.

"Du sade i ditt hjärta:

’Jag ska stiga upp till himlen,

jag ska resa min tron

ovanför Guds stjärnor.

Jag ska sätta mig på mötesberget

längst upp i norr.

Jag ska stiga upp

över molnens höjder,

jag ska bli som den Högste.’

Men ner till dödsriket störtades du,

längst ner i graven."

Högmod blev också Nebukadnessars fall: "Tolv månader senare gick kungen omkring på taket av det kungliga palatset i Babel, och han tog till orda och sade: ”Här är det stora Babel som jag har byggt upp till ett kungavälde med min starka makt, till ära för mitt majestät!”

Medan orden ännu var i kungens mun kom en röst från himlen: ”Till dig, kung Nebukadnessar, ska det sägas: Ditt rike har tagits ifrån dig. Du ska bli utstött från människorna och bo bland markens djur och äta gräs som en oxe." 

Varför går det inte att komma med stolthet och högmod inför Gud? Det verkar strida mot hans väsen, Gud är ödmjuk och mild. 

Guds tillrättavisning

"Herre, i nöden sökte de dig,

de utgöt tysta böner

när din tillrättavisning

drabbade dem."

Profeten Jesaja skriver om de som i nöden söker Herren:

"Min själ längtar efter dig om natten,

anden i mig söker dig,

för när dina domar drabbar jorden

lär sig världens invånare

rättfärdighet."

Men profeten lyfter också fram en annan sida.

"När den ogudaktige får nåd

lär han sig inte rättfärdighet.

I det land där rätt skulle råda

handlar han orätt,

han ser inte Herrens höghet.

Och Jesaja klagar över de som inte tar tillvara Guds tilltal.

"Herre din hand är upplyft,

men de ser det inte.

De ska se din iver för folket

och blygas,

den eld som är avsedd

för dina fiender ska förtära dem."

Hans förbundsark blev synlig

"Därför måste vi så mycket mer ta vara på det vi har hört, så att vi inte driver bort med strömmen. 

För om redan det ord som gavs genom änglar stod fast och varje överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa straff, hur ska då vi komma undan om vi inte bryr oss om en sådan frälsning? Den förkunnades först av Herren och bekräftades sedan för oss av dem som hade hört honom." 

Ibland kommer saker fram i bibeltrogen undervisning som vi behöver tugga på. Hur ser Gud på de som förkastar honom?

Bibeln vittnar nog om vad som sker. "Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön."

"Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar."

Jesus har försonat hela världens syndaskuld. Endast för djävulen och hans änglar finns det ingen förlåtelse.

Guds vilja är inte att någon människa skall hamna i förtappelsen. Men människor bereder sig själva en plats där genom att förkasta Jesus.

Guds goda vilja är tydlig, men efter syndafallet söker inte människan Gud om än Gud söker människan.

Men frälsningen är beredd och som Guds barn får vi bekräfta för världen att den finns i Herren Jesus, i tron på Honom.

Vi lever i en märklig tid då vi förstår att tiden då de döda skall dömas närmar sig. 

"Vi tackar dig,

Herre Gud Allsmäktig,

du som är och som var,

för att du har tagit makten,

din stora makt,

och nu är kung.

Folken vredgades,

och din vrede har kommit,

tiden när de döda ska dömas

och du ska löna

dina tjänare profeterna

och de heliga

och dem som vördar ditt namn,

små och stora,

och fördärva dem

som fördärvar jorden."

Och Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dån, åska, jordbävning och stora hagel."

När en tanke flög

Även gråa och dystra dagar, måndagar kan man hisna då man inser Guds godhet. Det är stort att få vara Guds gäst här på jorden den tid han utmätt och samtidigt ha en evig boning hos Gud.

Gud ger här nere vad vi behöver och himlaarvet blir över. 

Jag diskuterade idag arbetsärenden med en man som nyss fyllt 60. Han mindes hur snabbt de senaste 20 åren, mycket arbetsintensiva år hade gått och 20 år framåt vågade han inte ens tänka.

Jag slogs av hur annorlunda vi som Guds barn ser på livet och framtiden. Det är så tryggt att varje dag få höra till Guds husfolk och vara på genomresa till ett bättre land.

När Jesus är med på färden är det gott. I Efesierbrevet skriver aposteln "Låt er i stället uppfyllas av Anden och tala till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger. Sjung och spela för Herren i era hjärtan."

Något nytt har kommit

"Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit."

Nog är det ljuvligt att människan av nåd kan äga Jesu Kristi rättfärdighet och därigenom vara försonad med Gud.

Vi vill inte släppa det ifrån oss. Den nya skapelsen är så underbar vilket Paulus vittnar om till Kolosserna: "Kristus i er, härlighetens hopp."

Vi finner det också i psalmens ord (Den signade dag) Nedan något ur psalmen:

"Den signade dag, som vi nu här ser

från himmelen ned till oss komma,

den lyser för oss, giv Gud att det sker

oss alla till glädje och fromma.

Den signade dag, den signade tid,

vår Frälsares födelsetimma,

då kom där ett ljus med himmelens frid

i jordlivets mörker och dimma,

Gud Fader och Son och Helige And’

och änglarnas saliga skara

bevare oss med sin mäktiga hand

i dag och allt framgent för fara,

för djävulens ondska och snärjande list

med vilka han vill oss fördärva.

Det heliga kors, där Herren blev död

för mänskornas synder och mina,

mot djävulen ställer jag i all nöd

och litar till Frälsarens pina.

Ty blodet som där uppå korset flöt ned,

det har mina synder utplåna

Så må vi med lovsång bedja vår Gud

när stunderna växlar och skrider,

att nådigt vi stärks att hålla hans bud

och vakar och tålmodigt lider.

Ja, låt oss då verka med allvar och flit

så länge oss dagen förunnas.

Ty dagen den är ju aldrig så lång

att dock inte aftonen stundar.

Och livet flyr bort i döden en gång.

Väl den som det ödmjukt begrundar.

Så lämnar vi världen och sömnen är djup

i graven, för stoftet en boning.

Och när vi skall hem till himmelens land

och börja den yttersta färden,

vi lämnar vår själ i Skaparens hand

och vänder oss glada från världen.

Ja, giv oss, o Herre, i Frälsarens namn,

att vandringen ändas i glädje!"

I Kristus Jesus är det nya fullkomligt. Det nya livet är ännu här på jorden en kamp mot det gamla, mot allt av synden besmittat.

Det kommer en tid då kampen är över, men den tiden är inte ännu. Men när vi är försonade med Gud leder Jesus själv kampen och striden.

Låter vi honom göra det får vi åter och åter känna en frid och glädje som världen inte kan ge. Den är inte alltid glättig. Den kan vara blandad med tårar, både glädjens och sorgens tårar.

Men det slutar i fullkomlighetens land..

Jesu ord till Paulus

Vi vet att Jesus mötte Paulus på vägen till Damaskus. Paulus återger också inför konung Agrippa vad Jesus vittnade för honom:

"Jag sänder dig till dem för att öppna deras ögon, för att vända dem från mörker till ljus och från Satans makt till Gud, så att de får syndernas förlåtelse och en plats bland dem som helgats genom tron på mig."

Försoningen med Gud är alltså tvärtemot vad man ofta hör idag en omvändelse. Människan är antingen under den ondes makt eller försonad med Gud och äger syndernas förlåtelse.

Paulus redogör inför Agrippa hur han lytt Jesu befallning: "Därför, kung Agrippa, har jag inte varit olydig mot den himmelska synen. Jag har predikat, först i Damaskus och sedan i Jerusalem och hela Judeen och även ute bland hedningarna, att de ska ångra sig och omvända sig till Gud och göra gärningar som hör till omvändelsen."

Läkaren Lukas som ledd av den Helige Ande skrev Apostlagärningarna tog i den skrift som var riktad till Guds vän Teofilus också med vad omvändelsen till Gud innebär.

Den som fått nåden att omvända sig till Gud och fått ta till sig det glada budskapet att synderna är förlåtna för Jesu skull, han går inte därefter och syndar åter d.v.s återgår till den ondes makt.

Med andra ord fostrar nåden:

Tjuven slutar att stjäla.

Den girige delar med sig.

Baktalaren slutar förtala

Den otuktige vill leva i renhet.

Den homosexuella vill inte leva i ett sexuellt förhållande vilket Guds ord förbjuder.

Och så vidare. Gud skiljer inte på synder. Om än de är förlåtna är de inte tillåtna.

Till Korinterna skriver aposteln: 

"För även om vi lever i världen, strider vi inte på världens sätt. Vapnen vi strider med är inte köttsliga utan har kraft från Gud att bryta ner fästen. 

Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig mot kunskapen om Gud. Vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus, och vi är beredda att straffa all olydnad så snart er lydnad blivit fullständig."

Jesu sändebud vädjar till alla människor att de skall låta försona sig med Gud. I budskapet, evangeliet finns det kraft.

Jesu sändebud skäms inte för Guds ord och den kraft som där finns:

"Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro."

Ett rakt och klart budskap

Nog är det ett tydligt, både enkelt och klart formulerat budskap som Gud vill föra ut genom sina sändebud.

Vi förstår att sändebudet själv också måste ha fått nåden att sätta tro till det goda budskapet. 

Paulus såg det som stort att han den minsta av alla heliga hade fått nåden att predika det glada budskapet.

Men budskapet är inte beroende av sändebudet. Det kommer inte an på dennes känslor, livssituation och ställning, om än Gud i sin allmakt även formar sina sändebud.

Paulus var ofta ett sändebud i bojor och kanske just därför för att Guds mäktiga kraft skulle framhävas. 

Jesu sändebud

Den här söndagens tema är Jesus sändebud.

Paulus skriver: "Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. 

Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst.  

Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord.

Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar genom oss. Vi ber på Kristi uppdrag: låt försona er med Gud! Han som inte visste av synd, honom gjorde Gud till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud."

Gud vädjar genom Kristi sändebud att alla människor skulle låta försona sig med Gud. I Kristus Jesus är människan rättfärdig inför Gud. 

I Jesus och genom tron på honom kan vi frimodigt och tryggt komma till Gud.

Guds frid!

I en allhelgonapsalm sjunger vi om en frid som ger glädje redan här och nu:

"Helgonen har funnit friden

Slut är striden

som de troget utstod här.

De får nu med helgad tunga

lovsjunga.

Herren deras glädje är.

Inget ont dem längre sårar,

inga tårar

fäller de i himlen mer.

Syndens börda lyftes av dem,

Herren gav dem

nåden han de trogna ger.

Kristus dödens makt har slagit.

Han har tagit

dem till himmelsk sällhet stor.

Bortom striderna i tiden

evigt friden

i förlösta hjärtan bor.

Hjälp oss, Herre, nåd att unna

för att kunna

såsom de i tron bestå.

Låt oss med din helgonskara

i din klara

himmel evig glädje få."

Nåden fostrar. Nåden ger kraft och glädje i tron. Nåden leder striden mot synden, djävulen och den mänskliga fördärvade viljan.

Nåden är vacker om än törnekrönt. Nåden är ljuvlig och bördan lätt om än korset tynger. 

Nådens dörr står öppen och det är nåd utöver nåd.

Slutförmaningar

Petrus talar om de laglösa villfarelse. Vi kan ana att de en gång känt Guds bud och hans goda vilja, när han skapade människan till sin avbild, till man och kvinna.

"Därför, mina älskade, när ni nu väntar på detta, gör allt ni kan för att bli funna rena och fläckfria inför honom i frid. Och räkna med att vår Herres tålamod innebär frälsning.

Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er efter den vishet som han har fått, och så gör han i alla sina brev när han talar om detta. I hans brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och ostadiga människor förvränger till sitt eget fördärv, något som också sker med de övriga Skrifterna.

Mina älskade, ni vet ju redan detta. Var därför på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste. Väx i stället i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran, nu och till evighetens dag. Amen."

Om än människan har en diger teologisk utbildning blir hon ostadig och ännu värre okunnig när hon förlorar sin tilltro till Guds ord.

Det finns en frid som övergår allt förstånd. Att som syndare, som bristfällig få förtrösta på Herren. Att få ställa sig ödmjukt inför Guds ord.

Det är nåd att genom Guds ord få bli förankrad vid klippan Kristus. Att utan egen förtjänst få ta emot nåden som han ger genom Jesus.

Mera fann jag inte under ordet laglös. Laglösheten upphör också då Gud skapar nya himlar och en ny jord.

Där finns ingen olydnad, där är ingenting bristfälligt. I väntan på det får vi glädjas över de Heligas gemenskap.

Att förneka den som friköpt

Nu har vi åter kommit till aposteln Petrus och hans undervisning. Målet är att Guds ord skall få avslöja vad som menas med laglöshet.

Petrus talar om fräcka och självsäkra som älskar villfarelsens lön och lämnat den raka vägen. För deras skull hånas sanningens väg.

Vi ser det så tydligt. Kyrkan har blivit dragen ner i smutsen och kan inte ta sig bort därifrån. Gång på gång käbblar man om sådant som enligt Guds ord är helt klart.

Guds ord är så skarpt att jag bävar när jag citerar det: "De har ögon fulla av otrohet och kan inte få nog av synd. De lockar till sig ostadiga själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn."

"Dessa människor är källor utan vatten och moln jagade av stormvinden. Det djupa mörkret väntar dem. De talar stora och tomma ord och lockar med lössläppthet och köttsliga begär till sig människor som nyss har kommit undan dem som lever i villfarelse. De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, för det man besegras av är man slav under."

Och Petrus skriver: "Hunden vänder om till sin spya, och tvättat svin vältrar sig i smutsen." 

I går läste jag om en kvinna som klagade över att när hon hör talas om den Lutherska kyrkan är det endast då den försöker ändra det äktenskap som Gud instiftat. Om det är så är det allvarligt.

Men jag förstår henne och biskoparna bär ansvaret för att de för att behålla skattebetalare friar till lögnen. Ja det är avlatshandel i modern tappning.

Men när Petrus skriver om laglöshet talar han om livet i Sodom. 

"Han skonade inte heller den forntida världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, med sju andra när han lät floden drabba de gudlösas värld. 

Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång och lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som väntar de gudlösa.  

Men han  räddade den rättfärdige Lot, som plågades av de laglösas lössläppta liv. Den rättfärdige som bodde bland dem plågades nämligen dag efter dag i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde.

Herren förstår alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och hålla de orättfärdiga i förvar under straff fram till domens dag."

Gud vare tack för det profetiska ordet..

Kärlek till sanningen

Guds folk får leva i sanning i väntan på det saliga hoppet.

Guds ord är sanning. När präster, prostinnor och biskopar smädar Guds ord genom att upphöja människan skall vi inte lyssna till dem.

Sådana som är förblindade och inte ser vad tiden lider behöver Guds barn akta sig för.

I ett av pastoralbreven, brevet till Titus skriver Paulus:

"Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 

Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet. 

Han har offrat sig för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar.

Så ska du tala, förmana och tillrättavisa med allt eftertryck. Låt ingen se ner på dig."

När vi håller fast vid Guds ord behöver vi inte bli nedslagna och modlösa av människors falska spel.

Som liten pojke hörde jag morfar tala om Örnens vingar. Han talade om platsen i öknen där Gud hade berett ett uppehälle för Guds folk. Nog var det även då svåra tider och den falska läran kom mycket nära. 

Laglösheten vet inte av samfundsgränser. Den framträder där de som bekänner sig som kristna ställer sig över Guds ord och följderna är svåra, ja fruktansvärda. Det har jag fått se, om än på avstånd, under de 50 år jag levat.

Men Gud är god och hos Jesus finns det en härlig viloplats.

" I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot hennes övriga barn, dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd. Och han stod på sanden vid havet."

Draken bygger sin kyrka på lögnen, på sanden och den kan aldrig bestå inför Himmelens Gud.

En blekgul häst och en vit

"När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde varelsens röst säga: "Kom!" 

Och jag såg, och se: en gulblek häst, och han som satt på den hette Döden, och helvetet följde honom. 

De fick makt över en fjärdedel av jorden, att döda med svärd och med svält och med pest och genom jordens vilda djur."

Många förliknar den blekgula hästens härjningar med den gröna rörelsen. Där har människan inget stort värde. Oönskade barn skall dödas. Gamla skall ges dödshjälp. De vilda djuren skall få härja fritt.

Den mat som Gud gett oss förbannas. När pesten drar fram vill man utlysa klimatnödläge. Ja det finns många, många antydningar om att människan förblindats

Även i vårt land har butikshyllorna varit ställvis tomma. Nu vågar ingen ens gå dit utan att ha en engångsmask som sedan slängs bland soporna eller en tygmask som skall kokas i vatten.

Efter den blekgula hästens härjningar tröstar Gud sina martyrer: " Herre, du som är helig och sann! Hur länge ska det dröja innan du dömer jordens invånare och straffar dem för vårt blod?" 

Och var och en av dem fick en vit dräkt, och de blev tillsagda att vila ännu en liten tid, tills deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de, hade blivit fulltaliga."

Paulus skriver om laglöshetens människa i brevet till tessalonikerna:

"När det gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst och hur vi ska samlas hos honom ber vi er, bröder, att inte plötsligt tappa fattningen. Låt er inte skrämmas av någon ande eller av något ord eller brev som påstås komma från oss och som säger att Herrens dag är här.

Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.

Minns ni inte att jag sade er detta medan jag ännu var hos er? Och ni vet vad det är som nu håller honom tillbaka så att han kan träda fram först när hans tid kommer.

Laglöshetens hemlighet är ju redan verksam. Nu måste bara han som håller tillbaka röjas ur vägen.

Sedan ska den laglöse träda fram, han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst.

Den laglöses ankomst är ett verk av Satan som kommer med stor kraft och med lögnens tecken och under. 

Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. 

Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten."

Före den laglöse framträder är laglöshetens hemlighet verksam. Kärleken till sanningen avtar och slocknar hos de flesta då den vita hästen drar fram över jorden som en segerherre. 

Han nämns aldrig som den förste, men som en av de fyra. 

"Och jag såg när Lammet bröt ett av de sju sigillen. Då hörde jag en av de fyra varelserna säga med en röst som åskan: "Kom!" Jag såg, och se: en vit häst, och han som satt på den hade en båge. Han fick en segerkrans, och han drog ut som segerherre för att segra."

Israels Gud lever om än laglösheten tilltar

Jesus vittnade om att laglösheten ökar. I år har anarkismen gått som en löpeld över hela världen. I vårt land upphöjer även de som kallar sig kristna uppror mot både den överhet som Gud insatt och mot Guds ord.

Inrikesministern ville försvara olydnad och Elokapinas terrorism i Helsingfors. Biskoparna vill försvara de som bryter mot ordningen i den kyrka som ännu bär reformatorn Luthers namn.

Paulus skriver till romarna. "Men Gud vare tack! Ni var slavar under synden, men nu har ni av hjärtat börjat lyda den lära som ni blivit överlämnade åt.  

Nu är ni befriade från synden och slavar hos rättfärdigheten – jag använder en enkel bild för er mänskliga svaghets skull. Så som ni förr ställde era kroppar i orenhetens och laglöshetens tjänst till laglöshet, så ska ni nu ställa era kroppar i rättfärdighetens tjänst till helgelse.

När ni var slavar under synden var ni fria från rättfärdigheten. Men vad fick ni då för frukt? Sådant som ni nu skäms över, eftersom det slutar i döden. 

Men nu när ni är befriade från synden och slavar hos Gud, får ni helgelse som frukt och till slut evigt liv. Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre."

Paulus talar om att vara slavar hos rättfärdigheten. Att den som fått sina synder förlåtna vill förbli i förlåtelsen.

I brevet till Timoteus skrev han att lagen är till för syndare. 

"Målet med förmaningen är kärlek ur ett rent hjärta, ett gott samvete och en uppriktig tro.  

Det målet har vissa missat och förfallit till tomt prat. De vill vara lärare i lagen men förstår varken vad de säger eller vad de så säkert uttalar sig om.

Men vi vet att lagen är god, om man använder den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och rebeller, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga. 

Lagen är till för dem som misshandlar sin far och mor, för mördare, för dem som lever i otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och allt annat som går emot den sunda läran, enligt evangeliet om den salige Gudens härlighet som har anförtrotts mig."

Jag kan inte förstå annat än att biskoparna med Borgåbiskopen i spetsen nu öppet ställer sig i laglöshetens tjänst.

Guds ord kan de inte ändra på. I Kina publicerar man nu en kommunistisk bibel. I vår kyrka publicerade en präst en HBT- bibel för ett tiotal år sedan. Han var då ett undantag. Nu är de som tror på Guds ord och högaktar den skrift som Gud genom den Helige Ande lät bli nerskriven i minoritet.

Vi ser det inför våra ögon. Laglösheten har tilltagit och kärleken har falnat hos de flesta.

Men ännu lever Israels Gud..

Vilka är de laglösa?

Bibeln talar ju om laglösa och laglöshetens hemlighet och redan på apostelns tid var laglöshetens hemlighet verksam. Vad finner vi om det ur folkbibelns översättning?

Laglösheten är ju något som både hotar och förleder Guds folk och nu uppmanar ju även biskoparna till laglöshet. Kyrkpressen skriver: "Att varna präster som viger samkönade par är inte rätt väg att gå, säger biskoparna."

Skrift skall med skrift förklaras är ett gott rättesnöre. Vad menar skriften med laglös? Vem är laglös?

1. Jesus säger: " Då ska man utlämna er åt lidande och döda er, och ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt namns skull. Och då ska många komma på fall, och de ska förråda varandra och hata varandra. 

Många falska profeter ska träda fram och bedra många, och eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst."

Även när laglösheten är som störst ska den som tror på Jesus, han som uppfyllde lagen bli frälst. Den som håller ut i den tron.

Den som tror på Jesus som sina synders försonare är inte laglös och han kan bestå då kärleken kallnar hos de flesta. Jesus sammanfattar lagen med att älska Gud av hela sitt hjärta och sin nästa som sig själv.

Vi förmår inte det och kommer till korta. Vi behöver ständigt Jesus.

2. Petrus förkunnar på pingstdagen:

"Och jag ska göra under uppe på himlen

och tecken nere på jorden,

blod, eld och moln av rök.

Solen ska vändas i mörker

och månen i blod

innan Herrens dag kommer,

den stora och strålande.

Och det ska ske att var och en

som åkallar Herrens namn

ska bli frälst.

Israeliter, hör dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som blev erkänd av Gud inför er genom kraftgärningar, under och tecken. Genom honom gjorde Gud detta mitt ibland er, som ni själva vet. Efter Guds bestämda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av de laglösa spikade ni upp honom och dödade honom. Men Gud har uppväckt honom och löst honom ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt för döden att behålla honom."

Det var Guds plan att Jesus skulle bli utlämnad. Det var Guds plan att han skulle dödas med hjälp av hedningarna, de laglösa.

Judarna förkastade inom några årtionden Jesus, men tro väcktes bland hedningarna och så skulle evangeliet om riket nå alla folk.

Kosta vad det kosta vill

Av Guds ord förstår vi att djävulen har två olika sätt hur han strider mot Guds folk.

Han förtalar, ljuger och försöker få fram yttre förföljelse mot kristna. Det sker på många ställen i vår värld, kanske mest i Kina.

Det andra sättet är att han förleder via villfarelse och falsk lära. Det finner vi i hela västvärlden.

Naturligtvis kan han använda båda sätten delvis eller tillsammans.

Hans mål är att den världsliga och andliga makten sammanförs. Det märker vi tydligt av Uppenbarelsebokens tolfte och trettonde kapitel.

Under den kristna historiens gång har han också lyckats på många ställen. Hans mål är att lyckas över hela världen.

Men det är märkligt och så underbart att Herren Jesus både avslöjar och stoppar dessa försök. Paulus skriver:

"Sedan ska den laglöse träda fram, han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst."

Djävulen och vilddjuren går mot sin undergång och då deras makt syns vara som störst är slutet nära. Jesus segrar.

Vi märker att samma sak hände vid korset. Fariséerna behövde hjälp av romarna för att kunna döda Jesus. Och de fick hjälpen genom Herodes och Pilatus.

Men den onde lider ett fruktansvärt och totalt nederlag. Han krossas då Jesus genom sin korsdöd försonar världens syndaskuld. 

Och Jesus besegrar även döden. Han uppstår och han tar sitt säte på Faderns högra sida i himmelen.

Han kommer också tillbaka då Guds tid är inne. Då skiljs rättfärdiga och orättfärdiga slutgiltigt då Guds domstol upprättas.

Här nere vandrar och verkar de sida vid sida, både i kyrka och samhälle, men en dag blir det annorlunda då himlens och helvetes portar står öppna.

Då väger människans ord inte mycket. Då avslöjas falska lärare. Då går människan till den plats dit Guds ord och Gud själv visar henne.

Guds frälsningsplan genom tron är fullbordad. Den som trodde går in glädjen. Den som själv lekte Gud förvisas till platsen där ingen Gud finns.

Guds dom är rättvis och slutgiltig. Ingen kan då mera gå över från den ena till den andra sidan.

Men jag tror att när vi av Guds nåd en gång står där i himmelen och skådar Jesus, frälsaren, då vill vi inte mera någonstans.

Då vilar blicken stadigt på honom. Idag får vi säga kosta vad det kosta vill. Led du oss gode Gud ända fram.

Han är Gud

Synden kom till världen då människan förleddes till att ifrågasätta Guds ord. Människan skapades till en Guds avbild, men hon ville bli Gud.

Men synden, olydnaden mot Gud för ständigt människan längre bort från Gud. Människan vill bli som Gud, men i sin dårskap går hon längre och längre bort.

Det slutar med att hon blir bortvisad från Guds ansikte till den plats som Bibeln kallar för eldsjön och helvete.

Djävulens första lögn är mycket avslöjande: "Men Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas, och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”

Före lögnen hade Djävulen ifrågasatt Guds klara bud som Gud gett för att skydda människan.

Men Gud som vill människan så väl lovade, förberedde och fullbordade en räddning, en väg tillbaka till frid, harmoni, glädje, ärlighet och gemenskap med Gud.

Jesus Kristus, Guds son!

Men åter är djävulen där och ifrågasätter den frälsningen. Han verkar då säga ungefär så här: När du nu är frälst så kan inget hota dig. Guds bud behöver du inte bry dig om för du har kunskap att själv avgöra vad som är Guds vilja.

Aposteln Paulus skriver i brevet till Timoteus om Guds frälsningsplan genom tron. Alltså genom tron på Jesu fullkomliga verk.

Djävulen ifrågasätter först, sedan ljuger han. Lögnen är tillägg och avdrag från frälsningen i Jesus Kristus.

Tillägget är att människan kan förbättra frälsningen genom sina gärningar. Avdragen att människan som frälst inte behöver Guds ord, allt Guds ord.

När den frälsta människan lyssnar på lögnaren djävulens lockande röst faller hon sedan i högra eller vänstra diket. 

Men den människa som hamnar i diket går under om Gud inte åter sträcker ut sin räddande hand, evangeliet och drar upp henne på vägen.

På vägen vandrar människan mot målet i gemenskap med Gud genom tron på Jesus, som en benådad syndare som älskar Gud och hans ord. 

Ledd av ljuset, av Jesus når vi en gång målet i himmelen, hos Gud.

Där ifrågasätter ingen att Gud är Gud. Där fröjdas vi över att allt är såsom Gud hade sagt i sitt ord.

Kristus och församlingen

Aposteln Paulus talar om en stor hemlighet, förhållandet mellan Kristus och församlingen. Kristus är huvudet för sin församling.

Till Kolosserna skriver Paulus:

"Också ni, som en gång var främmande och fientliga till sinnet genom era onda gärningar, också er har han nu försonat med sig genom att lida döden i sin jordiska kropp. 

Han vill föra fram er heliga, fläckfria och oantastliga inför honom, om ni verkligen står fasta och grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen"

När Paulus skriver till korinterna liknar han sig själv vid en far som trolovat sin dotter, församlingen, till äktenskap med Kristus, "Jag har trolovat er med en enda man, Kristus, och vill föra fram en ren jungfru till honom."

Men Paulus visste att de kristnas sinnen kunde förföras och fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus.

Han visste att om någon kommer och predikar en annan Jesus än den han och hans följeslagare hade predikat, om de tar emot en annan ande eller ett annat evangelium än det de tidigare tagit emot, så accepterar de det gärna.

Människan har lätt att ta mänskliga tankar till sig och skapar sig gärna en egen avgud som ofta då är antikristlig eller antikristus.

Till galaterna skriver aposteln: "För min del vill jag aldrig vara stolt över något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen."

De heligas gemenskap

Kristi lära för också tankarna till allhelgona helgens tema "de heligas gemenskap". Bibeln talar om de heliga och om gemenskapen dem emellan.

Som aposteln skriver till korinterna är gemenskapen i Jesus Kristus. " Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre."

De första kristna höll troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen, brödsbrytelsen och bönerna.

Johannes skriver: Detta är det budskap som vi har hört från honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. 

Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.

Paulus skriver ännu till romarna: och  tänk på tiden, att det är dags för er att vakna upp ur sömnen. Frälsningen är oss närmare nu än när vi kom till tro. 

Natten går mot sitt slut och dagen är nära. Låt oss därför lägga bort mörkrets gärningar och ta på oss ljusets vapenrustning. 

Låt oss leva värdigt, som på dagen, inte med vilda fester och fylleri, inte med otukt och orgier, inte med strid och avund. Nej, iklä er Herren Jesus Kristus och ha inte en sådan omsorg om kroppen att begären väcks till liv.

Kristi lära

I Bibeln finner vi benämningen Kristi lära två gånger, i Johannes andra brev och Hebreerbrevets sjätte kapitel.

På båda ställena kommer ordet med en kraftig varning för att komma bort från den.

"De som en gång har tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande och smakat Guds goda ord och den kommande världens krafter men sedan avfallit, dem går det inte att föra till ny omvändelse då de själva korsfäster Guds Son på nytt och hånar honom offentligt."

Hebreerbrevet varnar för en tro som genom olydnad mot Guds ord slutar i förbannelsen.

Och Johannes beskriver mycket tydligt hur Guds folk skall förhålla sig till villolärare:

"Se till att ni inte förlorar det vi har arbetat för utan får full lön. Den som går vidare och inte blir kvar i Kristi lära, han har inte Gud.

Den som blir kvar i hans lära, han har både Fadern och Sonen. Om någon kommer till er och inte har med sig denna lära ska ni inte ta emot honom i ert hem eller hälsa honom välkommen. 

Den som välkomnar en sådan gör sig medskyldig till hans onda gärningar."

Hos Jesus

Hur skall man förhålla sig till en påve, en biskop och den larmande hop som är på väg bort från Jesus. Någon kan tycka att man inte får skriva så (att de är på väg bort från Jesus), men vi har bibelns vittnesbörd på att det är så.

Jesus säger: "Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord. Och min Far ska älska honom, och vi ska komma till honom och ta vår boning hos honom."

Det är sorgligt att se skaran som går bort från Jesus och hans ord. Men det är också tungt och ledsamt att betrakta avfallet och antikristlig lära.

Jag menade missa kvällens andakt i radio LFF men hann börja lyssna när taket till det hus där Jesus bodde hade lyfts av och man sänkte ner en lam man till platsen där Jesus bodde.

Ja Jesus bodde faktiskt där i huset vilket vi märker av Markus andra kapitel. När man fick höra att Jesus var hemma samlades så många att de inte längre fick plats ens utanför dörren. Och han förkunnade ordet för dem.

Då kom man till honom med en förlamad som bars av fyra män. 

Vart det så att Jesus hade hyrt in sig i den lägenhet där Andreas och Petrus bodde?

Men Jesus förkunnade ordet för folket som kom till honom. Därför kan vi ännu idag finna Jesus både i det lästa och predikade ordet. 

Vi finner inte Jesus i skaran som följer en vilsen påve och biskop. Men vi finner Jesus i ordet.

Där Jesus är hör vi hans röst: "Mitt barn, dina synder är förlåtna."

Ännu idag får sargade, uppgivna, sårade, vilseledda, vilsna, sexuellt söndriga, homosexuella, ensamma, olyckliga, tvivlande höra de orden: "Mitt barn, dina synder är förlåtna."

Det budskapet får ännu Kristi kyrka föra ut till gator och gränder. Där finner människan glädje, frid, upprättelse, människovärde, acceptans och främst just syndernas förlåtelse.

Och där hörs också Jesu milda och kärleksfulla röst: följ mig! Gå ej bort, kom hem! Sök inte acceptans och falsk tröst hos den larmande hopen, utan hos Jesus och i hans ord.

Kristi kyrka har ett ljuvligt kallande budskap. Gud är god!

Min Gud min Gud vad jag är glad

Lina Sandell skriver i en sång om den verkliga glädjen, om det som ett Guds barn har i Herren Jesus.

Jag tror att vi kristna behöver mera av den glädjen. Tänk att vi får leva här på den jord som Gud skapat och upprätthåller.

Här är vi omslutna av Guds omsorg. När vi orkar fästa trons ögon på Jesus viker mörkrets dysterhet och vi kan med Lina sjunga:

O Gud min Gud vad jag är glad, en dräkt jag fått av dig, som passar för den nya stad dit du har kallat mig.

En världsnyhet

Sent igår kväll kablades nyheterna ut:  En ny dokumentär hade premiär i Rom på onsdagen.

Dokumentären Francesco handlar om påvens liv och visades för första gången under filmfestivalen i Rom.

På Borgåbiskopens privata fb- sida skriver 5 aktivister inlägg där Påven och Borgå biskopen prisas. 

Man gläds över att det rör på sig. Man tror att världen har blivit ett steg bättre i dag, den kristna delen av världen, den vars kultursfär de flesta av oss tillhör.

Och man fröjdas över att i dagens HBL skriver vår egen kyrkas påve, biskop Bo-Göran Åstrand ungefär att han anser att homosexuella borde ha rätt till kyrklig vigsel.

- -

På Patmos såg Aposteln Johannes en syn om två vilddjur, ett världsligt och ett religiöst. Han såg  det första träda fram.

Och draken gav det sin makt och sin tron och stor auktoritet.

Och Johannes skriver om det första: 

"Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte från världens skapelse har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat."

Johannes ser också det andra träda fram och då skriver han förunderligt. 

"Och det fick makt att ge livsande åt vilddjurets bild, så att vilddjurets bild till och med kunde tala"

I breven till de sju församlingarna avslutar Herren Jesus breven med orden: "Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!"

Men Jesus kommer också med tröstens ord:

 "Åt den som segrar ska jag ge att äta av livets träd som står i Guds paradis."

"Den som segrar ska jag ge av det dolda mannat"

"Och jag ska ge honom morgonstjärnan."

"Den som segrar ska alltså bli klädd i vita kläder, och jag ska aldrig stryka hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Far och hans änglar."

 "Jag kommer snart. Håll fast vid det du har så att ingen tar din krona."

"Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig."

Gud vill aldrig att vi skall bli skrämda av olika saker som sker. Gud vill däremot att vi fäster blicken vid Jesus, han som ger frid i en orolig tid.

Jag vet inte hur stor spelare påven är. Men jag vet att han vilseleder. Borgåbiskopen har nog också tydligt visat vad han går för. Hans agenda är tydligt obiblisk, men tyvärr kan hän ännu vilseleda. 

Men jag vet att Gud är god. Jag vet att inget sker som Han inte tillåter. Jag vet att Jesus en dag kommer. Därför är jag vid gott mod.

Visst är tiden på många sätt dyster, men morgonstjärnans sken är så underbart att det överskyler allt.

Gud är trofast. Människorna spelar sitt falska spel. Gud har omsorg om de sina. Tiden utvisar vad gårdagens världsnyhet betyder och innebär.

Men Herrens nåd är var morgon ny!

Flaggan - den blodröda fanan

Jag tänkte här om dagen på vad det innebär att en människa, en stad eller nejd hissar upprorets flagga bredvid korsflaggan.

Karleby har beslutat om att ge tjänstemännen rätt att hissa prideflaggan, stolthetsflaggan och låta den stiga mot höjden.

Vad säger färgerna i upprorets flagga. Det lär vara så här (enligt aktivisternas egna uppgifter på nätet):

Röd

Färgen röd står för livet. Och rött passar verkligen bra när man tänker på livet och alla de vägskäl som vi ställs inför. En underbar nyans helt enkelt.

Orange

Färgen som ibland kallas för brandgul det vill säga orange står för helande. 

Gul

Nyansen gula står för solen. 

Grön

När du tänker på färgen grönt vad tänker du på då? Naturen så klart. Det är även det som grönt på prideflaggan står för.

Blå

Havet är blått och när vi tittar ut i det blåa havet så känner vi ofta harmoni. Färgen blått står för harmoni på prideflaggan.

Lila

Den sista färgen på flaggan är lila så vad betyder egentligen den? Kort och gott anden och själen. 

- -

Jag låter Paulus definiera människans uppror mot Gud:

Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro.

Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 

Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 

De påstod att de var visa, men de blev dårar och bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 

Därför utlämnade Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra. De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen.

Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.

Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras. De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 

De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det."

Vaka och be

Den här morgonen har jag tänkt på Jesu uppmaning till de sina medan ögonen farit fast och jag har halvslumrat.

"Portvakten befallde han att vara vaken. Var därför vakna! Ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller när tuppen gal eller på morgonen."

Jesus upprepar befallningen "Och vad jag säger till er, det säger jag till alla: Håll er vakna!"

Jesus talar om att vaka i tron. Många är glada över att man i allt flera städer hissar upprorsfanan. Ja man kan tydlig kalla sig både kristen och pastor och hylla djävulens egenskaper, d.v.s. stolthet och högmod.

Vi förstår att en sådan portvakt inte är tillsatt av Jesus. "Var på er vakt och håll er vakna, för ni vet inte när tiden är inne. Det är som när en man reste bort och lämnade sitt hus och gav sina tjänare ansvar, var och en för sin uppgift."

Jag tänker på Jesus som lämnade jorden så att han inte mera är här i synlig gestalt men dock i sitt ord, som han förklarar genom sin Ande. Jesu fana är den blodröda fanan som påminner om att synden och syndaren behöver försoning.

Fienden berättar faktiskt öppet vad färgerna i hans fana vittnar om. Även det att den turkosa färgen som ursprungligen var med står för magi. 

I Samuelsboken läser vi: "för upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi."

Ockultister, avgudadyrkare och lögnare kommer aldrig in genom portarna till Evighetens himmelska stad. Därför kan Guds folk aldrig flagga för stolthet och högmod som leder människan i fördärv.

Som en öppen bok

Som en öppen bok är människan inför Gud, inför sin skapare. Människorna skall dömas efter vad som står skrivet i böckerna. Vi förstår att ingen människa har levt så att det duger inför Gud. Det är omöjligt.

Vid domen öppnas också en annan bok, livets bok. Den vars namn inte finns i livets bok går förlorad.

Livets bok tillhör Jesus. In i Guds stad som kallas det nya Jerusalem kommer de vars namn är skrivna i Livets bok. 

Jesus säger: "Den som segrar ska alltså bli klädd i vita kläder, och jag ska aldrig stryka hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Far och hans änglar."

Jesus känner de vars namn är skrivna i Livets bok som är en frälsningens bok, en förteckning över de vars synder och skulder är förlåtna i Jesu blod.

Jag tänker ännu på tron som jag skrev om igår. Tron som vi behöver varje dag och som vi med glädje och tacksamhet får ta emot.

Jag vill se in i boken, i livets bok för att se om mitt namn är skrivet där. Det gör jag då jag ser på Jesus i tro. När jag i tro tar emot det budskap han ger: Det är fullbordat. När jag i tro på Bibelns löften ser på honom som håller livets bok i sin hand.

Är Jesus och livets bok viktigt för mig? 

En personlig tro, en saliggörande tro

Ikväll lyssnade jag på de delar av söndagskvällens sammankomst som jag missade igår. Staffan talade om den personliga tron som vi behöver.

Den personliga tron är den saliggörande tron. Jesus dog för hela världens synder, men vad hjälper det mig om jag inte tror att Jesus försonade min synd.

I sången sjunger vi: Han ger tron som jag behöver och himlaarvet blir också över. Jag har tänkt på vilken nåd det är att få bli född in i en släkt där tron är viktig. Där tron fått gå vidare från generation till generation.

Jag har tänkt på faffas sånger, moffas berättelser och på söndagens sammankomster. I ett kristet hem får tron mogna och växa fram som en naturlig del av livet.

Ja, jag har mycket att vara tacksam över. 

Ovanliga dagar

Morgonens bibelord är en del av Marias lovsång: 

"Hans barmhärtighet

varar från släkte till släkte

över dem som vördar honom.

Han har gjort väldiga gärningar

med sin arm,

han har skingrat dem

som har stolta hjärtan och sinnen.

Härskare har han störtat

från deras troner,

och de enkla har han upphöjt.

Hungriga har han mättat

med sitt goda,

och rika har han skickat

tomhänta bort."

Jag blickar tillbaka på en ovanligt veckoslut. Igår firade jag sammankomst med mor och far i mitt barndomshem. Före gudstjänsten började och vi drack både kyrk- och 50- årskaffe betraktade jag en gammal bild och förstod att 50 år har innehållit mycket.

Medan ordet gick ut såg jag ut genom fönstret. Där på andra sidan glaset var tre generationer samlade för cirka 50 år sedan.

Där satt också farfar och morfar, faster och Erik, mammas moster och..

Jag vet vart de gått de som flyttat i tro. Ordet vittnar därom. Gud bekräftade också det i en dröm natten innan. 

Sammankomsten från Kållby slutar med sångens ord: När jag där får fri, förklarad kasta mig för tronen ned. Skall jag ej den sången glömma: Hela vägen gick han med..

Guds avbild i Kristus

Paulus skriver till korinterna: "Om vårt evangelium är dolt, så är det dolt för dem som går förlorade.  

Den här världens gud har förblindat de otroendes sinnen så att de inte ser ljuset som strålar från evangeliet om Kristi härlighet, han som är Guds avbild. 

Vi predikar inte oss själva, utan Jesus Kristus som Herren och oss som era tjänare för Jesu skull. Gud som sade: "Ljus ska lysa ur mörkret", han har lyst upp våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus."

Kristus är alltså Guds avbild och människan är skapad till Guds avbild. Vilket djup det finns i de orden.

Den söndriga i synd fallna människan är inte den Guds avbild som vi som Guds folk skall förhärliga. Nej! 

Avbilden tar form då Jesus genom tron kommer in i en genom syndafallet fördärvad människa. När Jesus genom tron bor i hjärtat får människan bli den avbild hon är skapad till.

En benådad syndare är Guds avbild. Människan får nåd. Synden försonas, den upphöjs inte, den förhärligas inte.

Evangeliet om Kristi härlighet är fördolt i världen. Det är också mycket dolt i tidningen Kyrkpressen som jag läste på morgonen.

Men ljus ska lysa ur mörkret. Det är Guds goda vilja. Och i morgonstjärnans klara sken når de friköpta fram till det land där inget mörker finns.

Gud är god!

 

Friköpta

Petrus skriver: "Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting som silver eller guld ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder. 

Nej, det var med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och brist. 

Han var utsedd redan före världens skapelse men har nu i dessa sista tider uppenbarats för er skull. 

Genom honom tror ni på Gud, som har uppväckt honom från de döda och gett honom härlighet, så att er tro och ert hopp står till Gud."

Ordet friköpt är ett vackert och innehållsrikt ord. På något vis sammanfattar det den apostoliskt kristna tron.

Idag så förhärligas det meningslösa livet i namnkristna sammanhang. Men bibeln gör inte så. Ett liv där tron på Kristus Jesus inte är central definieras som meningslöst.

Igår hörde jag i en bibelförklaring uttrycket att vi är skapade till Kristus. Det är nog både bibliskt och tydligt att säga så. Människan är skapad till Guds avbild och Kristus Jesus är Guds avbild.

I Romarbrevet skriver Paulus: "Hälsa min älskade Epenetus, som är Asiens förstlingsfrukt till Kristus." Epenetus var tydligen den förste i Asien som fick börja följa Jesus.

Det är gott att inse Guds godhet, att människan är friköpt av och i Jesus. Det gamla är borta och något nytt har kommit genom tron som Gud ger. 

Den friköpte har sin glädje i att följa Jesus.

Även Jakob

"Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg där de var ensamma. 

Då förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med honom."

Även Jakob, den förste av apostlarna som led martyrdöden fick vara med Jesus på berget. Jakob vars tjänstgöringstid inte var så lång behövde få se Jesus tillsammans med profeterna i härlighet.

Det berättas om Jakob att han hade en sådan frid och ett sådant lugn att den soldat som var utsedd till hans bödel kom till en levande tro på Jesus. Och några timmar senare gick han likt Jakob hem till Gud.

Ja det finns en tro som är starkare än döden

. 

Morgonbön i svåra tider

Himmelske Fader, se i nåd till vårt folk. Du har skapat oss och älskar oss. Du ser, att vi är i största fara. Därför ber vi Dig; Herre, hjälp oss i vår nöd och låt oss inte gå under. Ge oss nåden att omvända oss från syndens och laglöshetens vägar, som leder vårt land till undergång.

Herre Jesus Kristus, utan Dig är vi maktlösa inför de förstörande krafterna, som svämmar över vårt folk och förgiftar det. Därför berömmer vi oss av Din seger över ondskans andemakter, vilkas påverkan man varje dag ser i offentligheten i ord och bild. Herre, Du har på Golgata kors övervunnit mörkrets makter. De måste ge vika även idag, eftersom vi upphöjer Ditt namn över dem. Detta tror vi på, ty Du kan även i vår tid beskydda människor för satanisk villfarelse. Herre, förbarma Dig över oss!

Hjälp oss genom Din Helige Ande att i vårt eget liv strida mot synden och vara ståndaktiga ända till slutet. Gör oss till ett tecken på Din frigörande nåd. Fyll oss med Din kärlek så att vi håller Dina bud. Må Din kärlek vara den kraft i oss, som övervinner mörkrets makter över vårt folk.

Herre Jesus Kristus, allt förmår vi i Dig, det tror vi på. Förbarma Dig över oss. Amen.

(President Kallios bön i Nivala kyrka självständighetsdagen 1939)

Sedan kommer han som komma skall

Alla apostlar förutom Johannes dör martyrdöden. Men Johannes förvisas till en enslig ö för Guds ords skull och för Jesu vittnesbörds skull.

Men där uppenbarar sig Jesus för honom. Gud ville visa sina tjänare vad som snart måste ske.

Guds folk uppmanas att ta vara på det som är skrivet i profetian. Det som Jesus själv uppenbarade då apostlarna var borta.

Johannes beskrivning av Herren Jesus är mäktig: Jesus Kristus är det trovärdiga vittnet. Han är  den förstfödde från de döda. Han är härskaren över jordens kungar. Han älskar oss och har löst oss från våra synder med sitt blod.

Denna härliga profetias stora och centrala budskap är att Jesus kommer tillbaka. Tänk att han ännu en gång ville uppenbara det för oss.

När Jesus kommer skall varje öga se honom. Den dagen finns det ingen ögonsjukdom som hindrar människan att se Jesus. En väldig basuns röst ljuder över jorden. Aposteln Paulus beskriver vad som sker:

 "När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden."

Den dagen får alla Guds sanna profeter sin lön. Den dagen är en glädjens dag för Jesu vänner, de som vördar hans namn.

"Trösta därför varandra med dessa ord."

En apostels profetior

Petrus visste att han snart skulle lämna den här världen och Gud ger honom ett profetiskt budskap som leder fram till den yttersta tiden.

Aposteln skriver om falska profeter för vars skull sanningens väg kommer att bli hånad. De kommer med falska argument.  

Petrus skriver om förödande irrläror. Kontraktsprosten kommer med en sådan i tidningen Kyrkpressen då hon ser vigsel av samkönade par som ett förverkligande av Guds vilja i vår tid.

" I sin girighet kommer de att utnyttja er med hjälp av falska argument." De förnekar den Herre som friköpt dem. Innehållet i Petrus brev visar också tydligt på avfall från sanningen idag.

"De talar stora och tomma ord och lockar med lössläppthet och köttsliga begär till sig människor som nyss har kommit undan dem som lever i villfarelse. 

De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, för det man besegras av är man slav under."

Det är intressant att aposteln definierar det lössläppta livet i Sodom som laglöst. Han varnar Guds folk för att dras med i de laglösas villfarelse, att därigenom förlora sitt fäste, förankringen i Jesus Kristus.

Petrus skriver att Guds ord blir förvrängt. "som okunniga och ostadiga människor förvränger till sitt eget fördärv, något som också sker med de övriga Skrifterna."

"Mina älskade, ni vet ju redan detta. Var därför på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste. Väx i stället i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran, nu och till evighetens dag. Amen"

I ordet finner vi honom

Med Petrus låter vi blicken vila på Jesus och han förvandlas inför oss: hans ansikte lyser som solen, och hans kläder är vita som ljuset.

Likt Petrus vill vi börja bygga hyddor men Gud tillåter inte det. Det kommer ett lysande moln och sänker sig över skaran på berget. Och en röst ur molnet säger om Jesus: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"

För Petrus är det tid att snart bryta upp. Det har Jesus berättat för honom. Petrus vet att han själv snart skall lägga av sig sitt tält. Men han har ännu ett budskap att förmedla i sitt sista brev.

När Gud genom sin Ande en kort stund låter oss i klarhet se in i den himmelska världen är det gott. Men minnet förbleknar och vi får åter fästa våra ögon vid ordet. Där låter Gud oss åter se Jesus. 

Gud är god!

Blicken flyttas vidare

Vi befinner oss med Petrus på det heliga berget och blicken fastnar på Elia. Vi ser Gudsmannen gå över floden Jordan tillsammans med profeten Elisa. Elia och Elisa står vid Jordanfloden och vi kan höra dess brus.

Elia tar sin mantel. Han viker ihop den och slår på vattnet och det delar sig. Och Herrens profeter går över och sätter i tro sina fötter på landet på den andra sidan floden.

Och det kommer en vagn av eld med hästar av eld och Elia och Elisa skils från varandra. Och Elia far i stormvinden upp till himlen. Elisa ser det och ropar till Gud.

Och Elisa tar manteln som redan tidigare lagts över honom då han kallades till profet. Elias Ande vilar över Elisa. Han går mot floden och dess vatten delar sig åter.

Och Elia talar med Jesus. Blicken vilar nu på Jesus. Vi har hela gamla testamentet framför oss, men vi ser endast Jesus.

Så mycket fastare står nu..

Jag låg och tänkte på några bibelord av aposteln Petrus: "så mycket fastare står nu det profetiska ordet. Och jag somnade en stund.

Ja, vad såg Petrus? Han såg Gudsmannen Mose som nyss sett in i Kaanans härliga land. Han såg Mose vars ögon inte ännu var skumma. Guds tjänare hade ännu vid 120 års ålder livskraft.

Han såg Herren Gud som ömt slöt sin tjänares ögon medan hans Ande ilade in i Kaanans sköna land. Han såg Herren Gud som vakade över sin tjänares kropp.

Han såg ängeln Mikael träda fram och ta hand om den döda kroppen, som den onde trodde sig få tillgång till. Må Herren straffa dig säger han medan han jordfäste Herrens tjänare i Moabs land, i fiendeland.

I Guds ögon var de 120 åren en handsbredd. Mose hade levt ett långt liv, men egentligen hade det inte ännu börjat. Och som ett vittnesbörd därom ser Petrus Mose tala med Herren Jesus tusen år senare.

För Herren Gud är tusen år sannerligen som en dag och en dag såsom tusen år.

De friköptas tacksamhet

"Han stillade stormen

och vågorna tystnade.

De gladdes över att det blev lugnt,

och han förde dem till hamnen

dit de ville.

De ska tacka Herren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn"

Psaltarpsalmen 107 har överskriften de friköptas tacksamhet:

"Tacka Herren, för han är god,

evig är hans nåd!

Så ska Herrens friköpta säga,

de han har friköpt

från fiendens hand

och samlat från länderna,

från öst och väst,

nord och syd."

Ja Herren är god!

Morgonstjärnan som gåva

"Men håll fast vid det ni har tills jag kommer.

Den som segrar och håller fast vid mina gärningar ända till slutet, honom ska jag ge makt över folken. 

Han ska styra dem med järnspira som man krossar lerkärl, liksom jag har fått den makten av min Far. Och jag ska ge honom morgonstjärnan. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!"

Jesus lovar morgonstjärnan åt de trogna. Han som själv är den klara morgonstjärnan ger trons lön åt de sina. 

Tron är en gåva och lönen är en gåva, inte en förtjänst.

Jesus är Davids rotskott. Jesaja skriver:

"Vem trodde vår predikan?

För vem blev Herrens arm

uppenbarad?

Som en späd planta

sköt han upp inför honom,

som ett rotskott ur torr jord.

Han hade varken skönhet

eller majestät när vi såg honom,

inget utseende som vi drogs till.

Han var föraktad

och övergiven av människor,

en smärtornas man

och förtrogen med lidande.

Han var som en

som man skyler ansiktet för,

så föraktad att vi inte

respekterade honom.

Men det var våra sjukdomar han bar,

våra smärtor tog han på sig,

medan vi såg honom som hemsökt,

slagen av Gud och pinad.

Han blev genomborrad för våra brott,

slagen för våra synder.

Straffet blev lagt på honom

för att vi skulle få frid,

och genom hans sår är vi helade.

Vi gick alla vilse som får,

var och en gick sin egen väg.

Men all vår skuld

lade Herren på honom.

Han blev misshandlad,

men han ödmjukade sig

och öppnade inte sin mun.

Som ett lamm som förs bort

för att slaktas,

som ett får som är tyst

inför dem som klipper det,

så öppnade han inte sin mun.

Genom våld och dom

blev han borttagen.

Vem i hans släkte betänker

att när han rycktes bort

från de levandes land,

blev han plågad på grund av

mitt folks brott?

Han fick sin grav

bland de ogudaktiga

men var hos en rik vid sin död,

för han hade inte gjort något orätt,

och inget svek fanns i hans mun.

Det var Herrens vilja

att slå honom och låta honom lida.

När du gör hans liv

till ett skuldoffer,

får han se avkomlingar

och leva länge,

och Herrens vilja ska ha framgång

genom hans hand.

Genom den möda

hans själ har utstått

får han se och bli tillfreds.

Genom sin kunskap förklarar

min rättfärdige tjänare

de många rättfärdiga,

och han bär deras skulder.

Därför ska jag ge honom

de många som hans del,

och de starka ska han få som byte,

eftersom han utgav sitt liv i döden

och räknades bland förbrytare,

han som bar de mångas synd

och gick in i överträdarnas ställe."

Visst är det en mäktig morgonstjärna. Och stjärnan vittnar om att ljuset är nära. Bileam fick se den, men för otrons skull blev det inte till välsignelse för honom.

Tro eller otro. Endast en liten bokstav skiljer de båda men med ett enda litet o till förlorar människan allt.

Se, jag kommer snart

Det är inte roligt att läsa om Bileam. I församlingen i Pergamon hade man accepterat de som hade Bileams lära och de fick tydligen verka där.

Jesus uppmanade till omvändelse, annars kommer han och strider mot dem med sin muns svärd. Även Herrens broder Judas talar på ett mycket kraftigt sätt om att Bileams lära leder till domen.

Medan Bileams åsna kunde se Herrens ängel stå på vägen med ett draget svärd. Men Bileam var förblindad av sina begär. Varken han eller hans följeslagare såg ängeln med det dragna svärdet. Bileam såg när Herren öppnade hans ögon.

Det är svårt att se vad som fattades Bileam men Anden uppenbarar det. Bileam visste nog att han endast kunde tala Guds ord, men ändå blev det så att han lärde Balak att gillra en fälla för Israels barn.

Israel drabbades slutligen av en hemsökelse för Bileams skull. Israel förfördes av Moab och 24 000 gick under. Men Balak och Moab fick ingen seger. 

Tyvärr finner vi dessa spåmän likt Bileam som förleder ännu idag. De kan nog se vad som händer. De kan vara skickliga att analysera. De kan tala något om Gud, men i sina hjärtan har de avfallit från Gud.

För någon vecka sedan förklarade en av dem på ett mycket tydligt sätt hur läran om äktenskapet ändrades i kyrkan. Då gällde det vigsel av frånskilda. Han sade så här: "rösten tystnade sedan alla motståndare hade omgifta barn. Hans antydan var att nu kommer det också att gå likadant. Om en tid tystnar motståndet.

Mänskligt sett hade "spåmannen" kanske rätt, men han glömde att Himmelens Gud mycket tydligt sagt i sitt ord vad som är hans vilja.

Han glömde också vad Henok, han som vandrade tillsammans med Gud profeterade om: "Se, Herren kommer med sina tusentals heliga för att hålla dom över alla och ställa varje själ till svars för alla de gudlösa gärningar de gjort och för alla de hårda ord som gudlösa syndare har talat mot honom." 

De klagar missnöjt över sitt öde och följer sina begär, de är stora i orden och smickrar dem som de har nytta av."

Ja han kommer, men hans ord kallar ännu till omvändelse. Det ord som säger: 

"Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. 

Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden. Men utanför är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den.

Jag, Jesus, har sänt min ängel för att vittna om allt detta för er i församlingarna. Jag är Davids rotskott och ättling, den klara morgonstjärnan."

Pisga

De berg varifrån Mose fick se in i Kaanans land hade två toppar Nebo och Pisga, bergskedjan kallas också för Nebo.

På samma berg stod också hednaprofeten Bileam tillsammans med Moabs kung Balak. Medan Mose skulle ersättas av Josua, han som skulle föra folket in i Kaanans land skulle Bileam förbanna Israel.

Gud tillät ändå inte det. Gud talade till Bileam och hednaprofeten profeterade även uppfylld av den Helige Ande. Men Bileam älskade orättfärdighetens lön och han gick förlorad. 

Varför skriver Bibeln om denne Bileam som fick se Jesus i fjärran men vars lära Jesus förkastar. Bileam var en spåmän och inte Herrens profet.

Bileam dödades senare av Israels barn ledda av Josua.

På ett högt berg

Från en höjd, en hög plats ser man längre. Så är det också med det profetiska ordet, det blickar framåt.

Gudsmannen Mose fick från berget Nebo se in i Kaanans land. Han fick se hela landet, men fick inte komma dit in. 

Det är intressant varför Mose endast fick se det goda landet och inte själv träda in där. 

Gud hade befallt Mose att inför folket tala till klippan, som enligt Paulus symboliserar Kristusklippan. Men Mose slog två gånger på klippan.

På så vis framhävde Mose sig själv och skymde Guds ord. Mose litade inte på Gud. Han höll inte honom helig inför Israels barns församling.

Tron blickar framåt och tar fasta på Guds ord. Det är ändå inte ovanligt att Guds tjänare ställer sig över Guds ord. Man vill ställa något eget jämsides med Gud och hans ord.

Ibland kan man t.ex. höra "väldiga" förkunnare förakta dopet av de små barnen. Det är förödande att lyfta sig själv över Jesu befallning.

Gud måste låta Mose dö utanför Kaanans gränser och Gud själv begravde Mose. Men på förklaringsberget skymmer inte Mose mera Jesus. Där får Mose tillsammans med Elia visa på Jesus och endast Jesus blir kvar.

För Jesu skull kom Mose in i ett bättre land. Samma löften får också vi gripa tag i...

 

Profeternas andars Gud

"Och han sade till mig: "Dessa ord är trovärdiga och sanna. Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste ske."

Det är mäktigt att läsa om då den gamle aposteln får se det profetiska ordet uppfyllas. 

 " Och se, jag kommer snart. Salig är den som håller fast vid profetians ord i denna bok."

Vi lever i en svår och dyster tid. Gud har tagit bort mycket av det som vi är vana att glädjas över. Men på ett förunderligt sätt ökar han himlaglädjen. I mörkret och oron tar vi fast vid det profetiska ordet.

Med trons ögon ser vi in i en bättre värld: "Och han sade till mig: "Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig."

Och ännu ett löfte: Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig.

Och Jesus själv talar: "Jag är Davids rotskott och ättling, den klara morgonstjärnan."