Samtidigt syndare och rättfärdig

En kristen är samtidigt syndare och rättfärdig. 

Genom tron äger vi Kristi rättfärdighet. Den enda rättfärdighet som duger inför Gud.

I oss själva fyller vi inte måttet. Vi förmår aldrig fylla måttet. 

Så här kan vi också sammanfatta det frigörande evangeliet:

"Vi är kristna på grund av det som Kristus gjort." 

Jag läste i morse om Ole Theodor Moe och psalmen "Jesus det renaste". Psalmen skrevs av den norske prästen 1904. Författarens liv lämnade på hälft och han dog innan han hunnit fylla 60 år.

Men då han funnit Jesus, eller egentligen hade Jesus funnit Ole. Då var hans liv inte för kort.

Han var redo för uppbrott. 

Psalm 267 i den finlandssvenska psalmboken:

"Jesus , det renaste, dyraste, skönaste namn som på människoläppar är lagt! Rikaste härlighet, helighet, salighet, fullhet av nåd och av sanning och makt.

Motgången möter mig, aldrig du stöter mig bort från din mäktiga, nådiga famn. Världen den glömmer mig, Herre, du gömmer mig tätt vid ditt hjärta och nämner mitt namn.

Herre, du hör ju mig, Herre, du för ju mig såsom du vet att det tjänar mig bäst. Hjälp mig att böja mig, lär mig att nöja mig med ditt behag, medan här jag är gäst.

Du är det renaste, dyraste, skönaste, rena mig, helga mitt hjärta och sinn. Lös mig ur snarorna, fräls mig från farorna, tag mig till sist i din härlighet in."

Trons rättfärdighet

"Och Abram trodde på Herren, och han räknade honom det till rättfärdighet." (Första Moseboken 15:6)

Abrams tro räknades till rättfärdighet inför Gud. Jesus uppstod till vår rättfärdighet. 

Aposteln skriver om Abrahams rättfärdighet i Romarbrevet 12.

"Vad kan vi nu säga att vår stamfader Abraham har vunnit genom gärningar?

 Om Abraham förklarades rättfärdig på grund av gärningar, då har han något att berömma sig av - men inte inför Gud. 

Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.

Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. 

Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet. 

Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar:  Saliga är de, vilkas överträdelser är förlåtna och vilkas synder är överskylda. Salig är den man som Herren inte tillräknar synd."

Den sista versen kunde vi stanna länge inför: "Salig är den som Herren inte tillräknar synd."

I vers 25 finner vi det budskap jag sökte. Jesus uppstod för att vi skulle kunna bli rättfärdiga inför Gud. "han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull."

Jesus utlämnades för våra synders skull. Han uppväcktes för att vi skulle kunna stå rättfärdiga inför Gud.

Vi äger alltså rättfärdighet inför Gud genom tron. - Genom tro på Jesu fullkomliga verk.

Förrän du välsignar mig..

"Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. 

Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? 

Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. 

Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig på samma gång. 

Ändå är det ordet sant, att en sår och en annan skördar. 

Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete."

Orden är Jesu ord nedskrivna av Johannes. När Guds ord sås ut ger det också den skörd som Fadern förutbestämt. Guds ord går aldrig fåfängt ut.

När jag läser om Jakobs brunn tänker jag på Jakobs söner. Nog var det en brokig skara. Jakobs familj hade många utmaningar.

Jakob själv var en bedragare. Men han fick ett nytt namn - Israel. 

Ännu lever Israels Gud. Ännu får vi höra hans röst. "Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig" Orden var Jakobs och Gud välsignade honom där.

Men Israel haltade efter det nattliga mötet med sin Gud..

Och Jakob blev ensam kvar. Då brottades en man med honom ända till dess morgonrodnaden kom. 

När han såg att han inte kunde övervinna Jakob, slog han honom på höftleden, så att höften gick ur led medan han brottades med honom. 

 Och han sade: "Släpp mig, ty morgonrodnaden har gått upp." Men Jakob svarade: "Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig." 

Då sade han till honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade: "Jakob". Han sade: "Du skall inte längre heta Jakob utan Israel, ty du har kämpat med Gud och med människor och segrat."

Och Jakob frågade: "Låt mig få veta ditt namn." Han svarade: "Varför frågar du efter mitt namn?" Och han välsignade honom där."

Fader vår!

"Så ska ni be: Vår Far i himlen, låt ditt namn bli helgat.

Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden som i himlen.

Ge oss i dag vårt dagliga bröd.

Och förlåt oss våra skulder, så som vi förlåter dem som står i skuld till oss.

Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda.

För om ni förlåter människorna deras överträdelser, ska er himmelske Far också förlåta er. 

Men om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser." (Matteus 6: 9-15)

Den bönen vill Jesus att vi ber. I väntan på hans rike. Men som rikets medborgare..

Han stillar stormar

Jesus steg i båten, och hans lärjungar följde med honom. Då blåste det upp till full storm på sjön så att vågorna slog upp över båten. Men han sov. 

De kom då fram och väckte honom och sade: "Herre, rädda oss, vi går under!" Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!" 

Sedan reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev alldeles stilla. Männen häpnade och sade: "Vem är han? Till och med vindarna och sjön lyder ju honom!" (Matteus 23-27)

Jesus uppenbarade ibland sin gudomliga kraft när han vandrade här på jorden. Naturkrafterna lydde Jesus.

Jesu uppgift var ändå större än att mota varje vindpust och bota sjuka. Han skulle krossa ormens huvud.

Den gamle ormens huvud krossades på Golgata kors. Jesus frälste sitt folk från deras synder.

Vi lever i en värld där sjukdomar och stormar härjar. Men synden är försonad. 

Jesus sökte i allt sin himmelske Faders vilja och han lyckades. Hans uppdrag lämnade inte på hälft. Han fullföljde den plan som Fadern hade för honom.

Vi människor håller ändå inte måttet. Vi misslyckas. Vi blir missmodiga och nedslagna. 

Inför sjukdomar och stormar står vi ofta rådlösa. Lärjungarna väckte Jesus. Och Jesus lärde sina lärjungar be..

Han bar våra sjukdomar

"Han tog på sig våra svagheter och bar våra sjukdomar." (Matteus 8:17)

Matteus lyfte fram hur profeten Jesajas ord skulle gå i uppfyllelse. Jesaja skriver: "Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad." (Jesaja 53:4)

Matteus skriver också om hur Jesus botade Petrus svärmor: "Jesus kom hem till Petrus hus och såg att Petrus svärmor låg sjuk i feber. Han rörde vid hennes hand, och då släppte febern. Hon steg upp och betjänade honom."

Sådan var Jesus då han vandrade här på jorden. 

 

"Har du hört någon gång, mitt barn så kär, hur en himmelens ängel kan verka här. Vid sjukdom i hemmet, vem hjälper mor? Den vårdande ängeln ibland oss bor. Därför trygga vi går; änglaskarorna alltid vakande står." (ss 267)

En ny sång

"Och de sjöng en ny sång: "Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill, för du har blivit slaktad, och med ditt blod har du friköpt människor åt Gud av alla stammar och språk och länder och folk.

Du har gjort dem till ett kungarike och till präster åt vår Gud, och de ska regera på jorden." (Uppenbarelseboken 5:9-10)

Gud är nöjd med Jesu verk sjunger vi i sången. Hur börjar den sången som vi sjunger i svaghet här på jorden?

".Med sitt blod på långfredagen Jesus allas lösen bragt, gav sitt liv, uppfyllde lagen, krossade all mörkrets makt."

Mörkrets makt måste krossas. Jesu blod måste utgjutas. 

"Allas synd han på sig hade, uppå korsets träd dem bar, ner i evig grav dem lade, vann så frälsning åt envar."

Det är det här verket Gud är nöjd med. Jesus hade allas synd på sig. Han bar dem alla på korsets stam.

De lades i en evig grav. Ja Jesus själv vilade i graven. Han helgade den till ett vilorum. För synden var borttagen.

Ibland måste vi gråta på samma sätt som Johannes när han fick se in i himlen. "Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna bokrullen eller se in i den. 4 Och jag grät bittert över att det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen eller se in i den."

Ingen var värdig! - Men Lammet var värdigt!

" Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, Lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat. Han kan öppna bokrullen och dess sju sigill."

Vi får gråta. Och vi blir tröstade. Lammet som var ett lejon har segrat. Jesus har segrat. Han kan öppna den förseglade bokrullen.

Ibland för Guds ord oss fram till den stängda dörren. Och vi kommer inte vidare. 

Vi får lägga bibelboken åt sidan. Knäppa händerna. Vända blicken mot Herren Jesus

Tacka Honom för att han gjorde det som ingen förmådde. Det som ingen förmår.

Blicken får vila på korset. På den korsfäste.

Wilhelm Birkedal skriver i psalmen: "Först då fick jag se hur hans nåd kan förlåta, först då löstes korsets, förargelsens gåta. Först då lärde hjärtat att älska det tunga.

Den sorg som han gett mig, den lärde mig sjunga."

Lammet har segrat. Den sången får vi sjunga. I himlen ljuder den sången med klarare toner. "Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten, rikedomen, visheten, kraften, äran, härligheten och lovsången!"

Sången fortsätter: "Honom som sitter på tronen, honom och Lammet tillhör lovsången och äran och härligheten och makten i evigheters evighet!"

Nog är det en förunderlig sång. Och den sjungs i evighet. Och tårarna är avtorkade.

Jesus, han som sitter på tronen gör allting nytt.

Pappas målning av det gamla bönehuset. Kaminen som skulle eldas. Ordet som skulle ge nytt mod.

Glädjen i Herren. Hjärtat i himlen..

"Och Anden och bruden säger: "Kom!" Och den som hör det ska säga: "Kom!" Och den som törstar ska komma, och den som vill ska fritt få ta emot livets vatten."