Här om dagen lyssnade jag till Jukka Norvantos bibelundervisning utgående från Petrus andra brev. Jukka avslutade bibelstudien med att förkunna avlösningen.
Översatt till svenska förkunnade han ungefär så här: I Jesu namn och blod får du tro alla synder förlåtna, även de synder som du bär med dig ända till din grav.
Det fria evangeliet gladde mig och lyfte blicken mot Jesus. Evangelium är en Guds kraft till frälsning.
Synder däremot är något som vi bär med oss ändå till graven. Och alla synder har nog ett namn. Ändå från arvsynden till tankens synder och olika verksynder.
Det finns också förkunnare som betonar vikten av att vi bekänner synder med namn i personlig bikt.
Finns det då en konflikt mellan dessa två synsätt? När jag på lördagen i skidspåret reflekterade eller idisslade kom några tankar.
Det första budskapet är evangelium där vi lyfter fram hur Jesus har burit våra synder. Han har försonat dem och även bekänt dem inför Gud.
Det andra budskapet med ett krav att "namnsynder" måste bekännas för att den kristne skall komma till frihet är mera problematiskt. Speciellt om förkunnelsen leder till att åhörarna upplevelser eller tror att det här är evangelium som förkunnas.
Evangeliet ställer aldrig krav. Ett evangelium som blir lagbundet, eller måste förtjänas är ett annat evangelium än Skriftens evangelium som är en Guds kraft till frälsning. "Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro."
När förkunnelse om att synden måste bekännas inför människor med dess rätta namn blir en dogm skapar det träldom. Av synden plågade människor som Gud gjort fria genom Kristi evangelium binds genom Guds lag eller av människor formad lagiskhet.
Jesus uppfyllde Guds heliga lag till punkt och pricka. Jesus gjorde det som ingen annan kunde.
Det är nåd att också för Jesu skull få bekänna sin synd, också specifika synder som plågar. Jesus försonade ändå alla synder oberoende av vilket namn de nu än har.
Därför behöver vi akta oss för att sätta något till Guds evangelium och skapa ett hemmagjort lagbundet evangelium.
I sången sjunger vi: "Kom då, ni fattiga syndare alla, tag nu här dubbelt för varje ert brott! Har vi än alla i Adam måst falla, har dock vår Jesus alltsammans gjort gott. Är det väl rätt att befriade trälar håller sig själva i träldomen kvar? Nej, låt oss hellre som frigjorda själar lova i frihet vår nådige Far!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar