"Sedan Gud i forna tider många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna, har han nu i den sista tiden talat till oss genom sin Son.
Honom har han insatt till att ärva allting, och genom honom har han också skapat världen.
Sonen utstrålar Guds härlighet och uppenbarar hans väsen och uppehåller allt genom sitt mäktiga ord. Och sedan han utfört en rening från synderna, sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden."
(Hebr 1:1–3, SFB98)
Igår kväll lyssnade jag litet till undervisning över Hebreerbrevet. Om hur Gud talade på många sätt till fäderna genom profeterna.
Han talade kraftigt och på många olika sätt. Han ville väcka sitt egendomsfolk. Men han talade också ljuvligt. Han tröstade sitt folk.
Jesaja får vittna om hur han för moderfåren fram. "Han för sin hjord i bet som en herde, han samlar lammen i sina armar, han bär dem i sin famn. Sakta för han moderfåren fram."
(Jes 40:11, SFB98)
Det finns en stor kontrast i senaste söndags texter. Där finner vi också profeten Amos kraftiga tal när han vittnar om Herrens dag och domen.
Men Jesus är mild mot syndare som kommer till Honom. Han lyfter av bördan. Han förlåter synden. Han rengör såren och helar själen.
Vi hör hans milda stämma: "Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små.
Ja, Fader, detta var din goda vilja. Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.
Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.
Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."
(Matt 11:25–30, SFB98)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar