Här blir jag inte bättre

I en Sions sång sjunger vi "här blir jag inte bättre i detta syndens land". Fortsättningen ljuder trösterikt "ändå jag får förtröstad fortsätta vid din hand"

En förunderlig vandring är en kristens resa mot evigheten. Mer och mer avkläs tron på den egna kraften. Den egna tron omformas och blicken fästs mer och mer på Herren Jesus, trons fullkomnare och upphovsman.

Ja Kristus får växa, nåden fostra och vandringen fortsätter ledd av Herren Jesus. Då är det gott. Vandringen fortsätter över berg och djupa dalar, hem till Sions ljusa salar. Som ett litet lamm i Jesu hjord.

Detta är hans bud

När jag läste Johannes brev så fick jag stanna upp. Vad skriver nu aposteln? Läste jag rätt? Jo, han skriver faktiskt: Och detta är hans bud, att vi skall tro på hans son Jesu Kristi namn och älska varandra såsom han befallt oss.

Tänk hur jag missat och brutit mot detta "bud". Då jag så ofta under mitt 47-åriga liv trott mera på lögnaren, den onde. Ja den onde vill få oss att tvivla på Jesu fullständiga och fullkomliga frälsning. 

Gud ger ett bud åt oss att vi skall tro på Jesu Kristi namn. Vi frågar ofta får jag tro. Gud liksom skärper det hela och ger som ett bud, ett bud att vi skall tro.

Vilket namn som ger frälsning. Vilken kraft i den frälsning som ger kärlek till trossyskon. 

Låt oss hålla oss till detta ljuvliga bud. Låt oss frimodigt gå in i himlahamnen sjungande: Vi i Jesu namn och blod, synderna förlåtna tror.

Gåvan, budet, namnet över alla andra! Jesus Kristus, sann Gud, sann människa, vår frälsare.

Kallelsetider

Vi lever i en orolig tid. Människor rycks bort. Världen larmar. Det talas om krig. Falska profeter och präster ropar ut sitt budskap. Allt måste fås nu, de som vill leva mot Guds ord måste få göra det med gott samvete och med en falsk välsignelse. Många orkar inte vänta med att få välsigna. Det är bråttom, allt måste ske nu, med det samma.

Ingen kan vänta längre säger man. Det är ju också faktiskt sant, men med en annan betydelse. Gud kallar alla syndare, benådade och förhärdade. Han kallar till omvändelse. Vänd om, vänd om. Se Arkens dörr är öppen. Än finns det plats. Gud kallar till frälsning och försoning. Jesus är vägen. Sök honom, medan han låter sig finnas.

Vi lever i kallelsetider. Ett budskap går ut över hela världen. Gud talar, ordet talar, tiden talar.

Tro på Herren Jesus. Han har försonat världens synder, dina och mina. Detta korta enkla ord, tro. Det är avgörande för dig och mig. Gud kallar till tro!

Till omvändelse och tro!

Måndagsglädje

Hon som gav mig födelsedagspresenten med en bibelvers för varje måndag påminde mig om kvällens vers. När jag sedan öppnade så märkte jag, det var den versen jag hade stannat inför tidigare på dagen.

Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud förblir i honom.

I kärleken finns ingen rädsla. Guds kärlek är ju Jesus. I sin kärlek gav han sitt liv genom sin son. I Jesus finns ingen rädsla. Guds kärlek Jesus har ett mål: att vi är frimodiga på domens dag. Idag är det domens dag. Idag är vi frikända. Då finns det ingen dom utan ett liv som Faderns välsignad, trolovad med sonen.

Ja, det är ljuvliga ord då du läser framåt. Tidigare på dagen tänkte jag på brud och brudgum. Tänk om bruden skulle vara rädd för brudgummen. Nej, då bleve det inget bröllop. Men då bruden längtar efter brudgummen. Då ser hon fram emot bröllopsfesten och det gemensamma livet.

Ja, vi är ju på väg till bröllop. Bröllopet i himlen. Den friköpta och rentvättade bruden känner ingen fruktan. Brudgummen har visat sin stora kärlek. Den kärlek som tog bort synden, fruktan och missmod.

Gud känner glädje över sonen. Gud känner glädje över sonens brud. Den fattiga syndaren ifrån jorden. Men hon som ändå var skapad till Guds avbild.

Det blir hon då hon får sonen. Vid bröllopet. Då de två blir ett. Vilken förändring det blir. Då synden är borta. Då inget hotar. Då djävulen är förvisad till helvetet.

Måndag med tårar

Den här måndagsmorgonen började med sorg. Det är så ofattbart att små barn hänsynslöst mejas ner i en kyrka. När föräldrar skiljs från varandra. När gudstjänsten slutar med ett blodbad.

Hur kan det hända? Det känns svårt att fatta. Själv minns jag tryggheten som jag såg i barnens ögon under vår egen sammankomst några timmar tidigare.

När jag steg upp i predikstolen lämnade 9- åringen ensam i bänken. Men jag visste att han var i Herrens händer. Var de 26 som dödades vid gudstjänsten i Texas i Guds händer?

Jag tror det. Den onde tog deras liv, liksom Herodes 2000 år tidigare dödade oskyldiga barn för att döda Jesus. Den onde tilläts inte då ta Jesu liv. Först 30 år senare tog han det.

Men det blev ingen seger för honom. Jesus kunde han inte behålla. Gud uppväckte honom och det som såg ut som ett nederlag blev en evig seger.

Djävulen fick inte heller de små barnens liv. De sover blott. De första kristna använde ordet sömn om döden. Jesus sade också att Lasarus sover då han var död.

Djävulen har mycket kort tid kvar. Därför slaktar han och förgör hänsynslöst. Vad njuter han mera av än att få slå till mot en kyrka.

Ändå är jag övertygad om att den tryggaste platsen som en kristen kan vara på är under Guds ord. I Herrens hus bland Guds folk.

Sorgen är stor. Det ofattbara hände på en liten ort. Där alla kände alla. Vi behöver inte försvara Gud. Det försökte Jobs vänner, men det blev så fel.

Gud är god. Här nere råder hans väldiga armar. Gårdagens gudstjänst avslutade jag med: " jag vet att min förlossare lever".

Jag vet att min återlösare lever säger Job.
Sen tillägger han: och som den siste skall han träda fram över stoftet.

Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara.

Hur länge Herre?

När jag läser om det grymma dådet i Texas kommer jag att tänka på frågan som Johannes ser martyrernas själar ställa.

Hur länge Herre? Det är svårt att läsa om den fjortonåriga flickan. Hon som krönes blodig. Hon bär nu i himlen den vita klädnaden som hennes mästare vävde på Golgata.

Ja, Herre trösta du de som sörjer. Var du med dem då mörkrets furste vred slår och slaktar.

En gång skall du torka alla tårar, du som gav ditt liv för all ondska, alla ogärningsmän. Ge oss alla krafter att arbeta och vänta, ännu en liten tid.

Trons mål

Trons mål är Herren Jesus. Tron är den länk som binder oss till honom. Tänk att vi har en så stark tro, en tro som kan flytta berg.

Ja både otrons berg och naturliga berg flyttar Jesus när tiden är inne. Genom tron blickar vi framåt mot den andra stranden, mot den nya jorden och himmelen, där vi möter honom ansikte mot ansikte.

I tro väntar vi, i trygg och fast förvissning. Frälsningen är vunnen i och genom Hans blod.